Dagsens tips: vattenfärg för kladdfobiska!
Jajemensan! Överraskades i vår brevlåda av vad som skulle kunna vara en av ullisar-världens tveklöst bästaste uppfinningar!
TACK goaste Liw för en verkligt asabra present till tvååringen! – om än det liksom blidde av en slump :)
inlägget är nosat 16 gånger änsålänge
16/1 – om en perfekt paketskörd!
Milla tackar fromthebottomofherheart för alla hurra och alla goa små och stora gäster för mycket trevliga kalas och jättefina presenter! Kolla bara, maken till perfekta paketinnehåll för en liten tvååring är la knappt möjliga att hitta!
inlägget är nosat 2 gånger änsålänge
Dagsens tips: planera kalas!
Inatt för två år sen, gick vattnet. Nästan på minuten tolv timmar senare ömsom trycktes ömsom drogs lilla Milla Nike Jacklín ut i världen utanför och några evighetslånga minuter senare tog hon, med barnläkarens hjälp, sina första andetag. Jag fick klippa navelsträngen (dom hade sparat en bit till mig!) och Mattias fick den första halvtimmen med vårt lilla mirakel i sin famn ♥♥
Imorgon fyller min yngsta dotter två år och vi har laddat för två små kalas, ett barnkalas och ett familjekalas. Den lilla ettåringen somnade gosigt i sin säng liiite senare än vanligt; ett försök att förhala tid för uppstigning imorn :)
ps. En som däremot inte somnade i tid är EmmaLi… kl halv tio kom en liten jättetrött isbitsfyraåring ner till oss att värmas framför brasan. Hon hade ”inte sovit nånting” fast ”bara klappat på [katten] Whiskie i eran säng trje gånger”, försäkrade hon, men jisses sicka kalla små tassar och händer. Nu sover hon äntligen! Stenhårt. Jag gissar dagsens roliga utflykt med mormorn – invigning av stans nya skitsnygga bibliotek – gjorde det svårt att slappna av. Det, i kombination med morgondagsen kalas där Emmi vet att hon ska få en egen kompis att leka med; ”så de små barjnen kan leka h’älva!”!
inlägget är nosat 21 gånger änsålänge
9/1 – om en rolig lekdejtsdag och Jan Guillou på fuskjakt.
Båda döttrarna fick lekdejter idag när två olika barn, utan inbördes släktskap, i lämplig ålder kom på besök! Dom stora lekte som vanligt exemplariskt, om än; vaffö måste man riva ut varenda pinal för att ha skoj? ;) Dom mindre lekte också fint, om än inte så mycket med varandra eftersom dom sov i skift halva tiden! Å så måste jag såklart viska ”dubbelt grattis!” till det ena barnets föräldrar ♥
Har ni sett programmet av och med Jan Guillou på jaktresa i Afrika? Det är provocerande att se hur vuxna karlar (och kärringar) reser till bl a Sydafrika för att skjuta på djur i hägn. Det är bedrövligt att det finns mänskor som är redo att betala hundratusentals dollar för att skjuta på ett tamt lejon?
inlägget är nosat 19 gånger änsålänge
8/1 – om miniköksuppdatering.
Medan barnen är med Mattias föräldrar över natten kan lilla köket hos Millan äntligen bli (typ) färdigt!
inlägget är nosat 4 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 2/1 – om 2011.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
28/12 – om gårdagsens mellandagsshoppning.
Först försökte jag hitta ytterkläder på Polarns rea på Kungsmässan men alla andra med kids i våra storlekar hade tydligen hunnit före. Där hängde fem jackor och fyra brallor i 104, men det är ju vad vi redan har, och resten var antingen megastort eller miniplutt. Nåväl ändock. Tusen spänn baj baj. Nu har den ena dottern att växa i och den andra att inte växa ur…
Sen snabb visit på Kamprads varuhus och påfyllning av bl a sovkuddskydd, miljöbovliga värmeljus och diverse barnrumsattiraljer. Milla slocknade lydigt i sitt Bee och EmmaLi ville apsilut leka i Småland så det blev ett smidigt besök för oss!
Efter detta fors mot Lerum och Maalis bästaste fadderföräldrar och deras har-plötsligt-blivit-helt-stor treåring. Alltid härlig social lycko-boost med dem! Å kidsen lekte fint alla tre – för det mesta :)
inlägget är nosat 10 gånger änsålänge
12/11 – om föräldragruppsfyraåringarnas gemensamma födelsedagskalas!
För sisådär fyra å ett halvt år sen träffades vi för första gången, en blyg men förväntansfull samling (blivande) förstagångsföräldrar på MVCs förberedande föräldrautbildning. Idag firade vi – med undantag för den familj som aldrig hängde med oss andra i gemenskapen efter förlossningarna – våra älskade ungars fyraårsdagar med kalas på ett ”lekland” i stan. De fina små lekte, åkte rutschkana, jagades och jagade, dansade, klättrade, cyklade trehjulingar, åt korvmäbröd, sjöng JAA MÅÅ VII LEEEVAA! och åt godispåse tillsammans!
Tre av de fyra småsyskonen (två födda 09, två är små 10:or) fick följa med och kalasa och för ändamålet hade tre extra barnvakter kallats in (en mamma, en make och en syster) och tänka sig, vid ett tillfälle fick vi faktiskt tillfälle att sitta ner runt kaffekopparna, alla StorMotellsmammor :)
Älskade tjejer, ni är en så oväntat stor del i mitt liv idag! Att våra barn har roligt ihop är underbart, att våra män då och då hänger med på våra upptåg är skitkul, men att vi 6 har funnit varann; det är bästaste bästa!
ps. jag har haft makalös tur med Millas mer traditionella mammagrupp från BVC också, men det här inlägget tillägnas Maalis årskullsbäbinosars föräldrar: med mammorna i spetsen!
inlägget är nosat 4 gånger änsålänge
9/11 – om presenttemat från igår.
Med ett tvåstämmigt JAA MÅÅÅ HOON LEEEVAA vaknade (läs: ”vaknade” ;) lilla fyraåringen igår till samlad familj och paket på sängen!
Vår vana trogen var det sparsmakat med paket [men Emmi såg inte ledsen ut över att inte bada i presentberg :p] och i samråd med mormor och farmor fylldes Villa Villekulla under kvällen med möbler, djur och fler figurer.
Idag är jag ledig och båda döttrarna har glatt lekt med både Pippi-hus och nya lilla barnköket. Om en kort stund får vi lekdejtsbesök och kaffetermosen är laddad. Maali är förresten också laddad för hon har frågat fyra gånger de senaste tio minuterna när gästerna kommer? :)
ps. Grattis på födelsedagen idag, Emmis fina kompis Vallie!
inlägget är nosat 6 gånger änsålänge
6/11 – om fem fyraåringar, en femåring och två ettåringar.
I eftermiddags nytt barnkalas och hujedamej! Fast på nåt vis ändå… tjohoo! Slutsats: det är nog sista gången Emmi har födelsedagskalas hemma på flera år :) fast det förstås, sju härligt lyckliga lekglada ungar låter kanske per automatik sådär mycket? Å glädje är ju när allt kommer till kritan så mycket lättare att ”stå ut med” än fajt och skrik! Men… i fortsättningen tror jag ändå allt de kan få vara kalasglada nån annanstans än i hemma och inomhus ;p trädgårdsfest, shettiskalas eller lekland, then we come!
inlägget är nosat 6 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 31/10 – om en biopremiär.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
27/8 – om härliga höstdagar.
Såna här dagar växer inte på trä’n! Jag tackar högtrycket från Medelhavet – eller var det nu kommer ifrån? – och packar termosen till varje förskolehämtning.
Det är kallt i vinden, men av lek och lä blir vi varma!
inlägget är nosat 15 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 22/9 – om en härligt höstig lekplatslekdejt, med sångstund.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: 16/9 – om Underbara EmmaLi.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: Dagsens tips: kramas på födelsedagskalasbarnet!
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: 10/9 – om ett besök hos nybyggare.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
9/9 – om att leka utan föräldrar.
Idag har EmmaLi varit på sin första planerade solo-lekdejt!
Det var fina Vallie som bjöd in till bl a skoj med vattenfärger, äppelplockning hos sin mormor och juicepallarbus i eget kök å Mattias (som var den som lämnade lekdejtar’n) hann mer eller mindre knappt säga ”hej” innan Emmi hunnit förklara för Vallies mamma att ”min pappa ska åka nu” och glatt vinkat hejdå :)
Min stora tjej… eller rättare sagt; min lilla stora snart-fyraåring! <3
TACK Vallie-mamman Jennie! Det är ett stort ögonblick du gav oss!
inlägget är nosat 6 gånger änsålänge
6/9 – om Wordfeud.
Jag har liksom ”alla andra” med pekmobiler gått på flugan: det Alfapetliknande gratisspelet ”Wordfeud”. Men, i motsats till de flesta är jag inte fullt så förtjust som ”alla” verkar vara. En ordbok hämtad från Svenska Mad gör att såna som jag går bananas, och att motståndaren får 253 poäng på en omgång med ”gäss” kombinerat med ”extras”…
Jodå, idén är kul. Men utöver galet regelverk över tillåtna/otillåtna ord går det alldeles för långsamt. Motspelaren har 72 timmar på sig att göra ett motdrag. Vem orkar vänta så länge liksom?
ps. om nån nu vill försöka övertyga mig om spelets förträfflighet och spöa mig i ordkunskap på höjd och bredd är jag öppen för storstryk! snoka reda på ”silly dog” och bjud in!
inlägget är nosat 10 gånger änsålänge
Dagsens tips: försök att inte jämföra dina barn, ens med varandra.
Milla är nu 19,5 månader gammal. När EmmaLi var i samma ålder kunde hon enkelt dupla ihop två bitar, prata ordentliga två-ordsmeningar, började få bra koll på färger, säga till när hon behövde gå på toa (i huvudsak om hon gick blöjlös) och var riktigt duktig på att bygga sandkakor.
Milla är förbi i framstegstrappan genom att hon dricker finfint i glas. Och är en fena på att klättra och balansera – jämfört med sin syster, dvs troligen INTE ett dugg bättre än de flesta av sina jämnåriga!
Lika är dom på att båda vid ettåetthalvt kunde öppna dörrar. Och pussas gosigt och ljudligt! Dessutom verkar bus- och bestämda humöret vara ungefär lika samma. Dvs, medvetna bus är skitkul – för barnet – men ilskan när något går emot… ujuj, då tror nog grannarna vi försöker amputera ett ben eller så.
Milla verkar ha bara liite sämre ordförståelse än EmmaLi (vid samma ålder), med den stora skillnaden att EmmaLi kunde prata själv och därmed uttrycka egna viljan på ett tydligt vis. Jag minns att jag diskuterade och förhandlade en hel del med Maali den här sommaren å hösten. Med Millan blir det inte så mycket förhandlingar direkt… och det beror faktiskt inte (bara ;) på att jag nu är tröttare, äldre och mindre viljestark i min pedagogiska föräldraroll…
En stor skillnad mellan de båda systrarna är just humöret. EmmaLi var glad och lycklig nästan för jämnan. Milla är iofs inte arg och missnöjd jämt, men hon är sällan sådär spontant hela-tiden-glad-bara-för-att-jag-lever som Maali var (och faktiskt fortfarande är). Jag minns att jag tyckte den här tiden med henne var så underbar på många vis. Jag var gravid men hade min världs allra finaste knappa tvååring vid min sida. Hon förstod, hon hjälpte till, hon underlättade. Och hon var glad! Milla är glad (som i VERKLIGT glad) ungefär lika mycket som hon är arg. Vilket iofs är en helt okej ekvation!
Jag skrev ett inlägg ”till” EmmaLi för ungefär två år sen. Det kan du läsa här (det lustiga är att bilden Christina Alvner tecknat av EmmaLi i det inlägget är på pricken likt Milla idag, visst är det märkligt?!). Känslan jag skriver om där, ja den är exakt detsamma oavsett ålder tror jag. Det går ju nämligen inte att jämföra mina ungar, på annat vis än hur mycket jag älskar dom! Å dåå är det såklart jämt lopp, tveklöst!!
ps. Pussel då? Jodå. Milla har faktiskt lyckats lägga nåt knopp-pussel på egen hand nån gång. Nästan. Men tålamodet, och intresset, är liksom inte i nääärheten av syrrans. Det blir nog inga pusslade bollar för henne på ett bra tag – heller :)
inlägget är nosat 14 gånger änsålänge
31/8 – om bl a en klurig pusselboll.
Varnar direkt; detta är ytterligare ett i raden av föräldraskrytinlägg.
Apropå pussel. Jag har ju blivit lite modigare på den fronten å EmmaLis vägnar men… alltså, här gick jag nog lite för långt. Med bruksanvisning i högsta hugg (jaa, Mattias skrattade så han kiknade) och en otålig treårochtiomånader gammal dotter bredvid satte jag igång. Å jodå. Vi fick ihop den, men det lär nog ta mer än fyra omgångar (som i hundrabitarspusslet i inlägget nedan) för Emmi att klara det här själv. Men å andra sidan. Jag ska inte underskatta henne! Bara för att man inte kan cykla kan man vara bra på annat :)
Igår plitade hon förresten i en linjerad skrivbok ner alla familjemedlemmars namn på rad. Sitt eget och syrrans efter eget minne och pappans och mitt med lite bokstaveringshjälp. Jag måste, som du som orkat läsa så här långt (för att du också är förälder) säkert förstår, hejda mig för att inte fota. Och visa…
Men just det ja. Cyklandet, det går sådär. Hon är skraj att jag ska släppa men trampar på rätt bra och blir det inte november i övermorron finns chans att hon också ska lära sig balansera själv innan hon fyller fyra!
ps. nästa söndag börjar minisimskolan. då får vi se om vi tagit oss vatten över huvudet. tio meter riktig simning är målet med den här kursen… frågan är hur många gånger man får gå om den? ;)
inlägget är nosat 29 gånger änsålänge
28/8 – om hur praktiskt det är att klä en flicka.
Så var vi här igen. Genus. Jisses har ullisarna fått feministfnatt? Nädå, oroa dig inte. Jag är lika hellre-humanist-än-feminist som vanligt, men en del ämnen faller såattsäga naturligt under genusrubriken.
Nå. Nu ska EmmaLi klänningifieras. Det är ju apsmart med korta klänningar/tunikor ju! Ihop med långkisar (jaja, leggings heter de la) blir det världens bästa lekplagg! Ingen risk för frusna magar eller ryggar och lite extra varm om rumpan blir man mä. Garderoben har fått tillökning och med list och förhandling ska dottern nu själv få välja klänning! Sådetså!
Men. Varför finns inget liknande till pojkar? En längre tisha funkar ju lika bra, men vidden i en sån förtar funktionen lekvänlig? Har ni tänkt på detta, ni med söner, eller är det jag som gör ett problem som inte finns? Själv har jag ju ganska nyligen upptäckt det positiva i plagget så kanske öppnar jag en onödig damm här?
inlägget är nosat 17 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: Dagsens tips: andras leksaker är oftast roligare än egna.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
26/8 – om att vara pacifistförälder?
När jag gick förbi en skola i veckan skuttade ett gäng småpojkar runt och fajtades med en äldre kille, på skoj givetvis, men nog var leken tillräckligt våldsam för att få mig att hajja till. Reagerade jag då? Mer än att jag lät pojkarna förstå att jag såg dem? Nä. Av lika delar feghet och ovilja att lägga mig i nåt jag inte kan nåt om (mina barn är ettåetthalvt å tre månader från fyra och sysslar inte alls med såna typer av lekar – än) gick jag bara långsamt förbi. Det var hoppsparkar hit och knä-i-skrevet dit; småkillarna alltså, det var typ alla mot en och den större såg ut att ha lika kul som dom små.
Det var inte förrän jag trettio meter bort fick syn på tre flickor som stillsamt satt vid ett kullvält gammalt träd och lekte som jag fattade grejen. Va fan! Inte kan de hålla på å sparkas och bråka? Ens på skoj?! Men med mina två små tjejer i varsin hand var det liksom inte läge att gå tillbaka, då…
Eller, vad hade du gjort i samma situation?
Nu undrar jag; är det jag som är töntig som inte gillar våldslekar och är sånt här ett inslag jag måste vänja mig vid? Vid svar ”ja” blir följdfrågan; måste jag isåfall nu börja leka krig med mina döttrar? Jag vill ju inte att de ska sitta vid en trädgren och mesa om hälften av klassen ränner runt och skrattar och slår varann i huvet med trädgrenar?
Jag avskyr all form av våld. Jag är pacifist ut i fingerspetsarna. EmmaLi fick inte ens tänka tanken att få köpa en bysse när vi var på Astrid Lindgrens Värld i somras och jag biter mig i tungan för att inte bli opedagogisk varje gång hon letar fram en pinne som ”pangare”… men, jag vill ju inte ha mesiga ungar? Är alternativet till slagsmålslek att sitta stilla vid ett träd? What liksom?
ps. för att följa upp min bloggade genusklädsel: ALLA pojkar hade blått å svart och ALLA flickor hade rosa å vitt. ”men vaarföööör!?!” ville jag skrika men det gjorde jag inte för jag tittade på mina rosavitrödklädda små barn. och dog en smula.
inlägget är nosat 13 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 25/8 – om en promenad hem från förskolan.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge




















