5/2 – om kylan.

Får thö räccord; de senaste dagarnas låga temperaturer över Sverige gör vintern till en vinter jag gillar. Fördelen med att kvicksilvret står så lågt är att det är vindstilla. Det är klart att 13 minus är lite kyligt, men 2 plus å tolv sekundmeter havsvind är inte sommar det heller.

En tunn skorpa snö täcker marken här hos oss vilket i kombination med nattens fullmåne gjorde vargtimmen vackert norrlandsdagsljusig. Hur jag vet? Tja, när familjens yngsta inte sover gör inte vi det heller…

Nåt annat den lilla snöskorpan täcker är förrädiska isfläckar, men det får det vara värt! Aj löv vinter som är så här långt ifrån den normala västkustska!






24/1 – om isigt väglag.

Det är äntligen vinter på västkusten! Nu gäller det att planera sin körning och släppa på gasen i tid så att du för alltsmörismåland inte måste panikbromsa. Typ, tejk itt iisi (ja jag bor nära Göteborg)! Personligen föredrar jag att låta bilen stå i sånt här väglag: inte för att jag misstror mina egna chaufförfärdigheter utan för att jag inte litar på mina medtrafikanter… så, apostlahästar och buss* är det som gäller. Om man inte som maken har dubbdäck på cykeln!



Hmm, vem tror ni står reggad som ägare på den här? Damien kanske?

Nå! Kör försiktigt i halkan!


* jaaa, jag vet… inte alltid säkrast i världen, men risk för kollektiv krock känns mindre än personbilsdito…!






21/1 – om äntligen lite snö.

Så kom det så äntligen lite vitt! Inte mycket, men med stora vackra flingor som fick barnen att storögt studera det efterlängtade genom fönstret. Det större av våra små barn blev förresten alldeles till sig i brallan: ”Mamma! Mamma! Då kanske tomten kommer nu!?!”




Ikväll har det säkert regnat bort, men tills dess kan vi lyckligt sjunga heeej mitt vinterlaand!






3/1 – om den bortblåsta blåsten.

Orkan i byarna sa SMHI och varnade för en 2:a men det har blåst mindre än nånsin hela kvällen? Annat var det på hemväg från jobbet med stora snöflingor, halkig asfalt, repig vindruta och kastvindar av sådan art att jag trodde bilen var trasig…?!

Jag tror helt enkelt vinden har blåst bort. I annat fall är väl det här lugnet före stormen? Jag hoppas på alternativ A!


    edit 4 jan kl 23:05

    Det blidde tyvärr alternativ B och mellan halv tre och fem låg jag klarvaken och räknade glidande taktegel. Sicken blåst! Upp mot 35 m/s i byarna… tji fick jag som trodde vi skulle slippa… :(






29/12 – om lite blått på himlen.

Helt galet förvånad blev jag när jag imorse fick se halva himlen i blått mellan molnen! Nu är ordningen återställd (förstås) men för tüsan, vi går åt ”rätt” håll nu = vinter/vår/sommar. Fast däremellan stormar det nog snart igen?

Inomhus är det grått och dassigt hos oss nu. Jag håller på att få en minor depression över hur jefla stökigt det är hos oss jämt. Det hjälper ju inte att försöka plocka iordning i ett rum för på nåt vänster blir det då ännu stökigare i ett annat. Tvätthögarna växer på båda sidor (rent och smutsigt), leksaker dräller över alla brädder – trots att vi faktiskt inte har så mycket prylar som många andra har jag förstått – och dammtussarna jagar dammsugaren med lömsk precision. Vi skulle behöva en veckas semester utan älskade döttrarna för att få ordning på ens en bråkdel. Men nä det går ju inte.

Dessutom mår jag skit idag och huvudet är tungt som bly.

Nu har jag gnällt färdigt. Tack för att du ”lyssnade”!






21/12 – om vinterland i Ullared.

Mest nederbörd i hela Sverige föll igår över samhället jag arbetar i: 7 cm som vit och fluffig blötsnö! På väg 153 blev det en smula halkigt till jobbet men till på eftermiddagen var asfalten saltad och ren. Granarnas grenar hängde tunga av snö och de lövlösa trädens grenar såg ut som fulla av rimfrost. Vackert så det förslår som du förstår!


ett försök att göra naturen rättvisa

min iPhone gör sitt bästa






9/12 – om en inställd kväll vid datorn.

Min plan var att sjunka ner i soffan med Macfisk och läsa ikapp alla fyrahundrafemtitvå olästa blogginlägg jag ligger efter med. BBB (äs inn den hedbertska internetleverantören) hade dock en annan plan så nu blir det nedsjunkna ullisar i badkar istället.

Hujedamej vad det blåser förresten. Takteglet har börjat rasa igen och fönsterrutorna är otroligt nog ännu mer ogenomskinliga! 1 problem av 2 kommer åtgärdas; gissa vilket? :)






Dagsens tips: håll tummarna…

…för att vinden mojnar över oss, och det fort!!

Stormen Berit och efterdyningarna av denna har nervöst följts i Villa Morkulla. Ett gammalt hus är det, med allt vad det innebär. Och mycket riktigt. För tio minuter sen när vi satt i soffan: RAAATSCH följt av en mycket dov duns. Det välbekanta ljudet fick oss att frysa i ögonblicket framför TVn.

Vid inspektion (Mattias håller sig långt ut från huset) lugnas vi något. På gräsmattan ligger en ensam nockpanna och vilar sig bredvid en ventilationshatt (det heter det inte men jag kan inte det exakta namnet för den där kinainspirerade plåthatten som täcker fläkt- och ventilationsrör på taket).

Nu väntar vi bara på att halva taket ska lyfta för har bara en tegelpanna släppt så är det ju fritt fram för resten att följa efter. Extra otur i oTURen hade ju varit att första pannan ner inte vore en nockpanna. Mycket värre hade det ju varit om ett taktegel mitt på rasat i backen…

Det är mycket höga vattenstånd i havet här utanför förresten. Tydligen är det bara nån dm kvar till kajkanten i hamnen, och hela Barnens Badstrand ligger under ytan. Fy farao för ilsket väder. Jag ogillar. Väldigt väldigt mycket.






27/11 – om ännu en sjukdomsinställd simskolelektion, storm och massa blåst och om en ofantligt sorg.

Det är förbaskat trist att missa två lektioner på raken men vissa saker kan inte styras över. Jämrans förkylningar till att hålla i sig länge :( jag börjar ana att det är flera stycken, som anfallit parallellt, för inte kan man vara snorig hostig febrig och halsöron-ontig i flera veckor i sträck av samma jefla bacill? Om inte annat så borde inte mer eller mindre ”friska” mellandagar smyga sig in om det varit samma sjukdom?!

Stormen Berit har förresten börjat visa sig. Fast för oss här på västkusten känns det inte så himla mycket värre än vanligt tycker jag? ;)

Slutligen. Idag tänker jag alldeles särskilt kärleksfullt på en av mina äldsta vänner som för femton år sedan förlorade sin pappa. Föräldrar ska inte förlora sina barn, men barn ska inte heller förlora sina föräldrar medan de själva knappt ens hunnit bli vuxna… det är en fasansfull verklighet att så många människor lämnar oss alldeles för tidigt.

Vi här i västvärlden har inte krig eller svält, vi är skyddade och ovana: sorgen efter en älskad slår kanske därför hårdare mot oss?


    edit 16:35

Nu blåser det faktiskt lite mer än vanligt. Tüsan också. Hade hoppats att det skulle blåsa som värst under dagtid; ogillar nattblåst lika mycket som åska. *missnöjd*






10/11 – om höstmörker.

Det började skymma redan på promenaden mot bussen från jobbet – tio över fyra – i eftermiddags. Helt utmattad efter nattens Milla-vägrar-sova slocknade jag strax som en sten på mitt säte. En kort powernap senare vaknar jag till i ett mörkblått Rolfstorp, fem minuter senare är det kolmörkt.

På förskolegården möttes jag av två strålande små hedbertar i varsin reflexväst. Heja reflex! Kanske upplagt för ett dagsens tips?

Nackdelen med hösten är det evinnerliga mörkret. Med lite tur lyser snön upp även den västsvenska vintern men nu i november är det natt mellan halv fem och halv åtta…






5/10 – om höstkallt.

Borta är mjuka september, här är hårda oktober. Nu är det höstkyla och isande vindar, grått, kallt och borde-nog-tagit-andra-jackan. Såna här dagar är det skönt att slippa våndas över utebliven lekplatslek. Såna här dagar är det riktigt kul att gå till jobbet. Jag vet att EmmaLi å Milla har det bra på förskolan – eller… alltså, Milla gråter fortfarande när hon lämnas :( just den biten gör det riktigt jobbigt att gå till jobbet. Men dom har det bra sen. Och jag med. Fast dom har dragit in min busshållplats! But whyy!?


    edit 20:34

Sitter på bussen på vägen hem. Har fått veta att EmmaLi hade en mycket bra lektion på sitt ponnylekis. Hon och lilla shettisen Manda har hoppat ett krysshinder. HOPPAT. Först i skritt. Sen i trav (”nästan galopp!” skröt pappan i telefon när han berättade). Jag är dödens avundsjuk. Här har jag varit ponnyförälder i två terminer, troget kört och gått bredvid i stekande sol och geggig paddock. Vad händer? Jo, en gång missar jag för att jag jobbar. EN gång. Då har ungarna hopplektion!! Jotack. Orättvisa är mammans lön.

Nu känns det plötsligt ännu värre att dom tagit bort min busshållplats… :( mjau!!






1/10 – om första dan på jobbet!

Tjohoo! Det var – som väntat – skitkul! Jag fick, klokt nog, spendera dan i kassan. Att ställa mig i informationsdisken hade nog varit olyckligt: ”öh, vilken TV du ska ha?”, ”öh, vad det är för grafikkort på den datorn?” eller tillomed ”öh, var vi har hårblåsar?” hade liksom varit det bästa jag kunnat åstadkomma där (efter nästan två års bortavaro). I kassan kunde jag istället glatt svara på frågor av typen ”har ni en toalett?” och ”hur länge är det öppet köp?” :) å inga kontantdiffar blidde det, vilket såklart va väldigt skönt.

Nu ledig två dar och sen är det på’t igen på tisdag. Börjar med en mjukstart: dunders bra!

ps. det var rätt brutalt jefla asadimmigt på väg till och från Ullared imorse och ikväll. på 153:an gavs stundtals nätt och jämt möjlighet att urskilja dimbakljuset ett femtiotal meter framför. extra glad blir jag ju då när rådjuret som skuttade ut framför mig valde att göra det på en kort vägsträcka där dimman för tillfället lättat…






27/8 – om härliga höstdagar.

Såna här dagar växer inte på trä’n! Jag tackar högtrycket från Medelhavet – eller var det nu kommer ifrån? – och packar termosen till varje förskolehämtning.


Det är kallt i vinden, men av lek och lä blir vi varma!






Lösenordsskyddad: Dagsens tips: passa på medan sensommarhösten är vänligt sinnad.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







26/8 – om bättre sent än aldrig.

Jahapp. Årets första och kanske enda tropiska natt infaller när det borde vara höst? Bättre nytta hade goa värmen gjort i juli, menvatysan: bättre sent än aldrig! Å vi får la se imorn. Det kanske aldrig blidde nåt tropiskt?

Idag har maken tagit igen semesterslappheten och trädgården är nu tömd på sånt som fruktträdsklipp, buskar och ehum en julgran. Du är grym Tias! Bravo! Å bättre sent än aldrig!






Lösenordsskyddad: 1/8 – om härlig sommar, äntligen!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







26/7 – om tackar tackar!

Sedärja! Nu börjar det ordna upp sig!

20110726-030100.jpg






Lösenordsskyddad: 25/7 – om höstlekplats i juli.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







7/7 – om myggjagad.

Med barn och make hemifrån (på lekplats) tänkte jag passa på att götta lite kaffe framför datorn på altanen. Jovisst tjena. Om jag velat bli prickig och kliig som en vattenkopprad: de små hemska fäna attackerade som blinningar. Vad är det för jämrans mygg-år i år?

Förutom myggjeflarna vidhåller jag att den här typen av sommar är riktigt bra. Lite över, eller strax under, tjugo grader och vindstilla – dygnet runt! Ikväll blir det tveklöst en kall öl under nätet på framsidsverandan!






Lösenordsskyddad: 6/7 – om ett perfekt sommarväder.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 4/7 – lite förmiddagshäng för Milla och mig.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 4/7 – om lite svalare på västkusten.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







28/6 – om sommarsol och sjukhusbesök.

ÄNTLIGEN! Sommarsolen är här! Då ska jag spendera eftermiddagen hos en urolog. Känns inge vidare, av minst två anledningar.

Tjenixen!






Lösenordsskyddad: 22/6 – om dan före dan före midsommarafton.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan: