Dagsens tips: simma lugnt!

På 44 centimeters djup i barnpoolen blir Maali en happy liten fisk som simmar, leker, hoppar från kanten och flyter. Jupp. Flyter! Hon är görstolt och lycklig och vi försöker vara sådär coolt oberörda när andra vuxna ler och berömmer hennes lugna säkerhet i vattnet :D

Hon övar för fullt på att själv snurra över på rygg för att hämta luft, och jag vågar nästan hoppas på att hon ska klara simma hela kortsidan (ca 4-5 meter) i ett svep innan vi åker hem på lördag…!






13.2 – om guldstjärnor till små minisimmare!

Årets bästa minisim för EmmaLi och mig idag! Det började med alldeles raka ben i sittapåkantenochsparka, fortsatte med ett perfekt dyk in i och ur presentationsringen och sen radade superimponerandeduktiga fröken upp alla små kiddisarna på kanten framför sig och visade dom hur en flytplatta ska användas och hujedamej tror du inte hatar-flythjälpmedel-mer-än-pizza Maali efter det försökte flyta med platta rätt in i kaklet!! Iofs hade hon totaltokig teknik och hade sina raka armar under sig istället för framför vilket skapade festliga kullerbyttor i vattnet men lika glad (och stolt) var minisimmar-Maali för det! Sen flöt hon supersnyggt genom en ring – utan flytplatta den gången. Lilla kompisen Karla och hon busade runt lite på soffplatån och sen hämtades det saker på botten och efter det hoppades det från kanten å simmades tillbaka och som vanligt hann vi tyvärr bara två hopp så märket får vänta :)

ps. Milla ryggflöt tydligen som en kork på sin bäbisimlektion, och trots att hon väldigt otäckt råkade slå i sitt lilla bakhuvud vid ett dyk-från-kanten tyckte hon nästa dykförsök var lika roligt som vanligt…!? Hon väljer verkligen sina lessna moments den lilla fina ungen!






6.2 – om en proffstränare på minisim.

Med halv styrka drog vi mot simhallen, Maali å jag. I bassängen mötte en extra”fröken” i form av tävlingssimmare Gustav, och han kunde verkligen visa hur en alldeles perfekt ryggsimsstart skulle se ut! Emmi missuppfattade lite och gjorde ganska bra magsimsstarter istället.

Sen sjöng vi roliga sånger och hämtade saker på botten (jäklans va djup bassängen var idag! jag nådde knappt kaklet 1,28 meter ner!).

I duschen efteråt blev min lilla tjej plötsligt nästan otröstligt ledsen och jag anade direkt orsak. När hon var följsam som lera i omklädningsrummet stod det glasklart: liten treåring var inte kry. På vägen hem i bilen somnade som en stock nästan direkt och snarkade sen tills hennes far bar in henne i huset hemma. Den verkligt hastigt påhoppade bacillen visade bara 38° i termometern så kanske är hon okej imorron. Annars blir det full sjukstuga i Villa Morkulla imorron… ty Mollipectad och utmattad sover lilla Milla nu äntligen ostört. Lite feber, lite tänder och mycket hosta. Dålig kombo och orsak till hemmavaro från simmet.

Tjenixen!






5.2 – om ett förlorat Disneydags, glädjeämnen i en simhall och sömn.

Lördagsmorronsrutinerna rubbades ur sina cirklar när Philip visade myrornas krig istället för Disneydags imorse. Två samtal till kabeltv-leverantören senare visar det sig att det är ett planerat servicearbete som ligger bakom PLANERAT!? Men jisses. De enda som störs är villorna på vår gata… dvs max sju stycken (men alla är inte anslutna, det vet jag). Svårt då att meddela oss om detta planerade avbrott. Strömmen till vår förstärkare ska vara tillbaka ”senare under dagen”. Jotack. Ikväll är det Melodifestival. Klockan åtta räknas som senare hoppas jag?

Igår packade jag in mina döttrar i bilen och drog till Klitterbadet i Falkenberg. Det var en galen idé. Det gick jättebra först – förutom att jag gjorde en ruskigt snygg vurpa i duschen, tvi vale sicket skitgolv att ha i ett duschrum på ett badhus – för jag hade ju sällskap och hjälp av Linda å Ida i duschen och Marina och Viktor i poolen och både Emmi och Milla badade och simmade och höll sig fast i kanten och plaskade och retade tydligen lite badande runt omkring så då gick vi till ganska nyfixade badlandskapet och där skuttade de större barnen sig lyckliga bland vattensprutande djur, kokande grytor och rutschkanor. Ena sällskapet hade lämnat oss redan innan badlandskapet och det andra precis därefter. Så. I omklädningsrummet efteråt hade jag ganska fullt schå med två trötta busiga fikasugna små tjejer. Fikat tog kvickt slut och sen hade jag bara de trötta och busiga kvar… då dök en fantastisk liten kvinna upp från ingenstans och satte sig ner hos EmmaLi. Hon satt där och pratade med henne i ett par minuter så jag hann plocka i ordning alla våra pinaler. Jag grinade nästan av tacksamhet och jag såg att hon förstod vilken underbar nytta hon gjort. Tänk, ett kort kort avbrott i mammatjatet och jag kom i fas och kunde få med mig både barn och pinaler till bilen – som var parkerad typ hundratals miljoners meter bort…

Idag är jag en smula öm efter vurpan, men är såå glad att det var jag som trillade och inte nåt av mina barn. Apropå barn förresten så sitter den ena framför Pippi (hon visas ju även om kabel-TV:n är pajj ;) och den andra ligger i sin säng. Sovandes. Schö nö kåmprand pah!? Jag satt hos henne en ganska lång stund tills hon slappnats gosigt, och sen somnade hon. Kan det vara separationsångest som gör att hon inte ”vågar” somna själv på dagarna? För trött, det är hon ju tveklöst (somnar nästan ståendes, med snutten i hand och pannan mot spjälsängskanten)!

Tjenixen!






30.1 – om fensim och kanthåll.

Ryggflyt var en av övningarna på EmmaLis minisim, men när simfötterna kom på ville hon bara ”simma vanligt” och jag orkade inte bråka så hon fick simma mellan kanten och mig ett tag. Precis innan avslutningssången gjorde vi en riktigt bra sångövning: barnen skulle säga hej till spöket på botten och Maali köpte konceptet så totalt att jag passade på att öva hennes blåsa-ut-med-ansiktet-under-vattnet också.

Nya ”små” fröknarna var väldigt bra idag (också). De pratade mer med ungarna direkt – vilket jag personligen tycker är jättebra – och var lyhörda/verkade lite säkrare på sig själva! Två saker jag kom på nyss som (kanske) skulle förbättra lektionerna lite: en snabb inledande genomgång av dagens övningar, samt gärna lite mer direkt handledning när de går omkring bland oss i poolen.

En av EmmaLis små bästisar går i samma grupp och jag agerade tråkmåns och försökte separera dem idag. Det blir väldigt mycket glädjetrams annars, och då är det fullständigt omöjligt att få min lilla treåring att lyssna på sina fröknar :( i omklädningsrummet efteråt fick de busa loss i stället, även om jag försökte dämpa dem där också (fy sicken trist fisk jag är…), av hänsyn till alla andra runt omkring. Jag är nog lite överdrivet seriös när det gäller Emmis simlektioner, men det är för att jag så gärna vill hon ska utvecklas! Alla övningar vi gör har ju ett syfte (smygintroduktion till olika simsätt t ex) och jag VET att hon kan mer om hon bara får möjlighet att själv kläcka kunskapskoden!

Milla hade vikarie på sin lektion (ordinarie favoritfröken sjuk.. stackarn!) och enligt uppgift gick det fint för bäbin att t ex balansera och dyka från flytmatta och att hålla sig fast i kanten. Kanthållfastet fick jag se själv och blev lite imponerad över hur hon faktiskt försökte förflytta sig i sidled och ta sig upp ur bassängen :) det kan hon såklart inte än, som tur är… :p

Tjenixen!






24.1 – om små simmande och självgående hedbertar. [del 2]

Först. Enåenhalv minut Maali i simhallen…

Så fort jag tog fram kameran simmade hon till mig istället för tillbaka till kanten, så jag tyckte det var lika bra att ta till ett rejält simavstånd. Och wow så långt hon kunde! Som belöning fick hon åka elefantrutschkanan :)

Sen. En minut stapplande Milla!

Lilla bäbi miss Milla firar sin ettårsdag med att promenera sina första ”långsträckor”!

Tjenixen!






23.1 – om små simmande och självgående hedbertar. [del 1]

Terminsstart i simhallen = verkligt lyckat!

EmmaLi hade två nya ambitiösa unga tjejer som simfröknar. Det verkar lovande! Emmi sparkade, hoppade, simmade, flöt, dök (av misstag drog hon till med ett alldeles avundsvärt och plasklöst Ulrika-Knape-huvudet-före ål-thö-väj-to-thö-båttom-dyk!), blåste på en boll, slappnades i ryggläge, busade (med sin kompis Karla mest :) och sjöng lite sånger. Precis när minisimlektionen var slut fick hon se sin kompis Viktor 5,5 år simma perfekt förbi och inspirerades till ett riktigt riktigt bra undervattenssim!

Milla, som hade sin vanliga asabraiga simfröken, inledde lite avvaktande. Men, lydigt barn som hon är gick hon med på bl a både cherekringar (en slags flytpryl) och hålla-fast-i-kanten samt dyk-från-flytmatta. De två senare momenten genomfördes till vår stolhet med simfrökens ”bravo”! Sen sjöng dom små grodorna och då tjöt bäbi miss hedbert av glädjeskratt!

Stora duktiga EmmaLi duschar och tvättar sig nu nästan själv, håret också, inför och efter badningarna. Det är en fröjd att ha henne i simhallen! Lilla duktiga Milla är inte så grym på att duscha-själv, men gör oss istället glada när hon t ex stapplar omkring här hemma och leker tittut från dörrkarmarna. Fortfarande reser hon sig inte från golvet till stående utan hjälp, hennes gång är sådär lite zombie-aktigt stiff (varje steg med stel höft liksom) och oftast sätter hon sig hellre ner och kryper iväg om hon ska nånstans fort, men hon har kommit på att det är både kul och rätt praktiskt att gå så snart spricker hon nog ut i en perfekt liten gångar-ros!






Lösenordsskyddad: 14/12 – om badbarn.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







28/11 – om vad man har på sig på barndop?

Nä, jag menar inte vad barnet som ska döpas ska ha på sig utan vad jag som gäst ska leta fram för kläder? Det är iskallt ute och en bit att promenera mellan kyrka och kaffe-efteråt-ställe så av naturliga skäl försvinner allt som innebär frysta knän. Återstår gör då jeans?! Alltså. Min garderob innehåller knappt några andra brallor än jeans!? Jisses. Jag är ju inte tonåring direkt. Tomten?

För att få en liten dos minisim i nosarna denna dag – där simlektionerna inte hinns med – bifogas en månadsgammal Maali-video!


Tjenixen!






27/11 – om ett grattis till Kevin!

Idag fyller barna hedberts fusk-kusin nio [hipp hurra!] och vi har varit på kalas å mumsat bullar, kaktårta (med grädde :), druckit kaffe (jag drack mest), sjungit ja må han leva (alla), lekt (Maali) och visat sin balans (Milla). Nu är Maali hos sin mormor och leker med tåg, läser böcker och badar badkar – morgondagens naturliga tvagning försvinner iom att bäbi-/minisim bortprioriteras till förmån för Ida-dop! – och kanske skulle hon sova över. Hon hade inte riktigt bestämt sig än tror jag? :)

Tjenixen!






Lösenordsskyddad: 21/11 – om efterhöstlovspremiär på bäbi- och minisim.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







24/10 – om solosim med EmmaLi.

Efter allt grubblande, telefonerande och trasslande fram o tillbaka blev det ingen tid kvar att väcka Milla i tid för sitt bäbisim idag. Det blev Maali och jag som fick åka själva på regnvåta vägar söderut mot Klitterbadet.

Vi fick en kanonstart med glad unge som duschar håret själv å sen trippade vi försiktigt in i simhallen (hade glömt badstrumpor och vatten på golvkakel kan bli hysteriskt halt) i väntan på vår lektion. Maali höll blicken klistrad på klockan tills det var vår tur!

Ur göra-simfrökens-olika-moment-synvinkel blidde det halvbra lektion, men ur aspekt överlycklig-och-simglad-liten-minisimmare gick det riktigt jäkla asabra. Allt från hoppa i/simma tillbaka till plocka upp från botten OCH (två års vägran är över!) rutschkansåkning genomfördes med entusiasm och egen vilja så till den milda grad att vi höll på att missa avslutningssången. Tyvärr missade simfröken de bästa egensimmen – bland annat därför att min fina blivande treåring just nu genomgår en fas av oerhörd blyghet – men ett av dem finns på film [vilket inte är alls samma sak som i verkligheten, men det bästa substitut jag har att erbjuda]!

Nu tre veckors uppehåll, men vi har lyckats ragga lite kompisar att simma med under tiden :)

Tjenixen!






18/10 – om gårdagsens små hedbertska dykfiskar!

As promised: rörliga bildbevis på att,

1) Milla dyker från kanten, äter lite hajfisk, flyter lite fast inte så perfekt som när kameran var avstängd, mamman råkar doppa bäbin lite, Maali leker väluppfostrat på kanten och pappan filmar. (får försvara mig med att kameran blidde en distraktion, det är därför jag måste hjälpa henne lite ner i poolen, i vanliga fall ”hoppar” hon faktiskt i själv!)

2) Maali simmar nästan som förr igen! Vi skuttade och simmade och dök och skuttade perfekt i tjugo minuter innan kameran följde med ner (så hon är nog lite trött vid det här laget?), men du missar väl inte fuskiga buset hon gör i början :) Två gånger blir hon förvirrad och simmar till mig först, och en gång får jag hjälpa henne med en försiktig puff i rätt riktning. På alla hopp utom det sista har hon hjälp av simfötter – men i det sista, när hon är simfotsfri, kan hon å andra sidan ta ett riktigt rejält plaskskutt från stående! (en sak vi kommit på är att vi måste minnas att sätta upp hennes hår i fortsättningen. hon får det ju i ögonen?)

Nästa vecka sista tillfället innan tre veckor uppehåll – ett uppehåll vi lyckas tajma obra med vår badrumsrenovering och avsaknad av ordentlig dusch hemma… menmen. Det går ju att göra egna besök i simhallen för att simma och duscha :) Kanske nån som vill göra sällskap? – i bassängen alltså, i duschen är jag helst ensam!

Tjenixen!






17/10 – om vinkdebut i simhallen.

Visst har det väl varit på lut ett tag, men vi har inte varit helt säkra på den apseluta betydelsen av den höjda näven och det stora leendet (jag har gissat på allt från regnet som spolar bort imse vimse till en hög femma). Idag blev tolkningen dock tveklöst, en vink! Lyckan i bäbins ansikte när hon blev förstådd blev helt enkelt gåtans lösning!

Simmet då? Jodå! Milla flöt som en kork på rygg, var inte det minsta intresserad av att hålla sig fast själv vid kanten eller ”simma” men dök perfekt. Maali satt på kanten och sparkade med spikraka ben, kastade sig sen ner till mig i vattnet (på mitt kommando, endast! förra veckans läxa verkar ha blitt läst?) och simmade tillbaka till kanten själv (första gångerna mötte jag upp under vattnet och hjälpe henne vända om men efter några skutt behövde jag inte göra nåt alls). Sen tog vi på simfötter och inledningsvis simmade hon asabra men plötsligt (varför? ingen som vet) fick jag en klamrande liten igel runt halsen och då gav vi upp allt vad schyssta glid- och vändövningar hette och skuttade i/simmade tillbaka själv resten av lektionen! Dumt att pajja ett vinnande koncept liksom, och nästa gång är sista tillfället innan uppehållet. Vill gärna ha en glad grund att stå på då!

Det finns lite filmer som vanligt tyvärr med tvivelaktig kvalitet som bevisar dagsens framgångar men eftersom jag inte är säker på att t ex simfröken går med på att synas på (rörlig) bild på internetet får dessa avakta en smula.

Imorron hoppas jag vi blir väckta av hantverkare! Å sen kommer Mamma Neptunus hit för promenad och lunch. Å jupps. Håll i er nu: ullisarna har förberett lunchmaten redan nu ikväll…!! jasåärdet, undrens tid är ännu icke förbi ;)

Tjenixen!






17/10 – om tredje gradens hosta.

Blöthostan, som Bisolvonats i några dar, har nu övergått i en torr och ondare variant. Det visslar lite ända ner i lungorna också tycker dr Hedbert.

Vad är nu nästa steg? Kan jag gå på Cocillana-artilleriet nu, eller bör jag vänta några dar till med det och stick with the loosing Bisolvon så länge?

Om en stund ska hostan följa med mig ner i poolen och bäbi-/minisimma. Kanske funkar som en delkur? :)

Tjenixen!






10/10 – om de perfekta bäbidyken! (och de nääästan perfekta kiddisimningarna ;)

Idag fick jag simma med båda barnen! – fast med maken som stand by, tvagad och badbyxklädd hopp-in-kalle på inledande Milla-lektionen. Han fick också göra ett inhopp medan jag sysselsatte Maali som duktigt satt och hällde vatten vid bassängkanten.


Det började oroväckande med tårsprutande liten bäbi i Antilop-stolen medan jag duschade inför lektionen men därifrån gick det sen helt problemfritt! Hon är visserligen inte längre lika chillad i ryggläge, och hålla-fast-i-kanten-tricket funkade sådär jämfört med tidigare (tror hon är säkrare i vattnet nu och därför inte känner att hon lika krampaktigt måste hålla fast?), men dessa ”bakslag” glömdes kvickt när hon idag visade klart dykintresse och sen fixade en hel bunt från-kanten-skutt ner under ytan! Inte en enda kallsup vid dykning, och bara en (iofs rätt rejäl) vid kant-hålla-fast:ningen!

betyg: dykbäbi hedbert no 2 examinerad!

Så. Maali-simningen… det har ju funkat helt okej med Mattias de senaste gångerna och vi vet ju inte om det beror på mig att hon vägrar vissa övningar i vattnet? Jag var rätt nervös… Nå. Inledande benspark sittande på kanten funkade jättefint, och självsimmen funkade också riktigt bra. Med gemensam list lyckades vi få henne att medelst simdyna framför sig sparka igenom två rockringar. Bravo! Och med endast simfötter (flythjälpmedel är helt enkelt inte hennes grej…) tog hon sig sen mellan fröken och mig några gånger! Flera meter var det ;) och ibland lyckades hon [nästan?] hämta luft på vägen. Superstolta tjejen var hon då! Fast, sen började det gå utför med viljan och uppåt för trotset. Och när hon för tredje gången kastade sig från kanten ner till mig i vattnet utan att jag okej:at blev jag skitskraj (och arg) och lät henne på ett ganska brutalt vis förstå hur illa det kan gå. Vice simfröken satt på kanten och såg fundersam ut, och jo, det var gränsfall, men eftersom min kloka unge förstår saker bäst när hon får praktiskt handledning tror jag det var nödvändigt. Precis efter lektionens slut gjorde vi ett ”varsågod hoppa i” och då var det en superglad liten tjej som själv försökte simma tillbaka till kanten, som vanligt. Skönt!

betyg: fenfot hedbert 2.0 är återuppstånden!

Tjenixen!


ps. tack simfröknarna för all hjälp idag! ni var extra bra båda två :)


ps igen. att Maali råkade kasta en leksaksfisk i ögat på Millas simfrökens make kan ju ha inverkan på hur vi blir bemötta nästa vecka… funderar på att låta Mattias simma med Milla helt själv då…






Lösenordsskyddad: 3/10 – om en dykare och en miniSIMmare.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







26/9 – om en flytanka, och äntligen framsteg i minisimbassängen!

Med risk för olyckskorperi: Millas bäbisimkarriär börjar lite för bra!? Alla föräldrar är såklart råstolta över sina ungar, men när min yngsta lilla tjej på sin sammanlagt fjärde bäbisimlektion på skolexempelvis ”håller fast i kanten” medan jag står bakom och viftar med nävarna i luften, då ville jag faktiskt kräkas lite på mig själv (gulliga simfröken hade nog också kunnat tänka sig kräkas lite men är tillräckligt seriös för att klara hålla god min i dylika situationer…). Tidigare under lektionen hade bäbin ganska duktigt simmat iväg efter Skrutten (ett gummidjur i sälformat) och sen flutit som en kork på rygg. Tur då att ”nu kommer det vatten”-tricket bara funkade bra när vi var själva Milla och jag. När fröken dök upp hade hon förmodligen tröttnat och vägrade låtsas om att hon är väldresserad även i denna aktivitet. Nästa gång är det dyk för dom som är redo för detta. Jag är inte det minsta redo. Milla är det säkert alldeles oerhört…

  • resultat av Millas officiellt tredje gång bäbianka: MMBoSHMVG (med massa beröm och stolta hurra mycket väl godkänd)!

EmmaLi fick idag simma med sin far. Och som hon simmade!! Hit och dit och till botten och till kanten och från nya bottenrampen och på rygg och jag undrade vad det var för en liten lycklig harmonisk unge som plaskade omkring där i vattnet – och förstås vart hon gjort av min ovilliga nästan-treåring? Sicken lektion!? Schö nö kåmprand pah?!

  • svårt att ge nåt annat betyg än: übernöjd!


Det är förresten strålande höst ute nuförtiden. Häromdagen trodde jag det var vår för fåglarna kvittrade så dom storknade och solen sken sådär gosigt värmande. Peter Lemarc har uppenbarligen fel. Det finns sånt som är bättre än innan det vänder. Typ.

Tjenixen!






Lösenordsskyddad: 12/9 – om wi kän cåål itt ö prätty kräppy däj.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 5/9 – om äntligen plums i bassängen!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Dagsens tips: ”Finding Neverland”.

Till mitt missnöje ser jag att jag missat första halvan av den riktigt bra filmen (om författaren till Peter Pan) som visas på TV4+ ikväll. Men så kom jag på att den finns i bokhyllan hos oss å slår över till Lena Endre hos Oldsberg i Här är ditt liv istället.

Har en plan på tidig kväll, som uppladdning inför morrondagens terminsstart för bäbi- och minisim!

Tjenixen!

ps. för dig som inte är säker på att Finding Neverland är sevärd: rollen som författaren J. M. Barrie spelas av Johnny Depp :)






Lösenordsskyddad: 12.7 – om Millas första officiella bäbisim!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







13.6 – om den ofrivilliga dykaren.

Hur mycket jag än vill att Maali ska dyka och simma så har önskan en gräns. En gräns jag känner att jag passerade idag. Fy för fotopigga föräldrar som mig – som till varje pris vill få sin lilla unge att fastna på undervattensfotografens minneskort…

Extrasim-lektion med inkallad simfotograf och vi lockade mutade förhandlade tjatade men lilla tvåoetthalvtåringen var säker på sin sak. Nej. Och. Vill inte. Till slut körde jag enda kvarstående alternativet: dyka ner med henne på ryggen. Hur bilderna blir återstår att se. Risken finns att den stora sälen tar fokus från fina lilla ovilliga sälen. Men usch så otäckt det är att mer eller mindre tvinga sitt barn att göra saker det inte vill. När det gäller sånt här oviktigt alltså. Nä. Nu blir det ännu mer uppmuntrande leka-skojigt-det-är-superkul-i-vattnet-övertalning för fulla muggar! För tipsen jag fick från ansamlingen män vid utgången (munkavle på barnet alt. öronproppar på mig) följer verkligen inte min plan att hjälpa lilla skraja Maali hitta tillbaka till det roliga i vattnet… å jag hoppas dagsens kallsup inte förstörde alltför mycket :(

Om jag bara visste vad det är hon blivit så osäker och rädd för? Mjau.

Tjenixen!






29.5 – om nyttiga övningar och en neggig minisimmorsa.

Terminens sista lektion minisim hade klädsim på schemat (bra!) men inleddes med en för tvååringar liite för lång vattensäkerhetsgenomgång. Efter sju (eller åtta eller tio, minns inte exakt ;) A4-ark ”sådär får man INTE göra” var det dags för klädsim medelst flytväst. Jättebra övning! – som min lilla skräckslagna Maali fullständigt missförstod. Hon trodde det var en dränkväst hon fått på sig och försökte vända sig på mage med resultat kallsup och ännu livräddare Maali. Min lugna uppmuntran hjälpte inte ett skit och till slut gav jag upp. Det går inte att lära sig vara orädd under såna förutsättningar?

Bort med västen och då var det inte ens märkligt att bada med kläder? Vilket väl är lite märkligt i sig!

Nå. Med lömsk plan i beredskap hade mina simglasögon följt med ner i bassängen. Planen var att visa hur roligt det är att doppa huvudet under ytan. Och sicken succé! Varenda gång jag dök upp ur vattnet (höll Maali i bäbisimgrepp framför mig) möttes jag av ett uppmuntrande ”bjraa mamma!!”. Där var det också slut på succén. Några egna dyk ville hon inte ge sig på. Och efter skräcken i flytvästen kändes tvång långtbortistan. Förmodligen utstrålade jag också sådan misslyckad-förälder-desperation att inte en endaste instruktör vågade sig fram. Vilket var synd. En klapp på axeln eller en ”kolla sicken skojig leksak jag har!” hade varit gryyymt uppskattat… och säkert isbrytande för mig och dottern ;p

För att trots all frustration (min alltså) få ett positivt avslut på den här delkursen hoppade jag efter lektionen ner i kalla 25-metersbassängen, fick Maali att hoppa efter och förklarade; ”nu ska jag simma dit bort, du gör säkrast i att hålla dig kvar”. Och skoja min doja hon höll sig fast! Som en liten igel! Såå skönt att den delen av livräddningsutbildningen gått fram! – att hela räddningsmanövern sen skulle falla på att jag höll på att dö av att simma tjugo meter hör ju liksom inte hit ;o

Tjenixen!


ps. efter lektionen fanns det möjlighet att köpa ett simmärke. vet inte vad man skulle ha gjort för att vara godkänd för detta, men jag utgår från att vi inte var det så nåt sånt köpte inte jag.