Lösenordsskyddad: 16/9 – om Underbara EmmaLi.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: Dagsens tips: kramas på födelsedagskalasbarnet!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 10/9 – om ett besök hos nybyggare.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







9/9 – om att leka utan föräldrar.

Idag har EmmaLi varit på sin första planerade solo-lekdejt!

Det var fina Vallie som bjöd in till bl a skoj med vattenfärger, äppelplockning hos sin mormor och juicepallarbus i eget kök å Mattias (som var den som lämnade lekdejtar’n) hann mer eller mindre knappt säga ”hej” innan Emmi hunnit förklara för Vallies mamma att ”min pappa ska åka nu” och glatt vinkat hejdå :)

Min stora tjej… eller rättare sagt; min lilla stora snart-fyraåring! <3

TACK Vallie-mamman Jennie! Det är ett stort ögonblick du gav oss!






6/9 – om Wordfeud.

Jag har liksom ”alla andra” med pekmobiler gått på flugan: det Alfapetliknande gratisspelet ”Wordfeud”. Men, i motsats till de flesta är jag inte fullt så förtjust som ”alla” verkar vara. En ordbok hämtad från Svenska Mad gör att såna som jag går bananas, och att motståndaren får 253 poäng på en omgång med ”gäss” kombinerat med ”extras”…

Jodå, idén är kul. Men utöver galet regelverk över tillåtna/otillåtna ord går det alldeles för långsamt. Motspelaren har 72 timmar på sig att göra ett motdrag. Vem orkar vänta så länge liksom?

ps. om nån nu vill försöka övertyga mig om spelets förträfflighet och spöa mig i ordkunskap på höjd och bredd är jag öppen för storstryk! snoka reda på ”silly dog” och bjud in!






Dagsens tips: försök att inte jämföra dina barn, ens med varandra.

Milla är nu 19,5 månader gammal. När EmmaLi var i samma ålder kunde hon enkelt dupla ihop två bitar, prata ordentliga två-ordsmeningar, började få bra koll på färger, säga till när hon behövde gå på toa (i huvudsak om hon gick blöjlös) och var riktigt duktig på att bygga sandkakor.

Milla är förbi i framstegstrappan genom att hon dricker finfint i glas. Och är en fena på att klättra och balansera – jämfört med sin syster, dvs troligen INTE ett dugg bättre än de flesta av sina jämnåriga!

Lika är dom på att båda vid ettåetthalvt kunde öppna dörrar. Och pussas gosigt och ljudligt! Dessutom verkar bus- och bestämda humöret vara ungefär lika samma. Dvs, medvetna bus är skitkul – för barnet – men ilskan när något går emot… ujuj, då tror nog grannarna vi försöker amputera ett ben eller så.

Milla verkar ha bara liite sämre ordförståelse än EmmaLi (vid samma ålder), med den stora skillnaden att EmmaLi kunde prata själv och därmed uttrycka egna viljan på ett tydligt vis. Jag minns att jag diskuterade och förhandlade en hel del med Maali den här sommaren å hösten. Med Millan blir det inte så mycket förhandlingar direkt… och det beror faktiskt inte (bara ;) på att jag nu är tröttare, äldre och mindre viljestark i min pedagogiska föräldraroll…

En stor skillnad mellan de båda systrarna är just humöret. EmmaLi var glad och lycklig nästan för jämnan. Milla är iofs inte arg och missnöjd jämt, men hon är sällan sådär spontant hela-tiden-glad-bara-för-att-jag-lever som Maali var (och faktiskt fortfarande är). Jag minns att jag tyckte den här tiden med henne var så underbar på många vis. Jag var gravid men hade min världs allra finaste knappa tvååring vid min sida. Hon förstod, hon hjälpte till, hon underlättade. Och hon var glad! Milla är glad (som i VERKLIGT glad) ungefär lika mycket som hon är arg. Vilket iofs är en helt okej ekvation!

Jag skrev ett inlägg ”till” EmmaLi för ungefär två år sen. Det kan du läsa här (det lustiga är att bilden Christina Alvner tecknat av EmmaLi i det inlägget är på pricken likt Milla idag, visst är det märkligt?!). Känslan jag skriver om där, ja den är exakt detsamma oavsett ålder tror jag. Det går ju nämligen inte att jämföra mina ungar, på annat vis än hur mycket jag älskar dom! Å dåå är det såklart jämt lopp, tveklöst!!


ps. Pussel då? Jodå. Milla har faktiskt lyckats lägga nåt knopp-pussel på egen hand nån gång. Nästan. Men tålamodet, och intresset, är liksom inte i nääärheten av syrrans. Det blir nog inga pusslade bollar för henne på ett bra tag – heller :)






31/8 – om bl a en klurig pusselboll.

Varnar direkt; detta är ytterligare ett i raden av föräldraskrytinlägg.

Apropå pussel. Jag har ju blivit lite modigare på den fronten å EmmaLis vägnar men… alltså, här gick jag nog lite för långt. Med bruksanvisning i högsta hugg (jaa, Mattias skrattade så han kiknade) och en otålig treårochtiomånader gammal dotter bredvid satte jag igång. Å jodå. Vi fick ihop den, men det lär nog ta mer än fyra omgångar (som i hundrabitarspusslet i inlägget nedan) för Emmi att klara det här själv. Men å andra sidan. Jag ska inte underskatta henne! Bara för att man inte kan cykla kan man vara bra på annat :)


”6+”? jo det förstås. jag är ju inte yngre än så… :)

Igår plitade hon förresten i en linjerad skrivbok ner alla familjemedlemmars namn på rad. Sitt eget och syrrans efter eget minne och pappans och mitt med lite bokstaveringshjälp. Jag måste, som du som orkat läsa så här långt (för att du också är förälder) säkert förstår, hejda mig för att inte fota. Och visa…

Men just det ja. Cyklandet, det går sådär. Hon är skraj att jag ska släppa men trampar på rätt bra och blir det inte november i övermorron finns chans att hon också ska lära sig balansera själv innan hon fyller fyra!


ps. nästa söndag börjar minisimskolan. då får vi se om vi tagit oss vatten över huvudet. tio meter riktig simning är målet med den här kursen… frågan är hur många gånger man får gå om den? ;)






28/8 – om hur praktiskt det är att klä en flicka.

Så var vi här igen. Genus. Jisses har ullisarna fått feministfnatt? Nädå, oroa dig inte. Jag är lika hellre-humanist-än-feminist som vanligt, men en del ämnen faller såattsäga naturligt under genusrubriken.

Nå. Nu ska EmmaLi klänningifieras. Det är ju apsmart med korta klänningar/tunikor ju! Ihop med långkisar (jaja, leggings heter de la) blir det världens bästa lekplagg! Ingen risk för frusna magar eller ryggar och lite extra varm om rumpan blir man mä. Garderoben har fått tillökning och med list och förhandling ska dottern nu själv få välja klänning! Sådetså!

Men. Varför finns inget liknande till pojkar? En längre tisha funkar ju lika bra, men vidden i en sån förtar funktionen lekvänlig? Har ni tänkt på detta, ni med söner, eller är det jag som gör ett problem som inte finns? Själv har jag ju ganska nyligen upptäckt det positiva i plagget så kanske öppnar jag en onödig damm här?






Lösenordsskyddad: Dagsens tips: andras leksaker är oftast roligare än egna.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







26/8 – om att vara pacifistförälder?

När jag gick förbi en skola i veckan skuttade ett gäng småpojkar runt och fajtades med en äldre kille, på skoj givetvis, men nog var leken tillräckligt våldsam för att få mig att hajja till. Reagerade jag då? Mer än att jag lät pojkarna förstå att jag såg dem? Nä. Av lika delar feghet och ovilja att lägga mig i nåt jag inte kan nåt om (mina barn är ettåetthalvt å tre månader från fyra och sysslar inte alls med såna typer av lekar – än) gick jag bara långsamt förbi. Det var hoppsparkar hit och knä-i-skrevet dit; småkillarna alltså, det var typ alla mot en och den större såg ut att ha lika kul som dom små.

Det var inte förrän jag trettio meter bort fick syn på tre flickor som stillsamt satt vid ett kullvält gammalt träd och lekte som jag fattade grejen. Va fan! Inte kan de hålla på å sparkas och bråka? Ens på skoj?! Men med mina två små tjejer i varsin hand var det liksom inte läge att gå tillbaka, då…

Eller, vad hade du gjort i samma situation?

Nu undrar jag; är det jag som är töntig som inte gillar våldslekar och är sånt här ett inslag jag måste vänja mig vid? Vid svar ”ja” blir följdfrågan; måste jag isåfall nu börja leka krig med mina döttrar? Jag vill ju inte att de ska sitta vid en trädgren och mesa om hälften av klassen ränner runt och skrattar och slår varann i huvet med trädgrenar?

Jag avskyr all form av våld. Jag är pacifist ut i fingerspetsarna. EmmaLi fick inte ens tänka tanken att få köpa en bysse när vi var på Astrid Lindgrens Värld i somras och jag biter mig i tungan för att inte bli opedagogisk varje gång hon letar fram en pinne som ”pangare”… men, jag vill ju inte ha mesiga ungar? Är alternativet till slagsmålslek att sitta stilla vid ett träd? What liksom?

ps. för att följa upp min bloggade genusklädsel: ALLA pojkar hade blått å svart och ALLA flickor hade rosa å vitt. ”men vaarföööör!?!” ville jag skrika men det gjorde jag inte för jag tittade på mina rosavitrödklädda små barn. och dog en smula.






Lösenordsskyddad: 25/8 – om en promenad hem från förskolan.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







21/8 – om på väg hem.

20110821-043654.jpg






20/8 – om ett lekfullt hotell vid Humlegården.

Hotellet vi bor på valdes med tanke på sin barnvänliga framtoning!


20110820-052652.jpg

Men… det är ett skickligt fotomontage som gör att det ser ut som att min glada unge springer och inte går snällt i korridoren! Och har ni sett på make till mjuk säng?! Däremot är bilden på den lugnt lekande EmmaLi:n mot bakgrund av regnblöta Karlavägen tagen med slow shutter, såklart! :D

20110820-052716.jpg20110820-052735.jpg
20110820-052751.jpg






Lösenordsskyddad: 19/8 – om en inköpsresa till Stockholm (del 2).

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 15/8 – om ALV med en iPhone å två goda vänner!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







14/8 – om ALV med iPhone (sneak peek)!

20110814-050405.jpg20110814-050439.jpg20110814-050415.jpg20110814-050422.jpg20110814-050431.jpg






Lösenordsskyddad: 13/8 – om ALV utan Eos!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







12/8 – om ALV med eller utan Eos?

EmmaLi å jag sover över hos sällskapet vi reser med till ALV tidigt tidigt imorron, och medan jag väntar på John Blund funderar jag: ska stora kameran få följa med till Pippi i Vimmerby eller stanna hos E-sons i Falkenberg?

Ett Canon moment hade vi förresten när Emmi och hennes ”bästa kompis” (eLis egna ord) höll konsert i härligt kvällsljum trädgård efter kvällsmaten för några timmar sen. Härliga fantastiska kluriga ungar: tappa aldrig fantasin, tappa aldrig känslan!


ps. Emmi ville sovit bredvid sin kompis i samma säng egentligen, men efter en timme fnissades och skojades det fortfarande… det är med lugnt hjärta jag nu hör henne snusa bredvid mig på bäddsoffan :) väx upp långsamt, älskade dotter, tids nog får du fnissa nätterna igenom med vänner och kärlekar. än är du min lilla, och jag somnar tryggt med min hand i din <3

en synnerligen god natt önskas er alla!






Lösenordsskyddad: 8/8 – om EmmaLi 3,75 år!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: Dagsens tips: Borås Djurpark! – fast inte om du behöver en toalett…

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







13/7 – om var mina barn varit inatt, vad vi gjort idag och vad jag gör ikväll.

Nu blir det hardcore dagboksbloggning i nosarna. Ska bättra mig, jag lovar! Imorron?

 

Efter lunch igår lastade jag kiddisarna i raKETen och cykeln på dragkroken och styrde kosan mot Mattias föräldrar som skulle barnvakta våra små så vi kunde gå på bio. Biobesöket var en födelsedagspresent från min mamma, och som tips kan hintas att det var en jämrans bra present ;D

kan du hitta de tre personerna på bilden! - 12juli2011
förra året fixade de till sin entré, jag är lite avundsjuk…!

När tjejerna pussats – iaf den ena, den lilla låg och sov i sin vagn – satte jag mig på cykeln för att trampa halvmilen hem. Att cykla med tom cykel – dvs utan varken barnsadel eller cykelkärra – kändes fjäderlätt och jag flög hem som en sparv. Dock kom konditionen ikapp mig när jag stod på garagenedfarten… eller snarare, bristen på densamma…! Kroppen är inte som förr. På ont mest och väldigt lite gott i det här fallet…

Idag har EmmaLi, Milla och jag av en tillfällighet haft besök av mina båda bästaste vänner och deras varsinna små söner. Ungarna lekte i trädgården och vi drack kaffe och det var en riktigt riktigt bra eftermiddag! Fler såna åt folket!

Ikväll sitter jag ensam framför Philip och matchen från Frankfurt. Maken träffar revisorn och förhandlar utdelning. Jag håller tummarna för bra förhandling :) Ang matchen så har jag slutat hoppas på nåt annat än en bronspeng från fransyskorna nu. Men oj vad jag saknar SVT. De KAN kommentera en match, vad snubbarna i fyran sysslar med blir jag inte klok på.






11/7 – om en Gevaliadag, och ett lite oroväckande konkursbesked.

En överraskning i form av spontant besök av gammal kursare från längesen dök upp hos oss på Barnens Badstrand idag och vi fick en riktigt bra dag i solen, sanden och havet! Kul att du kom Karin! Och att få träffa dina goa små döttrar – vilka det liksom känns som att jag känner eftersom jag ”träffat” dom så mycket virtuellt! – det är lustigt det där att internet gör att det känns som igår, trots att det gått både flyttar, husbygge och fyra fina ungar emellan sist och nu!

Till kvällsmat blev det mackor och ljummen youghurt och det är helt okej när man har sommarlov! Sen stoppades Milla och Maali dusch och säng i nämnd ordning och Tias och jag mumsade webrad kyckling. Helt okej det också, fastän man inte har sommarlov :)

Jag måste ju skriva något om OnOffs konkurs också. Personligen tycker jag förstås det är ett både tråkigt och oroväckande besked: tråkigt är att ett av de svenska företagen måste stryka med till förmån för jättetysken, och oroväckande är att mitt eget jobb kanske snart spolas ner i samma slask? Men, marknaden bestämmer såklart och när kvantitet och tyska euro kan mangla över våra små svenska företag kan vi inget säga emot! Jag lider med de 900 anställda som nu (troligen) förlorar jobben. Och håller alla tummar hårt för att företaget jag jobbar för ska klara sig bättre!






Lösenordsskyddad: 2/7 – om en förmiddagslekning, ett lunchfödelsedagskalas och en sommarfest.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 20/6 – om en eftermiddag som barnen själva vill ha det.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan: