Lösenordsskyddad: Får vi lov att presentera…

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







24.1 – om babyblues, bäbisim och nosad mailbombning.

Mina hormoner har fått spatt och fick idag för sig att det var dags för den sk ”dag tre”. Detta innebär ett oändligt bölande – ofta helt utan anledning. Okej. Idag hade jag anledning, men det är lättare att skylla på babyblues än sviktande psyke. På alla inblandade.

Nån tid för veckans-höjdpunkt bäbisim blidde det inte för mig och Lilla idag* :(
Däremot uppvisade bäbin skolboksexempleri när hon helt lugnt låg och tittade på duschdraperiets fiskar medan jag fick all tid i världen att tvagas. Jag har sagt det förr, kan säga det igen: Jisses! Kan det vara så häär att ha en liten bäbi!? Ajj hädd noo ajdea!

Jag vet inte om den där rutan för uppföljningskommentarer försvunnit från nosarna för alltid, men i det fall den trots allt fungerar ursäktar jag att ni idag blivit mailbombade av de svarskommentarer en masse jag gett mig på att posta. F’låt.

Jag vill också passa på att ursäkta mitt drama queen behaviour… Egentligen borde jag inte ha nåt att klaga på: för en dryg vecka sen innehöll min kropp nästan fem kilo av nåt som inte längre finns kvar där. Detta borde inte passera helt smärtfritt, det borde jag faktiskt inte kunna räkna med att räkna med…

Mjau.



* enligt Maali själv var det ett alldeles utmärkt sim! Betyget var, citat: ”jäättejoli’t!!”! Om jag förstår det rätt simmades det från kant till pappa hur bra som helst, och med frökens hjälp [en luftsipp på mitten] kunde simturen utökas till hutlösa jättemångameter! De gjorde också ”hoppa hoppa hoppa flyyyyt” och sjöng skojiga sånger. Allt berättat av bäbisimsälen själv!






Dagsens tips: plastad frotté.

Funkar för allt från skötbädd till mammasäng – när hon ska svettas ut typ två liter feber var tredje timma. Så njo, nattens tips borde det kanske vara istället för dagsens. Men för bäbiföräldrar skiljes sällan natt från dag; det är vaken och sömn, närhelst på dygnet detta må infinna sig.

För övrigt undrar jag hur jag nånsin ska kunna läka ihop när jag har en så ovillig blåsa? Det är endast medelst tvång den går med på att tömma sig… något som av förklarliga skäl är smärtsamt på mer än ett sätt…






Lösenordsskyddad: 23.1 – om mysiga härliga ungar!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







22.1 – om lilla Lillas enveckasdag.

Natten började ”som vanligt” (schysst att prata ”som vanligt” efter sju dar!) med bäbi- och Maalisnark (jeez va hon snorsnarkas!!) men sen blev det jobbigt. Ena bröstet blödde och mittinatten vaknade jag förjefla stockad. Frös så jag hackade tänder trots täcke filt å dubbla morronrockar.

Hela dan har varit som ett febertöcken. Gifetvis har Lilla fått ont på sig (vältajmat) nu ikväll och gråter, gnyr och kan inte sova. Troligen är det nåt jag ätit (en halv semla och en liten ”dammsugare” är det enda ovanliga iofs) eller så är det att jag tvingat i henne onormala mängder mat för att bli av med stockningen?

Ynklig och lessen är jag. Hur kan jag så enkelt klara en förlossning men inte att ha ont på brösten?

BVC-sköterskan kom på besök idag förresten. Min oro för mesig ätning var obefogad för vågen visade nästan 3,8 kilosar!

Hoppas jag mår bättre imorron. Har ställt klockan för att verkligen se till att hon äts inatt…

Mjau.






Lösenordsskyddad: 21.1 – om premiärtur med klippta Hedbertsar.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Dagsens tips: gör som TV-kockarna.

Föreberedelse är bra! Fast ibland blir det ju ändå inte som man tänkt sig… Det här inlägget till exempel hade förberetts flera dar i förväg men när det väl begav sig hanns det inte med ens med ett tryck på ”publicera”-knappen… Men, efterhand till trots; aj still givv jo mitt veckogamla tips!



Nu är vi på väg mot förlossning… hoppas vi!

Får se om vi får hålla en ny liten hedbertsbäbi i famnen nästa gång vi äntrar ytterdörrens tröskel? Med tanke på att Maali – trots över tre dygns latensfasande hemma – tog god tid på sig att komma ut så räknar jag kyligt med att inte behöva riskera föda i bilen. Å det är ju bra!

Krams alla gulliga nosare!

    /ullisenfortfarande enbarnsmor

PS. juppjupp! jag är inspirerad av Werner&Werner: det här inlägget är ihoppillat i förväg…

PS igen. om du vill ha nåt att göra under tiden så finns ju min megalånga bästaste EmmaLi – välkommen till världen!-historia att fördjupa sig i… om nos-abstinensen skulle bli för stor menar jag ;D



Anledningen till att jag publicerar detta i dagsläget ”gamla” tips är länken till min EmmaLi-förlossning. Om nån skulle vara nyfiken menar jag. Min andra förlossning blev till en början helt olik min förra, men mittpartiet och avslutningen påminde väldigt mycket om varann. Med den stora skillnaden att EmmaLi gjorde entré pigg och härligt vrålande… lilla Lilla sa inte ett ljud. Fast det gör hon knappt nu heller, maken till tyst och lycklig bäbi!? Naturligtvis kan jag inte låta bli att oroa mig över detta.. det hör ju liksom till!

Utförligare beskrivning kommer in tajm. Kanske också nåt från Mattias?

Tjenixen!

    /ullisennumera tvåbarnsmor





20.1 – om aj don’t gett itt!?

Jag har under de två halva dagar jag varit hemma med bäbin själv lyckats få i mig mer mat, läsa fler morrontidningar och gå på toa å duscha lika mycket som under första två veckorna med EmmaLi. Samma proportioner gäller mängden mys o bäbisniff. Fysiskt är jag nu som då, psykiskt miljarders massa kryare idag. Konklusion: den här gången kryssade vi rätt ruta! Nemas lessen ont-på-sig och ynklig bäbi, bara nöjd och bajsar-åtta-gånger-om-dan-unge!!

Jisses! Såna här barn är ju kakbitar att ta hand om (påminn mig gärna vid behov längre fram!)! Mitt största orosmoln är att hon somnar i maten hela tiden… på fredag kommer BVC-sköterskan hem till oss, då får vi se om hon trots allt får i sig tillräckligt?

Maali axlar rollen som storasyster med blandad framgång. Ena minuten gulligast i stan, nästa envetnare argare lessnare än nånsinn förr… :( Hon är däremot alltid mycket snäll mot Lilla, om än ibland kanske lite hårdhänt. Duktig är hon iaf. Och klok. Och så jäkla fin. Och stor!! Min stora tjej är bamsegroß bredvid lilla Lilla!

Tjo!

PS. Hur mycket är det normalt att en femdagars sötnos sover? Jag skulle gissa det hedbertska kattbeståndet får se sig omkörda här!?






Dagsens tips: lägg an en schysst profil.

Från första dygnens råmjölksförpackningar har jag nu formerats om. Magen har fått konkurrens om titeln ”mest utstickande del”. Fördel: mat till bäbin. Nackdel: typ allt annat.

Trött trött. Men besöken avlöser varann. Tur vi bara är släkt, vän o bekanter med ruskigt trevligt folk :)






19.1 – om ett stort lugn.

Alla i min lilla familj sover utom jag. Att vara ensam vaken känns tryggt, men overkligt.

Nattens bäbigråt sträckte sig aldrig förbi ”lämna mig inte ensam!”-skräck eller ”skötbord är INTE min grej”-ilska och kolikmamman (Maalis gråt var det jävligaste jag varit med om, hennes smärta blev min på ett fruktansvärt vis) slappnas. Det här är en lycklig bäbi! Min bäbi!! Jaaaa!






18.1 – om att va en riktigt kass svarskommenterare…

Om man nån gång i livet har giltiga orsaker till tidsbrist tycker jag mig faktiskt uppfylla kriterier i flertalet kategorier just nu…? :D men, sorry för borttrollade kommentarssvar ändå – som ju, ehum, hade bliddit jefligt ovarierade o tjötiga iofs ;)

TACK, som ni vet!





17.1 – Nu är vi hemma!

Den som föder barn på sjukhuset i min stad får stanna hur länge hon vill. Jag o Mattias hade tur och fick sova kvar tillsammans i två nätter: ett oerhört lyx! Ikväll åkte vi hem men imorron måste jag tillbaka till BB i några timmar. Kalla det nattpermis :)

Jag sitter i soffan hemma, mör men lycklig, å tittar på vårt lilla underverk. EmmaLi sover hos M:s föräldrar så vi mjukstartar vårt liv som tvåbarnsfamilj.

Alla ni härliga goa snällingar!! Grattisar och lyckönskningar såå gulliga!!

Återkommer när saker lagt sig till ro… tills dess;
Krams!






3675 små grams o 49 underbara cm!

En liten tjej fick vi hjälp att föda fram!

Klockan 15:29 drogs hon ut, en minut senare andades hon alldeles själv! Sicket team vi var – har aldrig haft sån massa vita å gröna rockar omkring mig :) Men bäst var Mattias, sicken jäkla man han är. Wow!!

Jag är så lycklig, min lilla unge doftar så gott och är en liten kämpe. Välkommen bäbin!!! – å grattis på födelsedagen i efterskott. Å vet du, snart får vi träffa storasyster Maali lilla du. Du kommer älska henne! Jag längtar!!

Era vänliga ord tårar ömma ullisar, ta hand om er allihop!






15.1 – Det har börjat!

Lite före halv fyra gick vattnet. På toaletten – skulle precis gå å va lagd – till min stora lycka! Gick först å la mig men kom sen på att ringa förlossningen. Kände ju ingenting och var alltså filbunkslugn.

En kvart senare liksom klickade det till, å så kom första värken.

Nu är jag inte riktigt lika lugn. Jag kan inte det här!? Förra gången hade jag en långsam upptrappning under flera dar. Vattnet fick de släppa ut när jag var på förlossningsbritsen. Det var en tydlig början och slut på varje värk. Nu gör det typ ont hela tiden?!

Men jag har lovat att njuta! Jag är beredd att revidera löftet till ”försöka” njutas :)

Jag är helt darrig, fryst och trött men också uppspelt och lycklig! Håll i dig älskade lilla Milla Jacklín Frank: vi fixar det här! Å inom en överskådlig tid är du ute hos oss!!

Tjo!






Lösenordsskyddad: 3.8 – om avancemang och status.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 26.7 – om känslor utanpå.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan: