17/12 – om ett nytt julklappsförsök till maken.
Det förstår jag la att jag aldrig hade ens en challe, men… jag försökte ju iaf och funderar nu på om en utskriven skärmdump funkar under granen?
Med tanke på att min Stelton-termos exploderade i miljarders bitar under hans diskborste häromdan så går det kanske på ett upp? ;p
Dagsens tips: Musikhjälpen i P3.
Jag är sen starten 2004 fetsåld på Musikhjälpen i P3; seriöst med blandad (bra) musik, kompetenta programledare, intressanta gäster och massa massa pengar till goda ändamål. I år går slantarna till flickors rätt att gå i skolan och hade jag haft möjlighet hade jag gärna slagit till på en julklapp till maken… för den goda sakens skull hade jag tillomed kunnat tänka mig följa med – om en superetta-supporter varit välkommen? Fast nu faller alltsammans tyvärr på annat än vilket lag jag håller på :( middan är redan uppe i 5200:- och det är en bit över min budget. Tyvärr. Så. Jag får nog nöja mig med en önskelåt – istället för julkort – i år. Frågan är bara vilken det kan bli? Do They Know It’s Christmas känns lite för klichéigt liksom…
Men. Ni andra som har lättare att välja, önska på! Vilken låt blir ditt val?
28/11 – om adventsfina fönster?
Min facebook-logg fylldes i förra veckan snabbt av pepparkakor, adventspyssel och städmani. Det är för tidigt! ville jag hojta, men höll tyst. Så. På nåt vis känns det lite poetiskt rättvist att allas fönster nu är lika oputsade som våra ;p stormen Berit tog oss såattsäga till samma nivå, en del drogs tillbaka och såna som jag kom ikapp! Mina fönster ser nämligen ut ungefär som innan. Det finns tydligen en maxnivå för hur lortiga de kan bli?! En rekordnivå vi faktiskt tangerat…
Stakar och stjärnor finns såklart bakom våra saltstänkta rutor. Min superfina make fixade medan jag jobbade i lördags. Å liksom vi hyser acceptans inför alla som ”tjuvstartade” så ser vi fram emot lika stor förståelse för att våra fönster kommer lysa fram i februari – beroende på om snön ljusar upp eller ej :)
ps. vårt tak ser vi snabb inspektion ut att ha klarat sig hyfsat. vi inväntar noggrannare undersökning och dom; när vi fått fatt på ”nån som kan sånt där”…
26/12 – om skit också.
Magkatarr, gissade jag när det började knorra ordentligt på julafton (eller om det var dan före?) men nu vågar jag inte hoppas på det längre… Lambi is a good friend of mine och jag fryser fryser.
En späckad mellandagsagenda ser hotad ut och jag undrar om en lång hals och en sandlåda kan få det onda bort? Annars återstår bara kautschuk och *fult ord* så trist det hade varit :(
Blä.
25/12 – om vår jul, ett kungligt tal och stjärnor på ett slott.
Trots förutsättningarna fick vi en alldeles strålande julafton! Tomten hälsade på och maten tog inte slut och vi hade otroligt trevligt med våra familjer runt bordet! Såå skönt att få skratta och slappnas!
Kungens jultal kändes extra bra i år. Eller?
Stjärnorna på slottet är en favorit i vår familj. Licenspengarna lägger jag gärna på helikopter, bara det blir smakfullt och ärligt under middagen. Den som tittar får se :)
Tjenixen!
Dagsens tips: unna dig ett hett julbad…
…förslagsvis i eget badrum!!
Gissa var ni hittar mig om dos minutos? :D
Nää, inte färdigt men användbart. Jag är såå glad!
Tjenixen!
22/12 – om Maalis sista blåbärsdag.
Igår var EmmaLis sista förskoledag för året, och därmed också hennes officiellt sista dag som Blåbär. Efter nyår ska hon gå på storbarnsavdelning och vara ett litet Björnbär. Och vetduvad, nu sitter jag här och känner att jag kommer sakna Blåbärsfröknarna nåt alldeles oerhört!! Med två föräldralediga pedagoger har nya fröknar dykt upp och ujuj sicka gosiga tjejer dom också! Smidiga, flexibla och skitgulliga mot mitt barn! Som ett exempel på gulligheten kan nämnas att vårt avslutningssamtal (utvecklingssamtal) i torsdags flyttades en timme för att Maali skulle få möjlighet att vara med på julfesten – med tomtebesök – i skogen!
Tjenixen!
Dagsens tips: häng dina älsklingar i granen :)
Via bloggamrater kan man få uppslag till tokiga infall! Som t ex att hänga namnade pepparkakshjärtan i sin gran… indirekt inspirerad av en blogg från USA mailade jag på vinst och förlust en förfrågan till duktiga amatörkeramiker Anmaja (vars blogg jag läser) och vips hade jag fem (jaa, hon hade lagt i ett God Jul-hjärta i paketet också!) fina hjärtan att dekorera med! Ödets ironi gjorde att jag tvekade på att beställa hjärtan med månsnamnen också… nu blidde det inte så. Och nu är det för sent…
Nu återstår egentligen bara ett problem. Vi ska förmodligen inte ha nån gran i år. Eller njo, kanske måste vi det ändå? Fast den får stå på groggverandan på framsidan och lysa istället för inne i värmen. Fördelen med att ha den utomhus är att den inte behöver vatten. Nackdelen är att vi inte har nån rejäl utomhusbelysning. Men. Fördelen är att den inte behöver vatten :)
ps. vi har premiärinvigt holken i badrummet här nere! inte för att det gick direkt smärtfritt (det kommer väääldigt lite vatten ur en orengjord cistern) och jag kan bli typ galen på att saker inte görs pedant-snyggt men juppjupp, nu är vi tillbaka ur trångboddheten på dassfronten!
19/12 – om lite tårar kvar.
Mattias åkte precis till jobbet, Milla sover ”förmiddagssömn” och Maali är hos sin mormor. Jag sitter här ensam vid köksbordet och har ont i magen. Plötsligt känns livet både tyngre och lättare. Jag tittar på fotografierna från lilla månsens sista dygn. Och jag ser att hon är jättejättesjuk*. Det gör inte saknaden mindre, men på ett vis faktiskt lite lite lättare. Hon har inte längre ont, hon slipper må illa och hon slipper hunger och törst. Den katt jag saknar, den friska gosiga lyckliga lilla pälsen, är sedan ganska länge borta. Den katt vi hjälpte från livet var ynklig, rädd och sjuk. Beslutet var egentligen aldrig svårt att ta, kärleken till Schweppes är naturligtvis större än viljan att till varje pris ha henne kvar hos oss (du som har djur förstår hur jag menar)… men saknaden och sorgen är stor. Hjärta och hjärna är inte helt i fas. Ännu.
Ute yr stora snöflingor och jag börjar våga hoppas på en vit jul. EmmaLis pulka är ganska trasig – vad är det för märkligt stenhårt grus de lägger på trottoarerna? – och kanske är det ett alltför sent önsk till tomten, men om han hinner slänga in beställningen till sina nissar i fabriken vet jag en liten tjej som hade blivit glad!
Mjau.
*de bilder där sjukdomen syns som mest ångrar jag att jag tog, men jag kan ändå inte radera dem… märkligt, jag vill glömma men ändå minnas? mycket konstigt…
9/12 – om julrutiner.
Jag skingrar tankarna medan Milla snarkar i kudden och undrar:
- hur brukar ni göra med julklappar?
I vår familj har vi de senaste åren bestämt att vi bara ”får” köpa en klapp per person. Vi har också – för att minimera berget under granen, och minska urvalet i butikerna! – satt ett ungefärligt maxbelopp. Faktiskt gäller en-gåvo-begränsningen även barnen och gudars så skönt att slippa tvinga EmmaLi öppna klapp efter klapp medan hon egentligen bara vill leka med leksakerna hon redan fått!
Som en följdundring frågar jag också:
- hur brukar ni göra på julafton?
Det hade varit skojigt att höra hur ni gör hemma hos er! Jag har hört om en massa olika varianter för att minska hysterin inför denna helg. Att lotta julklappar är ett av de återkommande. Att dela upp sig på julafton eller fira flera dagar ett annat. Hos oss kör vi – som ytterligare ett led att minska stressen och öka välbefinnandet – knytkalas till julaftons kväll. Vi skiftar värdfamilj men hjälps åt att stå för stöket :)
Med två veckor till lilla julafton hojtar jag årets första GOD JUL i nosarna! Må den bli vit och härlig och lugn för oss alla!
26.12 – om en grön jul.
Hela familjen hedberts har varit lediga i tre dagar tillsammans – och vi har hållit sams! Maalis envisa pappa istället har mildrats genom list och trägen envishet även från mitt håll; jag har helt enkelt utnyttjat tvååringens oemotståndliga vilja att säga emot :)
Jag tackar för gulliga god jul-hälsningar från alla håll! Döhrriänn hojtas från villa morkulla gifetvis!
