1.6 – om Ship to Gaza.
Fattar inte. Allt historiskt hat. Detta oförklarliga motstånd? Fred och Förlåtelse. Tolerans. Så ska det vara.
-
Börja om. Gör om och rätt. NU! Innan det är för sent.
Ta emot hjälpen. Till medling, förhandling och avslut.
Visa er modigare än era företrädare.
Hur kan du uppfostra någon att hata? Fattar inte.
21.5 – om årets valrörelse, på nätet?
Aldrig har det väl varit lättare för politiker att nå ut, och få respons? På lokal nivå har internet – med t ex privata bloggar, facebook och twitter – funkat riktigt bra ganska länge. Nu är det dags för rikspolitikerna att i stora klasar ge sig i kast med de sociala medierna. Carl Bildt var kanske först och är väl fortfarande en av de största, men en stor mängd politiker twittrar idag om allt från fikamöten till åsikter och favoritmusik.
Personligen tycker jag detta är skojigt. Jag kan få lite insyn i människan bakom politike(r)n. Det triviala, ”idag köpte jag årets första glass”, speglar personligheten, och åsikter om film och musik kan berätta mer än man vid första anblick kan tro. Ofta lyser värderingar och åsikter igenom, och för mig – som personröstar – är det viktigt att ha koll på vem jag sätter min tilltro till.
Vad tycker du? Är det töntigt att läsa politikerbloggar? Ska de hålla sig från Facebook? Tror du att de är mer eller mindre ärliga där än ansikte mot ansikte?
Tjenixen!
ps. ska bli skojigt att se om det här inlägget får nån respons, det är ju rätt långt ifrån de senaste årens nosningar här hos mig!
3.12 – om underligt statsministersönskemål.
Maria Wetterstrand är säkert en duktig politiker. Men mitt förtroende för en miljöpartist som kör fläkig bil och flygpendlar mellan jobb och familj är knappast större än för en socialdemokrat som åker taxi och fifflar Toblerone. Fast äsch. Det där är ju tjugo år sen… borde la va preskriberat? Men. I valet mellan de båda kvinnorna håller jag inte med dom som hellre ser Maria än Mona på topptoppen.
Allraste helst ser jag förstås att Reinfeldt får sitta kvar, jag är rädd att ett regimskifte kommer röra till det avsevärt i vårt redan blåsiga konjunktursvaga Sverige. Hur det blir med den saken, vem som blåser hit och dit och bort, är ju ingen idé att sia i. Det enda jag förhållandevis säkert kan förutspå är att Maria Wetterstrand aldrig kommer besitta nån post som statsminister. Varken i vårt eller nån annans land. Och det hur gärna hennes väljare än önskar sig den saken. Väl?
Tjenixen!
Dagsens tips: rösta för präster
som älskar sitt jobb, oavsett kön!
Å förresten. Va tüsan är det med Oldsberg o hans oförklarliga förtjusning att sjunga offentligt? Vill jag se tondövhet finns specifika program att vända sig till. Trodde faktiskt inte Här Är Ditt Liv hörde dit?
24.8 – om historisk segersötma.
Jag har tänkt på en sak. När vi själva var på denna mäktiga arena (går att läsa om här och i två inlägg framåt. alla foton utom ett ser märkligt små och långa ut, men dom finns ju också att finna i reslänken under ”andra nosar”) drabbades jag av våldsamma historiska vingslag. Nog måste det ha känts extra härligt för mångubbe Usain att få stiga högst på pallen inne på Olympiastadion i Berlin? Här stod den lille österrikiske galningen och hälsade välkomna in i tredje riket och vägrade ta Jesse Owens i hand. Revansch hejja!
Tjenixen!
Dagsens tips: gå å rösta.
Endast den som utnyttjar sin rösträtt hava rätten att hysa klagomål i politiska frågor. Tänk på det å masa dig ur soffan. It is your förbaskade duty!!
För övrigt anser jag: byråkratin ut ur EU. Jo. Lika troligt som att valdeltagandet överstiger 40%. Men hoppas kan man väl?
Tjenixen!
19.5 – om uppåt/mera i börsen.
Vänder det? Man skulle ju kunna hoppas! Hur som haver fick jag idag se att en av Maalis fonder ligger på plus och blidde lyckligt förvånad tills jag kom på att det är just den här fonden vi på månadsbasis stoppar in nya slantar på… å den svarta siffran är knappast lika stor som de senaste månadernas sparande så både lycka och förvåning kom av sig.
Å andra sidan drabbar – som jag brukar tjata om – de låga aktiekurserna oss icke nämnvärt. Att räntorna däremot ligger i botten är hurra för Hedbertsarna. En närmast nollprocentig inlåningsränta på lönekontot är helt i sin ordning när vår boendekostnad sjunkit som en glad sten det senaste året!
Partiledardebatten häromdan var en närmast skrattretande vänlig tillställning. Det närmsta irritation jag kunde nosa fram (om jag bortser från egna soffans aaargh finns det inga vettiga debattledare på TV numera??) var Lars Leijonb… f’låt, är så van att det är han som bjäbbar! Hägglunds morr på den Ohlyska här-finns-pengar-till-allt-mentaliteten. Mona höll sig lika passiv som Reinfeldt. Och ja, det är supertönt att namna våra ledande politiker vid enbart för-/efternamn och jag kan inte ens skylla på försök till teckensnåleri för den här förklaringen äter upp långt fler än annars åtgångna 22 bokstäver så jag skyller istället på boogien – för nån sol finns inte att hänga upp sig på.
Kan vi förresten annars skylla vädret på regeringen? Det är så himla bra att ha en syndabock.
Tjenixen!
