9.2 – om olika crappyheter.

1) blir barnsligt tjurig när varendaste ynka barnvagnspromenad resulterar i ömäjsingly rejäla foglossningar. hur länge ska det hålla på? när ”blir man frisk”?! nu orkar jag inte längre låta tiden ha sin gång: appointment bokad hos sjukgymnast.

2) min tålighet för smärta på längre distanser är bevisligen andras tekopp; förlossning = easy shit. ischiasjefleskap = don’t fix. hur länge ska det… osv. sjukgymnast it is.

3) ynkligaste EmmaLi hämtades på dagis med host och feber och små blöta ögon. nu sover hon gosigt, pussad och medikamenterad. imorron blir det med stor trolighet förskola hos mormor istället för på Boken. hejja mormorn!

4) Milla kräks fortfarande. mer eller mindre oberoende av ätning. mer eller mindre alltid på nyss rentvättade kläder. enligt BVC är det ”helt normalt”. jajadå.

5) trista blaskan Vi Föräldrar lyckas klämma in bedrövligt sorgliga familjeöden i vareviga nummer. kanske finns det dom som roas av andras tragik, själv blir jag bara oerhört lessen. så av samma anledning som jag skippar skvaller- och kvällspress får Vi Föräldrar finna sig att hamna i samma fack. tyvärr.

6) det här blir ett neggigt inlägg. sorry!






Dagsens tips: underlätta vardagen. 

  • Euroshoppers torra tvättservetter – grymt prisvärda, å känns bättre till hemmabehov än såna där färdigblöta
  • snöskyffel – ergonomisk helst, funkar med en antik som våran också men oj så tungt (särskilt nu när den blivit kortare, sen skaftet gick lite av…)
  • Via Sensitiv och en hjälpsamt snabb Miele – jisses vad hon kräks lilla Milla!
  • Amimox – medusin för baciller i blåsa
  • kaffe, Lambi och Voltaren T – for obvious reasons… 

Tjenixen!






30.1 – om fördelad magsjuka?

De vuxna Hedbertsarna mår okej men Maali toppade med meget lös mage o 40 grader medan Milla höll sig feberfri men kräktes och kräktes. Feberheta dottern gick, efter förklaring av varför (vår fantastiska kloka lilla tjej!!), med på rumpmedusin och jodå familjen fick några timmars sammanlagd sömn. För tjugofemtionde gången gladdes vi åt den sansade logik ett andrabarn för med sig: hade det varit vår första tvåvecking hade vi garanterat inte suttit lika lugnt i båten… Nu red vi Milla-stormen ut och idag har det bara kommit ”vanligt” efter-matningkräk.

Kan inte låta bli att förundras. Kvinnan på 1177 hjälpte föga och lät närmast lättad när jag ville lägga på. Mattias inledde samtalet men lämnade efter ett kort tag utmattad över luren till mig. Hon lät så skärrad över en krasslig liten spädis förklarade han, och att då prata med pappan (jisses!) istället för mamman blev tydligen over the top. Rädslan för att råda fel verkar ofta ta över modet att råda alls har jag märkt. Det är en bra service att få prata med utbildad sjukvårdspersonal, men om det ändå ”bara” är ett sunt förnuft som ligger till grund för bedömning besitter jag ett alldeles utmärkt sådant själv. Faktiskt!

Morrondagsens bäbisim är nog tyvärr körd. Det är väl 48 timmar efter senast ”utbrott” som gäller? Eller räcker det med 36?






13.1 – om han som är ”quick, effective and bold”.

Jag har fått Iprenmans-Bondtema på hjärnan. Våldsamt irriterande eftersom jag ska va lagd. Dessutom får jag inte ens äta ibuprofen (eller vaddetheter) nu. Under nästan en vecka har jag varit nästan förkylningssymptomfri men ikväll dök det signifikanta ”ont på ansiktet” upp (maddah, du vet vilket jag menar), så en snabbt effektiv och skallig hade varit perfekt. Nu får jag nöja mig med paracetamol. Inte alls lika klatschigt.

Go’nattstjenix!

PS. Dagsens skönhetssalongsbesök (förlossningsplanerar seddu! bf idag!) gör att jag förresten själv nästan kunnat leka Iprenman. Om du byter bort två tredjedelar adjektiv… mot t ex oväntat. Och lite kallt. - som väl är adverb?






Dagsens tips: stödstrumpor. 

Skulle kunna vara Guds (eller motsv.) gåva till svullna gravidben. Skulle kunna vara Belsebubs (eller motsv.) gåva till benens ägares man… hujedamej vad tassarna stinks efter en dag instängda i Apotekets nylonkramstrumpor! Men jisses vad det är värt det. Vad är lite stinkfot liksom? :) Det är ju inte direkt det värsta en gravid kvinna – eller hennes omgivning – genomlider och är i sammanhanget en petitess (läs: förlossning t ex?)!

Dom är tydligen bra när man flyger också. Och som preventivmedel…

Tjenixen!

ps. jotack! sovit bättre inatt! taggtrådshalsen kryare oxå; smakar järn, men river mindre. höll på att hosta torrt kräk igår kväll så jag natthuttade Mattias läkarutskrivna medusin (gifetvis efter att ha lusläst bipacksedeln) och nu hostas jag nada!






1.12 – om ögon.

Igår hämtades Maali på dagis med varigt öga. Den hämtande förälderns – och även min – förhoppning var att det ”bara” berodde på att hon fått nåt i det, men när det imorse plockades upp ett stycke underbart exemplar EmmaLi slugger Hedbert ur sin Stokke försvann den förhoppningen lika fort som min yrvakenhet.

Megagulliga Gun på BVC fixade akuttid på stående fot (vi skulle ju på överaskningstrip till Torekov Hotell) och skrev ut ögondroppsliknande salva som vi nu ska plå… öh, kleta kiddi med tills infektionen gett sig av. Och sen i två dagar till. Vår fantastiskt kloka lilla unge förstår att det handlar om medusin och värjer sig inte mer än typ nödvändigt. Änsålänge!






7.9 – om vab och volvo.

Imorse väcktes en glad och sprallig Maali och jag var av flera orsaker glad! Men. Ju närmare Blåbärslämning vi kom, ju blankögdare och ussligare blidde hon… efter telefonering med Blåbärsfröknar bestämde jag att det var bästast för kiddi att stanna hemma idag. Blev till att generat ringa tjifen och förklara läget. Attans att det ska kännas så mycket kymigare att vab:a än att sjukskriva sig själv?!

Nå. Klockan elva hade raKETen fått tid hos doktorn [bl a pga det här] och trots krånglig ryggbelastad ilastning av både feberkiddi och UJ hann vi någorlunda i tid. Frisk luft är bra medusin tänkte jag, men när Maali ville gå själv tog hemåtspromenaden ultralång tid… Fast vaddå? Vi hade ingen tid att passa!

egenpromenad från Bildepån, 7sep

Riktigt spännande och naturnära blev det när vi först stötte på en lurvig larv som vi tittade på en lång lång stund och sen lilla igelkottsbäbin några kvarter hemifrån. Den sistnämnda var om möjligt ännu mer rolig än larven, hon blev alldeles lessen när jag förklarade att vi var tvungna att gå hem och laga mat… och väl hemma ville hon inte äta nånting :( till slut lyckades jag få i henne lite naturell yoghurt – inte stans maffigaste lunch men bättre än inget alls.

Nu ska jag upp å väcka sjuklingen och pussa henne frisk! Kanske en liten glass kan bättra på immunet också :)






19.7 – om dålig stegräknardag pga snedsteg.

Redan från början en person för lite på jobbet blev det såklart ännu svettigare när en stackare var tvungen att åka hem redan på förmiddagen efter att ha trampat sådär oturligt snett på väg till bilpoolen imorse. Jag ville inte oroa men när hon hoppade in i bilen såg jag direkt att det var riktigt illa. När det gäller trasiga ryggar har jag nämligen tyvärr alltför stor erfarenhet. I det här fallet gissar jag på söndertrasade muskeltrådar (att jämföra med traditionellt ryggskott i smärtgrad) och ordinerar vila, gosigt omhändertagande och starka inflammationshämmande smärtpiller. Dock inte Tradolanpiller som många läkare verkar pigga på att skriva ut? Personligen hjälper dom inte mig ett skit; jag är ALLTID för skraj att ta fler än ett med resultat fortfarande ont som fan i kombination med biverkningar av typen illamående, snurrighet och till slut slockning. Det känns alltså som en rejäl baksmälla mitt på moset av otrolig smärta. Tyvärr klarar jag aldrig att ta mig till läkare när jag har så där ont så jag får aldrig tag på några andra piller heller. Att hitta en doktor som skriver ut medusin i förväg är nog nämligen omöjligt på den sorts vårdinrättningar jag besöker :)

Kryas dig Linda-stackare! Jag vet hur du har det… inte för att det såklart hjälper ett dugg, men ibland kan det vara skönt att veta att nån faktiskt förstår och vet hur jefla ont det gör. Vilket aj do, indiid.

Tjenixen!






17.6 – om lösning mot stopp.

Det torde finnas flera tillförlitliga botemedel mot ovilliga tarmar? Ett som till min förvåning inte fungerar är att tanka sin bil. Åttahundra spänn till Preembjörnen funkar dock säkert fina fisken mot hicka. Eller känslan av för fet plånka.

Enda hittills väl fungerande medusin har varit: kaffe. Gissar lille Frank i jumboräksstorlek snurrar friskt där inne nu, speedad av choklad, jordgubbar och Moccamaster!






12.6 – om röster,

1) i natten.

Maali hade gråtit tre nätter i rad när läkare (igår) uppsöktes. Denne konstaterade virus och ordinerade glass och isbitar. Det sistnämnda bättre än Alvedon sas det och fabbro doktorn tillade vänligt att receptet även gällde tillhörande mamma. Isen lägger jag i vattenkaraffen och glassen mumsar vi glatt i regnskenet. Så värst mycket bättre har hon väl kanske inte blivit, men vi vill vänta en stund till innan vi attackerar med antibiotika. Jupp. Jag har gått på skippa-penicillin-i-onödan-trenden. Vad som går under kategori ”onödan” har jag dock inte riktigt kommit underfund om – än.
brejk

2) i valet.

På väg hem från röstningslokalen i söndags kväll skuttade vi på bekanta. Jag blev glad att se fler pliktgörare och kreddade i förväg; Ah! Ni är också på väg att rösta!”. Jag höll på att sätta tungan i halsen när den ene av de påskuttade onödigt och farligt noschigt blubbar ur sig ett ”Nä vi skiter i det”. Mattias anade krisberedskap och höll mig tillbaka likt en frustande häst. Att glömma är en sak. Att medvetet strunta i en annan. Denna åsikt lät jag/vi mellan raderna tydligt både en och flera gånger uppenbara sig. Endast en fåne hade inte förstått. Och endast en fåne förstod nog inte heller.