26.1 – om IKEA.

Helt ärligt förstår jag inte syftet med Uppdrag Gransknings reportage ikväll om Ingvar Kamprad och hans stiftelse(r). Det är old news? Och är inga hemligheter. Inte är det heller några olagligheter. Moraliskt förkastligt? Ja. Men efter att ha lyssnat på Ingvar Kamprads Sommarprogram (förra året?) har mitt köpbehov från det blågula varuhuset minskat avsevärt. Och det stör mig mer att de klarar att tillverka (och transportera och sälja) en potta för nitton spänn än att miljarder på lagligt vis undanhålls från svenska staten.

Jag skulle kunna skriva kilometer om det här men håller igen. Till syvende och sist handlar det om avundsjuka, och etik. Jag gillar inte att Kamprad försöker framstå som ”herr Svensson”: han är en av världens rikaste män?! Jag ser fram emot en debatt kring företagets etik i ex miljö- och arbetsrättsfrågor (i producentländer). Vart de klyftigt placerade stiftelserna gömmer sina pengar rör mig inte nämnvärt. Längre. Faktiskt.






12.11 – om MMA på Debatt.

SVT följer upp gårdagens Uppdrag Granskning i kvällens Debatt. Tyvärr missade jag inledningen och nästan hela programmet visade det sig men turligt går det både i repris och på webben. Av det jag såg var det många ja och precis och åååh och det är ju det jag menar. Vettiga åsikter från dom flesta faktiskt, skönt med en debatt som är sansad. Då blir ämnet seriöst och maj kajnd of diskussion, dvs utbyta åsikter och lära sig nåt.

Men allra bäst [jag kanske skrivit det förr?]; att fröken programledare lugnat ner sig. Antingen har hon fått på tafsen eller så är det nån som lyckat förklarat hennes roll som debattledare? Bra gjort! Äntligen.






12.11 – om MMA och andra kampsporter.

Gårdagens Uppdrag Granskning i SVT handlade om MMA, en i mina ögon brutal sport där det t ex är tillåtet att slå mot huvudet på den som ligger ner. Pålästa utövare och domare gjorde jämförelser med ridsport och hockey, två i sig helt olika idrotter som kan resultera i otäcka skador. Skillnaden mellan ultimata kampsporter och hockey (jämförelsen med ridsport är så märklig att jag lämnar den därhän) är att det lag som vinner en hockeymatch är det som gjort flest mål; den boxare (tror dom kallas så?) som går segrande ur ringen är den som pucklat på sin motståndare bäst. Meningen med sporterna är helt olika, flest mål vs mest stryk.

Flertalet inslag i programmet var otäcka. Särskilt otäckt var det att se den på gränsen till kriminellt dåliga domarinsatsen i en match där ena deltagaren förlorade medvetandet. Två gånger visade killen att han gett upp innan han svimmade av syrebrist. TVÅ gånger. Domaren missade båda, och frågan är om han inte tog en sekund för lång tid på sig att bryta in när fightern väl svimmat också?

Dessutom, fast det har inte med sporten som sådan att göra, en sämre lögnare än Reza Madadi var det länge sen jag såg på TV; jag har ingen aaning om varför dom kopplade samman mig med det där helikopterrånet? blinkblink-inte-klara-att-titta-i-kameran.

Kunde inte låta bli att googla programmet och hamnade på ett MMA-forum där en stor del av kommentarerna – som alla var negativa till SVTs granskning – sågade Martin Ingvar [medverkande hjärnforskare] som antingen inkompetent och/eller korkad. En fjärdedel beskrev glädjen över att inte betala TV-licens. Resterande inlägg var rätt vettiga, om än naturligtvis vinklade till sportens fördel, nåt annat hade inte varit sannolikt.

Min tanke är såhär: den som ger sig in i leken tål den. Och ja, leken ska vara tillåten, det är svårare att reglera det otillåtna.