Dagsens tips: loftsäng.

Lillasysters fina Stokke-säng ska få flytta upp på vinden och istället ska hon få ärva storasysters Sebra – vilket betyder att vi snart står en säng kort. Om Emmi själv får välja blir det en ”säng med stege”, så en sån får det bli.


Började här… ————————————–

…landade här!


Vi hade väl så gott som bestämt oss för Ikeas Kura när jag av nån anledning fick för mig att börja reka marknaden… hujedamej. Men, efter att ha svävat iväg bland molnen landade vi iallafall till slut på Mio. Verkar det som?

En del av det jag passerade på vägen mellan Kura och Snow var:



det går att göra så himla mycket fint!


men… vi ohändiga kan köpa fina saker också ;p

De här platsbyggda sängarna är gifvetvis inte riktigt vad vi är på jakt efter till vår fyraåring just nu, och rutschkanevarianterna har vi för litet hus för, men… tja… inspiration kan användas till drömmar som inte nödvändigtvis behöver upplevas! Å det går ju att titta och tycka om utan att vilja ha själv också? Typ.


Oavsett om du läser nosar på mobil eller dator: störst och bäst blir fotona som jag skrupellöst lånat från Svenska Sovloft och Möbelmagasinet om du klickar på första bilden och sen bläddrar dig framåt i bildspelet :)



    edit 31jan kl 11:35

Jag snokar vidare och hittar:

det går att köpa riddarborgssängar färdiga!

som inte ser riktigt ut som min typ av borg iofs…

men jaaa!!
- istället för trädkoja utomhus ;p

fast… det faller på att man nog måste bygga dom själv? :)






17/1 – om en väntad och en oväntad grej i söndags!

Att äldsta dottern kom intassande till oss strax efter sju var helt enligt schema. Det slår nämligen nästan aldrig fel att hon vaknar en timme tidigare på lediga morgnar. Att vi efter en kvart av hyschande i högljutt strump-letande (det är kallt i vårt hus å villkoret för tidig uppstigning är ”strumpor på isfötter”) gav upp, ömsom hämtandes paket och ömsom hjälptes till att hitta strumpor, var därför lika väntat. Att lilla födelsedagsbarnet däremot inte vaknade förrän i slutklämmen av jaa måå hon leevaa – och med behövlig puff/hjälp från kärleksfullt otålig storasyster – var därför klart oväntat. Det skulle kunna vara första gången något dylikt hänt? Någonsin? Och jag tycker det var förgjordat gulligt att lillaste nosen var alldeles yrvaken på riktigt! när prasslande gåvor lämnades över!






Dagsens tips: ge efter för oväntade infall!

Outoftheblue ville Millan sova i syrrans Sebra inatt och syrran, som är av det härliga älskar-sin-syster-och-pliisar-gärna-när-hon-kan-å-vill virket, gillade idén och skuttade utan diskussion upp i sin gamla Stokke!

Kalas å roliga lekkompisar (och troligen inte alla korvmäbröd och omåttliga mängder sötsaker ;) beräknas ligga till grund för att de båda somnade fortare än en humlas vingar flaxar; Milla nästan mitt i Trollmor, och Emmi innan jag hunnit nerför trappan. Bra betyg på dan va? :D

Ska bli intressant att se hur det är imorron när de vaknar! Och var de vill sova imorron kväll :)






Dagsens tips: planera kalas!

Inatt för två år sen, gick vattnet. Nästan på minuten tolv timmar senare ömsom trycktes ömsom drogs lilla Milla Nike Jacklín ut i världen utanför och några evighetslånga minuter senare tog hon, med barnläkarens hjälp, sina första andetag. Jag fick klippa navelsträngen (dom hade sparat en bit till mig!) och Mattias fick den första halvtimmen med vårt lilla mirakel i sin famn ♥♥

Imorgon fyller min yngsta dotter två år och vi har laddat för två små kalas, ett barnkalas och ett familjekalas. Den lilla ettåringen somnade gosigt i sin säng liiite senare än vanligt; ett försök att förhala tid för uppstigning imorn :)

ps. En som däremot inte somnade i tid är EmmaLi… kl halv tio kom en liten jättetrött isbitsfyraåring ner till oss att värmas framför brasan. Hon hade ”inte sovit nånting” fast ”bara klappat på [katten] Whiskie i eran säng trje gånger”, försäkrade hon, men jisses sicka kalla små tassar och händer. Nu sover hon äntligen! Stenhårt. Jag gissar dagsens roliga utflykt med mormorn – invigning av stans nya skitsnygga bibliotek – gjorde det svårt att slappna av. Det, i kombination med morgondagsen kalas där Emmi vet att hon ska få en egen kompis att leka med; ”så de små barjnen kan leka h’älva!”!






12/1 – om svårt att sova (igen).

Det är inte bara jag som har klur att sova nu för tiden [due to enårmosly ömaunts of snor har jag vaknat av syrebrist var och varannan timme]. Milla har de senaste dagarna vaknat mittinatten och inte gått med på att somna om förrän hon får sova mellan oss. Då har hon å andra sidan slocknat bums och snarkar sen i kapp med sin pappa tills långt efter att alla andra i familjen vaknat och gått upp. What’s this liksom? Bäbin som vägrade sova tillsammans har blivit barnet som vägra sova ensam? 160 på bredden räcker okej till två vuxna, men det blir trångt med en liten 85-centimetare emellan. Snart kommer väl enmetaren å vill tränga sig ner också?!

När jag ändå är inne på temat sömn:

Att få de små döttrarna att somna i sina sängar är vissa kvällar mer struligt än andra. EmmaLi har gjort en grej av att hon ”säkert inte orkar sova hela natten” och ligger därför och snurrar runt i sina lakan hur länge som helst. Vissa kvällar hör vi henne tassa omkring över en timme efter godnatt så trots att vi aldrig lämnar på förskolan före nio på mårnarna blir det ändå långa dagar för henne om hon inte somnar före nio-halv tio. Millan har i samråd med sina fröknar kommit på att det är bra att sova på förskolan (i vagn förvisso, vårt tips, men what works works) och får därigenom lite kortare dagar än sin syster. Dock är hon oftast mer lättlagd – numera – och somnar efter en eller ett par omgångar godnattvisor.

Häromdan – vi var lediga dan efter – fick storasyster för ovanlighetens skull vara uppe nästan en timme längre än sin Milla. Det var med förvånad röst hon ropade på oss när hon slutligen, i förväg vid läggdags, gick upp till sitt rum för att skutta i säng i väntan på saga. Hennes rum var nämligen inte tomt. Där fanns en liten busig blivande tvååring… lekandes för fullt med Pippihuset :) frågan är ju om hon somnat alls, eller om hon smygit upp så fort gonattvisesjungaren tassat nerför trappan?

Igår kväll gick barnen och la sig en timme tidigare än vanligt. Maali, som har ont i sitt öga och började prata om pjamas redan innan kvällsmat, började snusa innan vi hunnit ur rummet. Tio minuter senare hör vi hennes arga röst från ovanvåningen: ”Milla är vaken” morrar hon och jajemen, där står en lurig Milla i korridoren och funderar på vart hon ska gömma sig. Hon hade väl tänkt smyga in i syrrans rum men väckte rumsinnehavaren som körde ut henne. Två visor senare ligger Liten gosigt i sin Stokke och efter det var det tyst däruppifrån. En snabb check ett par timmar senare visar två tryggt sovande små flickor och jag står en lång stund och bara älskar dom. Mer än någonting.






11/1 – om en sjukdag som blev till vab.

Både maken och jag mår visset och passar på att ta sjukdagar hemma nu medan säsongen tillåter. Lite trist då när äldsta dottern under frukosten håller på att gnugga ena ögat ur ansiktet. Hon visar upp ett öga rött som tomteluvor och tårarna som rinner är lika delar rädsla som ont, gissar vi. Vi sköljer med koksalt och uppmanar (ehum, ”uppmanar”) att inte klia; ”ju mer du kliar ju ondare gör det” osv. Ingen effekt. När Mattias ringer förskolan för att berätta att vi är sena får han höra att ”EmmaLi kom ju faktiskt till mig igår och klagade över att hon hade nåt i ögat”… MEN WHAT!?? Förhör av Emmi och vi får veta att en kompis ”råkat kasta en gren i pannan på henne igår och att det kanske kom in något från grenen i ögat” (fyraåringens egna ord).

Ett läkarbesök senare vet vi att hon har en rispa på ögat. Ögonsalva utskriven och ny tidsbokning för att imorgon kunna bedöma skadan ordentligt.

******

Nu ligger vår lilla kloka nos på soffan och sover middag, en aktivitet så ovanlig att den är klart värd att notera. Vi försöker förstås att inte oroas, men… det går ju liksom inte. I efterklokhetens kranka blekhet koras iaf årets två sämsta föräldrar: sjåpa dig inte-mentlitet är liksom så jefla asakass när vi får veta att det inte bara handlat om ”sömn i ögat”…






9/1 – om en rolig lekdejtsdag och Jan Guillou på fuskjakt.

Båda döttrarna fick lekdejter idag när två olika barn, utan inbördes släktskap, i lämplig ålder kom på besök! Dom stora lekte som vanligt exemplariskt, om än; vaffö måste man riva ut varenda pinal för att ha skoj? ;) Dom mindre lekte också fint, om än inte så mycket med varandra eftersom dom sov i skift halva tiden! Å så måste jag såklart viska ”dubbelt grattis!” till det ena barnets föräldrar ♥


Har ni sett programmet av och med Jan Guillou på jaktresa i Afrika? Det är provocerande att se hur vuxna karlar (och kärringar) reser till bl a Sydafrika för att skjuta på djur i hägn. Det är bedrövligt att det finns mänskor som är redo att betala hundratusentals dollar för att skjuta på ett tamt lejon?






16/12 – om sjukstuga på Morkullan.

Min egen influensa (obs, ej magsjuka!) känns plötsligt lite mindre allvarlig för en mindre version av mig har fått en värre släng.

Maali såg lite hängig ut i går kväll och när hon la sig i soffan framför julkalendern anades oråd. Jojemen. Feber. Alvedon – som numera till fyraåringens stolthet tas i tablettform – och tandborstning och sen bums i säng, på eget initiativ. Hon hade ont i huvudet sa hon. Efter godnattsagan, som hon knappt orkade lyssna på, tog jag tempen igen. 39,6 °C. Med Alvedon. Hon frös och hade verkligt iskalla händer, fötter och nostipp (som alltid när hon får hög feber hastigt). Jag tror hon sov innan jag hunnit ner för trappan.

I morse gick Mattias och Milla själva till jobb och förskola medan EmmaLi kröp ner till mig i sängen. ”Det är ju alldeles ljust ute! Inte kan man väl sova då!?” undrade hon förvånat mitt i en gäsp. Jag slumrade men hon sov ingenting, kunde inte slappnas av. Nån gång efter tio frågade hon om hon fick leka i sitt rum och det fick hon såklart. När jag två timmar senare vaknar är det alldeles tyst bortifrån korridoren. Jag anar att hon passat på att busa sig ner till TV:n men det är alldeles tyst nerifrån också. Det är tomt i hennes rum men nånting får mig att lyfta blicken mot Sebrasängen. Och jo, där ligger den lilla kaminen och snusar ynkligt med täcket upp över nosen.

Klockan tjugo över ett hörde jag tassar i stentrappan. Ner kommer en alldeles vinglig och feberflammig liten tjej. Braun visar 39,2 i ena örat och 39,7 i det andra. Ny Alvedon och ett glas jos är vad jag tilläts erbjuda till lunch. Nu ligger hon i soffan framför SVT Barn och jag ska strax göra henne sällskap. Fifan för influensa. Fast… hellre nu än om en vecka.






24/11 – om zzz hedbertar och en liten som har börjat sjunga!

Due to onödigt spännande bok (Hypnotisören) blev det på tok för sent för mig natten till igår. Att jag precis innan jag höll på att somna fick ett infall att kontrollera min kalender blev ett lyckokast. Jag började nämligen inte kl 9 som jag hade för mig – och ställt klockan för – utan en timme tidigare…

    *********************

Två uppspelta men tröttare än tröttast små tjejer hämtades hem från förskolan sent sent igår kväll. Den minsta av dem orkade knappt titta på sin kvällsmacka och protesterade inte ens på låtsas när pjamasen plockades fram 45 minuter tidigare än vanligt. Enligt månadsgamla rutinen sitter jag vid hennes Stokke och sjunger en godnattsång, när jag tycker mig höra att hon klämmer i på sista ordet i Vyssan Lull. ‘Nää… inte kan hon väl…?!’ tänker jag men är såklart tvungen att testa. Och jodå, med nappen i handen gjorde hon koncentrerade försök att sjunga med i Trollmor som lagt sina små troll. Ett ord här, ett ord där, och med sångröst och allt! Bäst gick såklart refrängen: Ajajajajajabouffh ylade hon lyckligt för att 30 sekunder senare – jag skojar inte – dra djupa lugna stockar i sin snutte. Att det gick att somna så fort? Det visste faktiskt inte jag!






13/11 – om kasst sim, svårlagda Millan och en bra fars dag.

Det ville sig inte riktigt idag i bassängen. Maali kämpade och kämpade men det blev nästan mest kallsupar och vatten i glasögonen och cykelsparkar. Dessutom blev det en krasch rätt in i kanten när hon fick för bra fart i fjärilssimmet… en mycket ledsen liten fyraåring och en tydlig klocka på ögonlocket som resultat av det: tur det var precis i slutet av lektionen iaf! Kul trots allt att ryggsimmet faktiskt då och då satt riktigt bra. Det börjar bli fason på armarna och trots att den lilla väderkvarnen ibland har klur att koordinera kroppens alla delar (det blidde propellervolter några gånger!) har hon en bra utgångspunkt i vattnet genom sin säkra flytposition. Och viktigast av allt; trots skitlektion hade vi riktigt kul ihop! Det kan man ju apselut kosta på sig när alla uppnåeliga simmärken redan sitter uppnålade hemma :)

Millan är sen nån vecka tillbaka som förr när det gäller kvällsrutiner. Ungefär en timme går det åt och hujedamej om den vuxne som håller sällskap vid sängen råkar resa sig/röra sig över golvet eller typ ens andas. Då är det minst fem-femton minuters bakslag och tårar som från Niagara måste torkas och bäbin (jaa… plötsligt blev hon ju en sån igen…) tröstas och ujuj vi hoppas det är en kvickt övergående fas? Både Milla och EmmaLi har ju haft såna här kvällstrasslanden under ganska långa perioder, men häremellan är vi ”bortskämda” med glatt lagda små barn som iofs inte somnar direkt (Emmi kan ligga å tjöta huuur länge som helst, dagen efter är hon dö’trött men inte somnar hon lättare på kvällen för det…!) men som iaf är på sina rum och är glada. Må det fort bli ”häremellan” igen!

Fars dag idag har väl ingen familj missat? Den här familjens far sitter just nu i soffan framför nyfått CoD. Tydligen gjorde jag en miss där för enligt ”alla” är det Battlefield som gäller men som tur är vet inte maken det så han blev jätteglad för sitt nya spel! Att det överlämnades med klump i hjärtat vet han (jag är så fånigt pacifistiskt lagd att jag knappt ens klarar krigsspel på PS3:an) och därmed blev nog gåvan liksom också mera värd. Och värd, det är du Mattias! Allt och mer därtill!






8/9 – om en lite onödigt lång powernap.

Skulle bara vila en übersnabbis efter kvällsmaten och efter lite hjälp med barnläggning lyckades jag somna. Ganska hårt. Vaknade tjugo i tolv, när Mattias gick å la sig.

Det känns som att jag ändå inte kommer ha så svårt att somna om? Jag var nog lite trött…






12/8 – om ALV med eller utan Eos?

EmmaLi å jag sover över hos sällskapet vi reser med till ALV tidigt tidigt imorron, och medan jag väntar på John Blund funderar jag: ska stora kameran få följa med till Pippi i Vimmerby eller stanna hos E-sons i Falkenberg?

Ett Canon moment hade vi förresten när Emmi och hennes ”bästa kompis” (eLis egna ord) höll konsert i härligt kvällsljum trädgård efter kvällsmaten för några timmar sen. Härliga fantastiska kluriga ungar: tappa aldrig fantasin, tappa aldrig känslan!


ps. Emmi ville sovit bredvid sin kompis i samma säng egentligen, men efter en timme fnissades och skojades det fortfarande… det är med lugnt hjärta jag nu hör henne snusa bredvid mig på bäddsoffan :) väx upp långsamt, älskade dotter, tids nog får du fnissa nätterna igenom med vänner och kärlekar. än är du min lilla, och jag somnar tryggt med min hand i din <3

en synnerligen god natt önskas er alla!






2/8 – om en natt med en vaken Milla.

Planen, att hålla henne vaken hela dan för att hon inte skulle orka ”bråka” på kvällen, höll… såtillvida att barnet igår kväll nästan gnuggade sina små ögon sönder och samman och sen somnade utan nästan något trassel alls (om man med ”nästan något trassel alls” menar typ tjugo minuters blandad gråt/asflabb/vägrar sova/ögongnugg :) Så. Planens flaw uppstod när vi själva skulle gå å lägga oss efter att ha tömt vindunken, blivit sönderbitna av myggjeflar och Mallias duktigt städat efter oss en liten bit efter midnatt. Då vaknade nämligen Millan. Och sen ville hon inte sova mer. Alls. På hela natten, typ.

Av respekt och kärlek till min yngsta dotter återges här icke de svala tankar om verkligt varma ställen som svepte min hjärna förbi under natten. En ettochetthalvtåring och två vuxna på enåsexti funkar möjligen om alla tre ligger still. Om en av de tre snurrar och dansar och sparkar och rivs blir det inte så mycket plats kvar för de andra. På nåt märkligt vis gäller ekvationen också tålamodet hos de som saknar platsen.

Varför vi inte gav upp och gick upp fastän klockan var halv två/tre/fyra/fem osv? Tja. Hoppet är det sista som lämnar har jag läst, och det var la därför vi så krampaktigt höll fast vid det i natt?

Huvva!






30/7 – om sova?-nej-nej-NEJ-det-vågar-jag-inte!

Med separationsångest och hysterisk gråt står hon i sin säng, vi kan inte ens vända bort blicken för att hon ska bli tokig. Att lämna rummet är inte att tala om, att ha henne i famnen hjälper bara en kort kort stund sen blir hon ledsen där också. Efter en lång stund brukar det vara så att hon liksom suckar till, tar en ordentlig kik på den vuxne som är hos henne, vänder sig om med ett bestämt ryck och sen somnar på två andetag.

Det verkar alltså vara själva tanken på sömnen i sig, inte platsen hon ska somna på, som skrämmer. Jag känner igen beteendet från storasyster och gissar det är en övergående utvecklingsfas, precis som det var för EmmaLi. Iaf hoppas jag det, och kan ju varje kväll – efter ca en timmes högljudd nattning – faktiskt njuta av lugnet och tryggheten hos lilla Millan som sover hela natten (som vanligt):

20110730-043815.jpg
gosigt snark i sin trygga spjälsäng!

Dagsömn då? Njo, den funkar beroende på situation: hemma knappt sådär, borta oftast alldeles förträffligt – vilket såklart gör det svårt för utomstående att förstå att en Milla faktiskt kan vara nåt annat än en liten kakbit :)

Ikväll har vi barnvakt. Läggning av hedbertska små barn kommer troligen gå som en vals i Bohusläns skärgård! :p

 


edit 31/7 kl 01:37

    det blev en kaosläggning. stackars mormor hade ett mindre h-lvete och jag är så ledsen för hennes (och barnens skull) skull… Där fick vi för den förhoppningen… men nu vet vi iaf att det inte är personligt – mot oss föräldrar ;)





24/7 – om att det var inbrott i ett hus i grannskapet inatt.

Okej du skumpåse till inbrottstjüv som härjade i våra krokar inatt: vi har låst in alla värdesaker och har av en händelse brännbolls-setet från NetonNet i sovrummet just inatt. Bara så att du vet.

Go’natt!


ps. jag såg blåljus utanför fönstret en lång stund precis när vi skulle gå å lägga oss igår kväll (el. egentligen ”natt”, klockan var en bit efter ett) och läste imorse om hur en inbrottstjuv väckt de boende i ett hus hundra meter från vårt. tjyven och mannen i huset hade slagits och tjyvpacket hade attackerat mannen med vad som trors vara en skruvmejsel. fifan. det är riktigt riktigt läskigt.






8/7 – om hedbert Spielberg.

Shitpomfrit sicken blockbustingdröm jag hade imorse! Spännande manus snyggt filmat grym regi och gifvetvis minns jag inte ett skvatt av handlingen när jag vaknade. Det är väl det som skiljer Steven Spielberg och mig. Bland annat.

:D






Lösenordsskyddad: 25/6 – om en midsommardag.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 10/6 – mera om myggad Maali.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







10/6 – om en brutalt myggbettsangripen EmmaLi.

Jag har räknat. Minst 40 bett har hon på sig lilla nosen… och de ser värre ut idag än för fem dar sen när hon blev biten. Stora röda otäcka ringar runt alla utslag hon kommit åt att klia på. En hel har t o m blåmärken runt sig.

Till slut blev det Tavegyl, och Xylocain. Nu ligger min stackars lilla Maali för första gången på över två år i sin säng dagtid och snusar lugnt. I rummet bredvid snarkar lillasyster. Tänk om det jämt vore såhär att vara föräldraledig ;) förutan oron över treåetthalvtåringens myggattackerade kropp vore det en perfekt eftermiddag…

ps. innan hon somnade hade hon väldigt dålig blodcirkulation (isbitar till händer, fötter och nästipp) och stora svarta pupiller. jag sätter det på Tavegylkontot?






9/6 – om en dyr vindpust och en nästintill tropisk natt.

Antingen hade nästan hela skatteåterbäringen gått åt, eller så tar vi det på raKETens trafikförsäkring. Jaa. Det var en dyr jefla vindpust, den som drog min bildörr in i den grannparkerades… Jag, den pedantiskt försiktiga och löjligt kontrollerande, är en parkeringsskadare. Mjau.

Gränsfall mot tropiskt natt när min smärtsamt överfulla blåsa tillät mig rulla i säng runt kvart i två inatt. Fast sen föll det lite sommar-regndroppar och jag anar att termometern sjönk en smula. Under dagen blev det sen riktigt kallt. Typisk svensk sommar!






26.5 – om svårt att sova.

En nosning från den 26 maj 2010 kl 02:58, som aldrig blev publicerad. Den passar nästan kusligt bra exakt ett år senare… förutom att Milla nu sover i eget rum. Ett helt år?! Och det känns som igår…!?



Jag ligger vaken. Ett flygplan passerar långt ovanför huset. Blåsten rasslar till i markisen. Makens tunga andetag övergår i dragna stockar. Milla ynffas lite i sin korg, drömmer. Jag tassande nyss in till EmmaLi. Hon snusade med yvig kalufs och armarna fridfullt vid öronen. Min fina familj. Imorgon ska jag pussa er blöta. Och blåsa såpbubblor. Jag älskar er.






25/4 – om påskens annandag.

Igår var en riktigt bra dag för

  • EmmaLi och jag hade årets ”barfota i gräset”-premiär!
  • båda barnen hade roliga simlektioner (å Emmi köpte sina förtjänade simmärken!)!
  • vi hade en himla trevlig påskmiddagsfest!

Idag är en bra dag för

  • imorse åt vi årets första frukost på altanen (26 vindstilla grader före halv tio)!
  • Milla somnade sin förmiddagssömn utan fajt!
  • i en hel timme lekte EmmaLi järnet (själv) med de igår fådda Hello Kitty och hund i transportbur!
  • vi har redan städat undan middagen från köket (shit?! man måste tydligen inte vänta i tre dar att ta hand om disken!?)!


:)






Dagsens tips: fluffa inte soffan för mjuk…

…för då finns det risk att kroppen tror att den ligger i en säng och somnar stenhårt och gosigt klockan halv nio på kvällen. När den sen vaknar två och en halv timme senare är det oändligt långt till tandborsten och när tandborste, toalett och handfat äntligen passerats… ja, då tror kroppen det är morgon. Blä. Går fetbort och är dunderfel.






9/4 – om värmande sol i lä, och ett förmiddagspussel.

Milla sover i sin vagn på altanen medan Maali för första gången (tror jag?) pusslat stora lantgårdspusslet på alldeles egen hand! Görstolt kom hon ut till mig där jag stod och rullade vill-inte-somna-men-är-asatrött lillasyster. Lilla pusslerskan ville såklart visa mig vad hon gjort :)



Aprilsol värmer härligt i lä från isande havsvind och i eftermiddag blir det lekplatsdejt, som förr! – med Facebooksamlat gäng: det är la rätt very much nutid att ragga sällskap via fejjan!?

Men först, lunch!