25/3 – om adiós Teneriffa!
Så var det dags! Nu bär det hemåt mot den svenska våren…
Sommartiden slår förresten extra hårt mot oss i år; två timmar ”fel” för vår del :) men barnen och jag är lediga i två dagar hemma så det ska nog hinna ordna till sig? Annars kan vi kanske skylla på jet lag :p
24/3 – om svårt att sitta still.
När man är fyra år är det inte till att låta sina föräldrar passa på att slappa i solstolen medan lillasyster snarkar sin siesta. Tur då att det en dag dök upp ett hopptält på hotellet!
Annars har vi vår fantastiska animación/aktivitetsansvariga Rhuzzo (från Venezuela) som hjälper oss ta hand om, aktivera och leka med barnen på dagarna. Med en outgrundlig inspiration, energi och kärlek tar hon sig an hotellets alla ungar – och vuxna – och anordnar aktiviteter som passar alla. Det är en alldeles fantastisk mänska det där! Och oavsett om det gäller minigolf, skattjakt, vattengympa, ansiktsmålning, bowling eller kvällarnas minidisco är hon en källa till glädje för våra två barn (”‘usso!” skriker dom av lycka när hon dyker upp för sina dags- och kvällspass!) och tacksamhet från oss vuxna! Utan henne hade semestern tveklöst inte blivit så underbar som den varit!
Muchos gracias, Rhuzzo! Du är fantastisk!!
15/3 – om slaveri i modern tid.
På hotellet finns SVT och därför hamnade vi igår kväll framför Korrespondenterna (ett av de alla fantastiskt bra program vår statliga television producerar och erbjuder oss tittare).
Det handlade om slaveri. Barn som utnyttjas, blir misshandlade och behandlade sämre än djur. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MÄNSKLIGHETEN?!! Programmet fördelades mellan Haiti, Bangladesh och Senegal. Jag mådde illa. Sen grät jag tyst. För alla barn som inte får vara barn. Eller ens människor. Vad blir det för vuxna av de här små?
Programmet går att se på SVT Play. Gör det.
4/3 – om ett 92-årskalas.
Hipp HURRA! Min farfar fyller hundra minus åtta idag och bjöd på trevligt sällskap och oväntat smarrig smörgåstårta! Millan lät sig – när värsta blygheten gått över – väl smaka och åt en imponerande stor portion medan Maali åt lite mer blygsamt (det är väl inte normalt att ungar gillar kräftskärtar å tonfiskkräm?).
Jubilaren är förresten inte dyr för samhället; bor hemma utan hemhjälp eller subventionerad mat. Det enda som kan tänkas ligga honom i fatet är att han han uppburit sin blygsamma metallarbetarpension några år ”för länge” :)
Dagsens födelsedagskalas, och planering/packning inför den stundande solresan, gjorde att vi missades simlektionen. Trist, men jag hoppas vi kommer få möjlighet ta igen missad simtur i poolen om en dryg vecka!
28/2 – om urbaniseringens bedrövliga baksida.
Allt fler barn i slum och fattigdom när städer växer
En ny rapport från UNICEF visar att barn i städernas slumområden hör till de allra mest utsatta. Dessa barn är berövade sina grundläggande rättigheter när det gäller hälsa, utbildning och utveckling. När städerna växer tvingas fler och fler små och stora barn bo i fattig slum utan sjukvård eller skola – eller ens en barndom. Hundratals miljoner (>100000000) barn lever på detta sätt idag!
Jag stödjer UNICEF och är ”Bloggare för varenda unge”. Genom att publicera detta försöker jag uppmärksamma och bidra till att förändra utsikterna för utsatta barn.
UNICEF arbetar för att förbättra livet för barn, barn som får sina rättigheter kränkta varje dag. De arbetar tillsammans med myndigheter i respektive land för att bland annat stärka hälsovårdssystem, bygga ut skolväsendet och sociala skyddssystem och därigenom förhindra att barn hamnar i tvångsarbete eller på gatan.
Läs gärna mer om slumfattigdomen hos UNICEF.
Och om du har möjlighet: skänk kanske lite pengar, bli världsförälder, handla något i gåvoshopen eller butiken. Det finns många sätt att hjälpa!
24/2 – om skottdagen, monarki och en walk down memory lane/korridor.
Idag är skottdagen. På denna dag ett skottår får kvinnor fria. Det är alltså tolv år sen exakt som Mattias fick ett mycket specifikt vykort från mig! Jag bodde i Lund, å knappt två månader senare bytte vi ringar på Karlsbron. Drygt tre år senare blev vi äkta och bytte två ringar till. Tajm flajs!
Jag hörde på Debatt igår kväll en ovanligt sansat åsikt i monarkifrågan: i en demokrati ska alla ämbeten väljas – sen kan en monark/regent/statschef väljas på 50 år om man så vill. Det tjattras ju en del om att allas barn minsann kan vara sessor och prinsar men jag står tyst i den diskussionen. Personligen skulle jag nämligen aldrig aktivt välja att uppfostra en prinsessa. Man kan väl säga att jag är glad att någon annan åtar sig uppdraget.
Häromdan var EmmaLi och jag hos en logoped på sjukhuset. Gissa hur paff jag blev när jag plötsligt fann mig i korridoren mot ”nya” förlossningen? Den som då, för två år sen, tog en absolut evighet att forcera (jag blev omgådd av åtminstone en gravid racerraket) skuttades nu fram bredvid fyraårsk entusiasm och nyfiken beundran. Vad hon följde och gillade? Jo. Små fotavtryck, tassar samt en målad navelsträng längs hela ena väggen.
Jag minns hur vi, när vi passerade med myrstegsfart, passade på att studera den skrivna skylten intill lilla bäbin på målningen (som tokigt nog ligger i sätesbjudning) och jag minns lite generat hur språknörden i mig – ilskna värkar till trots – hajade till. Då, i uppspelt sinne och aktivt värkarbete, blidde det inget förevigande. Vi (läs: Mallias!) hade dessutom glömt kameran! Nu, med flightmodad mobil, fanns tid för förevning. Om dom nån gång får för sig att stavningskontrollera menar jag? Min print-screen finns då i säkert nosat förvar :)
21/2 – om internationella pannkaksdagen.
Igår skrev jag ut skyltar till jobbet. Och när jag kom hem rotade jag lite i frysen. Jodå. Det finns helfabrikat av de mest märkliga arter nuförtiden och just de här till vänster är numera obligatorisk inventarie i det hedbertska frysfacket; bredvid fiskpinnarna och ekoköttbullarna i grön påse.
Får jag önska blir det såklart helst varianten till höger, men klockan kvart-efter-kvällsmat och just hemkommen från jobb och förskola är det liksom inte läge för laggen. Då ligger mikrovärmda rester nos vid nos med halv- och helfabrikat över mållinjen.
Några pannkakor har vi förresten inte mumsat idag. En gammal semla däremot, men ingen annan än vi själva bar skuld till att det – den hade åldrats i den hedbertska SMEGen å ingen annanstans… :/
14/2 – om en massa hjärtans dag!
Mitt lilla hus doftar gott av presentljuset från Mallias och i köket står en alldeles fantastisk tulpanbukett (ni vet en sån där floristbunden prunkande obegripligt tät blom-löv-blom-löv bukett) från samme man. Barnen lekte efter kvällsmaten glatt med sina från farmor fådda batteridrivna små valpar och från mormor inslagna polly pocket. Eller alltså, egentligen var nog polly pocket-dockorna till Emmi och Millan fick såpbubblor, men lillasyster är apsilut besatt av dockor och satt en lång stund och pillade och klädde (läs: försökte klä) och lekte. Innan vi började göra iordning för sovning ringde storasyster och tackade för presenterna. Milla ville såklart också prata och hon börjar faktiskt (äntligen ;) få koll på det där med att prata i telefon. Det är förresten ruggigt smidigt med ”direktringarappar” som iDarling; den ringer direkt och fyraåringen behöver inte in å bläddra i telefonboken!
Jag hoppas ni alla har haft en bra dag, med eller utan inslag av Valentin! Jag skäms såklart för att jag inte köpt några presenter själv, men jag lovar att försöka gottgöra det under årets resterande 365 dagar ♥
Avslutar med ett tips: Tänk på alla olika hjärtfonder som finns. Här finns t ex ett fint ställe att skänka lite pengar till!
