25/1 – om att gå i taket.
Lasse Diding är provokatör, kompis med Jan Myrdal, kommunist, hotellägare, miljonär, taktlös och enligt sig själv familjens svarta får sen barnsben. Om enda syftet är att reta upp? Mission accomplished.
För nä, det här är inte roligt. Det ska inte sitta nån *fult ord* massmördare på taket till ditt skattesmitarhotell. Antingen fattar du inte hur fel det är eller så vet du och skiter i vilket. Lenin är ingen förebild, inte någonstans, han är fel fel så inihelvete fel. Det går inte att skämta om sånt här, inte ens på Kanal 5 tror jag?
Varför jag går i taket? Om du behöver fråga; gör så, jag svarar gärna!
Jag är ju inte dummare än att jag förstår att detta är ett marknadsföringsknep*. Dock kan jag tyvärr inte låta bli att hoppas att det inte funkar: hur många vill faktiskt bo på hotellet om de vet att det ägs och drivs av en man som öppet hyllar en massmördare i kommunismens namn? Eller har folk för dåliga historiska kunskaper för att orka bry sig? För en snabbkurs; googla lite folkmord, kommunism, hemlig polis, åsiktsförföljelse, propaganda och arbetsläger. Eller så kollar du t ex här direkt. Vill du ha veta mer om kommunism i nutid kan jag hjälpa till att förmedla kontakt till människor från Polen och forna Östtyskland.
Avslutningsvis. Jag har mer respekt för en dåre som ärligt debatterar för sin stolliga idé än en provokatör som gapar bara för sakens skull. Och därmed basta.
* tydligen var min helt-apropå gissning om Kanal 5 helt galen, det är nämligen just den kanalen – och Pål Hollender förstås – som ligger bakom stolligheterna.
5/1 – om pansarsnor.
I flera veckor nu har jag haft betongsnor i näsan och nu börjar jag få nog. Inte nog med att det gör ont, är omöjligt att få bort (kleenex och/eller nässprej gören sig icke besvär) och har gett mig ovanan att peta näsan. Det är jäkligt jobbigt att inte kunna sova på nätterna för att jag antingen vaknar av andnöd eller av att jag snarkar som en cementblandare. Snyggt? Nä. Och jäkligt kasst för sömn och allt annat i livet. Typ.
Igår började jag nysa också. Rejält. Och många gånger. Om det fick nån effekt på cemtentsnoret i näsan? Nädå. Det sitter som berget – vilket i det här fallet inte är så dumt alls faktiskt ;p Men vet du vad jag upptäckte? Jo, det kan smaka illa att nysa!? Jag gissar det är baciller och virus som är orsak till det?
29/12 – om lite blått på himlen.
Helt galet förvånad blev jag när jag imorse fick se halva himlen i blått mellan molnen! Nu är ordningen återställd (förstås) men för tüsan, vi går åt ”rätt” håll nu = vinter/vår/sommar. Fast däremellan stormar det nog snart igen?
Inomhus är det grått och dassigt hos oss nu. Jag håller på att få en minor depression över hur jefla stökigt det är hos oss jämt. Det hjälper ju inte att försöka plocka iordning i ett rum för på nåt vänster blir det då ännu stökigare i ett annat. Tvätthögarna växer på båda sidor (rent och smutsigt), leksaker dräller över alla brädder – trots att vi faktiskt inte har så mycket prylar som många andra har jag förstått – och dammtussarna jagar dammsugaren med lömsk precision. Vi skulle behöva en veckas semester utan älskade döttrarna för att få ordning på ens en bråkdel. Men nä det går ju inte.
Dessutom mår jag skit idag och huvudet är tungt som bly.
Nu har jag gnällt färdigt. Tack för att du ”lyssnade”!
12/12 – om ännu en lossnad mosaikbit.
Vi anlitade en av stans största kakelfirmor för toalett- och badrumsrenoveringarna förra året för att vi lite naivt faktiskt trodde de var bäst. Eller iaf bra. De tog totalentrepenad och vi kände oss lugna. Vi hintade om kontrakt men bemöttes med stora frågeteckensleenden. Där borde vi kanske dragit öronen åt oss.
Men. Frågan är ju, är det oss dom inte gillar eller är de ointresserade av reklamerande kunder generellt?
Det är inte många dagar från två månader sen vi först berättade om den lossnade mosaikbiten vid badkaret. Ingenting hände (förutom ett ”vi hör av oss”) så efter en månad tog vi kontakt igen. Då meddelades att en av cheferna skulle höra av sig någon gång efter den 28 november. Och jag frågade ju aldrig , tog bara för givet att det var 28 november i år som avsågs…?!
Nu har ytterligare en mosaikbit lossnat…
…så jag vänder mig till mina nosare: Vad tycker/tror du räknas som kotym att vänta innan vi kontaktar dem igen? Jag menar, vi vill ju inte tjata liksom. Det är ju ändå bara ett litet jefla badrum som kostade oss ungefär en kvarts mille vi snackar om?
-
edit 13/12 kl 10:47
Tänka sig! Som av en lyckosam slump landade i morse ett mail från kakelchefen i min inbox! Inga datum spikade, men till min glädje kommer firmans mest kompetente kakelsättare att göra jobbet! Jag är – trots sjukdag idag – så jäklans glad för ett fånigt moln har lättat nu!
Å, tack för era omtankar, råd och tips! Jag ska bära dem med mig inför framtida battles i livet :)
- edit 14/12 kl 21:22
Trots att jag svarade på mailet igår med vändande post hände det inget mer? Vågar jag hoppas på ett lagat badrum till nyår tro? *deja vu somfan*
22/11 – om att lära en gammal pc-hund sitta.
Börjar förstå att en insnöad PC-användare inte har lika lätt för Mac som ett barn skulle ha haft. Jag lever kvar i mappvärlden. Det tog halva förmiddan att försöka komma på ett bra sätt att säkerhetskopiera över bilder till liten hårddisk. Till slut tröttnade jag och gjorde tvärtom: dvs, kopierade över senaste årets alla hårddiskfoton på Macfisk istället.
Nu ska det göras julklappar!
16/10 – om dålig fog.
Vad tror ni om det här, i ett badrum som är inte ens tio månader gammalt?
Doftar reklamation va?
ps. Pliis, notera att det som ser ut som smuts inte är det utan torkad fog som kakelsättaren inte städade bort – och glömde meddela oss att man måste göra för annars fastnar det och ser ut som lort.
8/10 – om buzzador och facebook.
Nu försitter jag väl alla mina framtida chanser till kampanjer, men med tanke på att jag inte blivit uttagen till annat än betal- eller rena annonseringskampanjer (se föregående inlägg) så känns det inte som att jag limmar fast nåt skägg i brevlådan… ;p
Jag gissar (men har inga bevis för) att orsaken till att jag inte längre kommer med i några kampanjer är att jag inte vill koppla mitt facebook-konto till buzzador. De själva hävdar att jag ”inte lämnar ut någon känslig information” och att mina ”inlägg förblir anonyma”, men jag förstår inte hur de menar. Facebook har ju sedan länge tillåtit att dylika applikationer tvingar mig lämna alla dörrar vidöppna. Vad lägger Buzzador då för vikt i det de kallar ”anonym” och ”känslig information”?!
ööh!?
Så här ser det ut när jag klickar på applikationen Buzzador anser INTE stör min anonymitet…
tjohej va anonym jag är!”
Antingen är det jag som inte förstår villkoren. Eller så har Buzzador missat några viktiga detaljer i hur det funkar att associera sig med Facebook?
Ni andra buzzadorare som nosar hos mig, vad tycker ni om det här? Är det en ointressant diskussion, eller finns det någon som håller med mig om att det liksom räcker att jag låter mig ”utnyttjas” för marknadsföring. Att dela med mig av ALLT jag gör på internet (läser du det finstilta framgår det att Facebook har tillåtelse att övervaka allt du gör, i stort sett oavsett om du är inloggad eller ej) anser jag mig inte behöva stå till tjänst med?
Dagsens tips: skilj på verklighet och lyxfälla.
Lekte gömma fjärrkontroll för att tvinga mig sitta kvar framför Lyxfällan på TV. Alltså. Jag skäms över att jag blir upprörd, men… vad är det för jefla dyngunderhållning?! ”500 spänn för den här gräsklipparen? Jaja! Det blir bra, tack!”…?! Sicket spel för galleriet? Hur ska de klippa sin gräsmatta? Köpa en ny, annan begagnad, för femhundra spänn?! Tusen spänn för Philips-TV (förhoppningsvis instegsmodell?) OCH tv-bänk… Löjligt!
Två skrotgubbar går runt och plockar åt sig och lämnar skambud, å ”experterna” tackar och tar emot. Jag tuggar fradga. Det står en ny fräsch mikro kvar i köket, men ingen soffa i vardagsrummet. Det står en husvagn på uppfarten, och dom fick kämpa för att behålla en gammal skottkärra.
Det jag retar mig på är att allt är så oseriöst. Problemet är ju inte att dom måste sälja bort sina prylar, utan att dom säljs för underpris. Prioriteringen är bedrövlig. Familjens bil fick en estetisk uppfräschning: bl a nya fälgar med lågprofildäck – dvs en FÖRSÄMRING för ekonomin eftersom bilen nu kommer dra MER bensin!!
Jag undrar vem det här programmet vänder sig till. Är det meningen att vi ska tro det är på riktigt? Är det meningen att vi ska tycka det är underhållande? Finns det mänskor som blir underhållna?
Jag är inte ekonom, knappt ens ekonomiskt lagd (pengasmart och snål är inte samma sak ;), men mitt sunda förnuft vrålar ett desperat NEJ. ”Bra TV” är inte samma sak som verklig ekonomisk sanering. Bu.
Nu utmanar jag mitt blodtryck genom att nagla fast aschlet framför Debatt på SVT… ;D
28/9 – om en dator hos Anovo.
som referens till inlägget om kundservice häromdan:
Det är märkligt att det finns företag som inte förstår hur viktigt det är att hålla ett trevligt ansikte utåt. Att som kund bli bemött artigt – eller iaf hyfsat – är VIKTIGT för att kunden ska komma tillbaka, rekommendera vidare och framför allt, INTE gnälla och prata/skriva illa om företaget.
Tyvärr har jag inget gott att säga om Samsungs Support. Jag har två gånger olyckats hamna hos (vi kan kalla honom) ”Johan” och båda gångerna har jag utgått från att grabben antingen är ett misslyckat ALU-projekt, en bortskämd skitunge eller bara totalt utan egen initiativförmåga*.
Min högtaltrasiga laptop har legat orörd hos Anovo i Västerås sen den 9:e september. Eftersom jag tycker det är bedrövligt att min dator – köpt i juli – ska ligga i Västerås mailade jag Samsung:
mitt brev
Hej!
Yada yada garantiservice yada yada information på Anovos hemsida visar att de ”väntar på leverans av beställd reservdel”. Yada yada.
Ser fram emot att höra från er (eller Anovo) med info om beräknad tidsåtgång!
Många vänliga hälsningar!
/Ullrika
deras svar
Notera att detta E-mail kommer från ett utgående svarssystem. Om du
svarar till denna adress kommer ditt E-mail inte nå supporten. Om du
behöver kontakta oss igen ber vi dig antingen klicka på ”Kontakta oss”
eller klistra in nedanstående länk i ditt adressfält:
http://www.samsung.com/se/info/contactus.html
Hej Ullrika
Tack för ert E-mail till Samsung Electronics Nordic.
Fick fram nedan information från Anovos hemsida när man sökte på ditt
serienummer
Information om ärendet
Beskrivning av nuvarande status: Felet på produkten är lokaliserat. Vi väntar på leverans av beställd
reservdel
Ordernummer: SOS:siffror
Ordern skapad: 2011-09-02 10:26:11
Senaste statusändring: 2011-09-09 13:07:00
Anlände till servicecenter: 2011-09-06 15:12:00
Ärendets tillstånd: Arbetet tillfälligt avbrutet
Produktkategorikod: FA02
IMEI: siffrorochbokstäver
Modell: NP-RC520-S01SE
Fraktidentitet, till servicecenter: siffrorochtvåbokstäver
Servicecenter: ANOVO Nordic, Västerås
Kontakta oss gärna igen om du har fler frågor.
Med vänliga hälsningar
Sxxx Xxxx
Samsung Support
Vad tror ni om intresse av att göra ett bra jobb på den som skickat det här?!
Jag blev en smula skär om kinderna, ringde Samsung – ett teknikföretag som har ett no-reply mailsystem i sin kundtjänst är röda varningsklockor – och fick då prata med en mänska som avbröt mig i varenda mening, som suckade och höjde rösten, som tre gånger sa ”jag vet inte vad jag ska göra” (varvid jag tre gånger, kanske fyra för att understryka, förklarade vad han skulle göra: dvs söka reda på VAR min högtalare håller hus och NÄR den beräknas anlända Anovo Västerås. För att hjälpa honom på traven erbjöd jag också hintar om hur han skulle gå till väga men han vägrade envist förstå att hans jobb kunde vara mer än att ”skriva felrapporter” – vilket var hans egen beskrivning av sin arbetsuppgift), som fortsatte avbryta, sucka och svara goddag yxskaft och till slut bröt(s) samtalet. Vem jag pratade med? ”Johan” såklart.
Nu är jag – för att använda rumsrena ord – lite arg. Jag ringer butiken som sålt datorn, får prata med en mycket trevlig person som noterar mitt problem, uppmuntrar och klappar på axeln. Dagen efter får jag mail från ”Jonny” och halleluja här har vi en som sköter sitt jobb med sån bravur att jag vill jubla, gråta och plantera vackra blommor!
I vår korta mailkorrespondans bekräftar han (o-ombedd) det jag försökte få ”Johan” att förstå: det är Samsung som har hand om ärendet, det är de som tillhandahåller reservdelar, det är de som kan hjälpa mig med information och det är de som kan påskynda servicen. Det enklaste vore alltså att ringa Samsung Support… Efter att med kort beskrivning förklarat att jag faktiskt vägrar ringa dem (igen) får jag kvickt hjälp att ta reda på att ”högtalaren finns på lager hos verkstaden Anovo beställer ifrån”. Jag får också – trots att killen själv är oskyldig, inte ens anställd av Samsung och dessutom ett föredöme för kundtjänstpersonal världen över – en rejäl ursäkt å Samsungs Supports vägnar. Då bölar jag.
Detta var i fredags. Fortfarande lyder informationen på Anovos hemsida att de lokaliserat felet men inväntar beställd reservdel…
Jaja. Det känns ju asball att datorn kommer vara uråldring när den kommer tillbaka. En tredjedel av sin tid i min ägo har den spenderat hos Anovo. Jag funderar på om jag kan kräva dom på hyra?
* till Samsungs försvar talade jag en gång häremellan med en trevligt effektiv medarbetare men ”Johans” beteende överglänser all ev kompetens på sin arbetsplats.
22/9 – om ett motvilligt huvud i ett getingbo.
Jupps. Nu är det dags att ta tjuren vid hornen! Spolknappen på vår toalett ska reklameras (igen) och bläää… jag orkar egentligen inte ”fajtas” med rörfirman mer. Men jag orkar inte ha en skitkass spolknapp heller. Eller en duschblandare vi får brännskador av när den ligger på ”maxtermostat”.
Johan på Samsungs support är kanske förresten en av de mest inkompetenta (och otrevliga) mänskor jag stött på i kundtjänstsammanhang. Tur att Ulrika på Rörtjänst är en av de trevligaste!
Dagsens tips: riv upp lite cementerade könsroller.
Yeah yeah! Jag har hittat en ny hjälte tror jag?
Tack Jon Stewart för att du ger mig hopp om landet som väl inte kommer låta Obama sitta kvar. Jag blir rädd för mänskor som känner sig hotade av rosa tånaglar. Ett foto: en mamma som ser in i sin sons ögon med så mycket kärlek som nästan bara en mamma kan känna som tittar på sitt barn. Så vackert! Och så missförstått. Medvetet? Kanske. Oavsett orsak… jag tvingas avsky USA mer än innan. ”Land of the free”?! Eller var det ”brave”? Nä. Skulle inte tro det.
ni måste klicka er till the Daily Shows hemsida.
Inte mycket att säga om det där va? ”If only masculinity had a defender…”
Dagsens tips: idag var fel dag att bråka med mig om tretti spänn.
Under kategori Kunden Har Tydligen Inte Alltid Rätt hamnar dagsens ännu oavslutade äventyr:
Blocket.se vägrar godkänna min gåSTOL som möbel och efter att ha försökt få förklaring men inte orkat fajtas för trams sa jag ”jaja ni bestämmer, pengar tillbaka då tack”. Som svar kommer ”på refuserade annonser är det pengar tillgodo som gäller”. Jag undrade då vad distans- och hemförsäljningslagen anser om saken så nu är det en ”specialist” som ska avgöra, sedan skulle de ”återkomma så fort som möjligt”.
Detta var vid lunchtid. Dom har nog mycket att göra på Blocket-redaktionen… eller så är det fortfarande tid kvar på ”så fort som möjligt”? Däremot är jag relativt lugn i övertygelsen att vi kommer tycka samma, specialisten å jag.
Ja det är prisvärt att annonsera på Blocket, men jag gillar inte godtyckliga regler och ”vi bestämmer, foga dig”-attityd. Då kan jag försöka sälja nån annanstans? Anledningen till deras tjurighet grundar sig på att min annons, förutom gåstolen, innehåller tre STOKKE Tripp Trappar och en IKEA-antilop. Alltsammans olika former av stolar (ska man va tjurig tillbaks är ju Tripp Trapp inga barnstolar enbart, frågan är om de godkänts som köksmöbler?). Tycker jag. Jag kan ju förstå om jag försökt sälja en cykel och ett matbord ihop, men det här är ju bara barnsligt. Tycker jag!
Ska bli verkligt intressant att se vad specialisten kommer fram till. Allra helst vill jag gifvetvis ha min annons publicerad, men i brist på det ro hit min trettilapp. En förklaring hade la suttit fint också, men enbart slantarna duger :)
-
edit
Två dygn och en påminnelse från mig tog det, sen kom mailet: Vi kan självklart ordna med en återbetalning om du önskar.
Jag sa ju det!
Tack!
5/8 – om SJ i blåsväder.
Den här satt som en smäck rätt i betongrälsen. Det är inte lätt att vara Statlig Järnväg i vårt land just nu…
-
Flicka avslängd från tåget för att hon inte kunde uppvisa biljett?
Ironiskt med tanke på alla som haft biljett när SJ inte kunnat uppvisa något tåg?
…men det är som de flesta vet tamigtusan inte så jämrans lätt att vara passagerare på deras tåg heller!
5/8 – om en borgmästare i min smak!
Det finns åtminstone en specifik ofta felparkerande obrydd bilägare här i min stad som borde se upp om jag varit borgmästare med rätt befogenheter! Hejja!
Lite bakgrundsinfo: borgmästaren i Litauens huvudstad är trött på lyxbilar som parkeras utan respekt för regler och förordningar.
Extra roligt i klippet tycker jag är att 1) han tar bilägaren till bilen han just mosat i hand när denne kommer ut till sitt vrak, 2) bilägaren låser bilen igen, när han förstår att han inte kommer kunna köra därifrån, 3) borgmästaren själv är med och sopar upp glas och kross från gatan efter uträttat ärende och 4) att han gifvetvis tar cykeln därifrån!
-
Den bil jag har i tankarna att hamna under en tank är en viss vit av avundsvärt dyr och sydtysk modell, vintertid ofta parkerad utanför Campinos på Bäckgatan, hela dagarna. Lappad är den allt som oftast, men vad gör det? Ägaren har en privat parkeringsplats utanför sitt kontor mitt i stan, till det facila priset av en trehundring (eller vad det nu kostar att parkera fel i stan numera) per dag. Max. Att han själviskt tar upp en plats för andra bilister, tillåten parkeringstid är 1 timme eftersom avsikten är att det ska vara cirkulation på platserna, verkar inte bry honom nämnvärt?
Härav min skadeglädje när bilägare av samma skrot och korn får en rejäl näsbränna i Vilnius.
27/6 – om Folksam och Freja.
Trots att jag inte läser tidningar som Aftonbladet (varken på nätet eller i pappersformat) har jag nu snubblat över en historia som inte kan vara så enkel som den framstår i det jag läst om artikeln? Freja är 6 år, 120cm lång och väger en bit över 20 kilo (24 tror jag, men jag är inte säker). Hennes föräldrar vägras nu en barnförsäkring hos Folksam under förevändning att flickan är överviktig.
Min första undring är förstås; ”överviktig”?! Är det Aftonbladets eller Folksams ordval? Hujedamej. En sexårig tjej kan förvisso ligga över eller under ”normal”-kurvorna i det däringa läskiga BVC-protokollet, men utan att gå alltför djupt in i diskussion kring de där kurvorna kan kvickt noteras att barnet sträcker 1,20 meter över skosulorna? Borde hon inte då också räknas som överlång? Eller att iallafall längd sätts i paritet med vikt? Hujedamej säger jag igen
Min andra undring, och den är jag säkert inte unik i att ha, är: hur ställer sig Folksam till underviktiga barn?
Skäms och fy. Jag är glad att vi försäkrar oss och våra saker i ett helt annat försäkringsbolag.
Dagsens tips: håll i bildörren.
Gårdagsens ridlektion för EmmaLi kan bli en dyr historia: raKETens ena framdörr blåste (jaa, blåste!? trodde inte det var möjligt?!) in i den bredvidparkerade bilens bakdörr och jajemen naturligtvis mitt på så det blev en snygg buckla. En liten försiktig buckla förstås men tillräckligt stor för att synas och fan fan det är så många om i en sån här historia att jag inte ens bryr mig om att räkna upp ett endaste. Skitjefladynga och tusenlappar åt fanders. Mannen med bucklade bakdörren var vänlig och förstående och verkade nästan mer glad över att jag varit ärlig och gett mig till känna än att hans fina bil fått ett knyckel på sig…
Kanske tur i oturen att det i vänskapskretsens omkrets finns en firma som specialiserat sig på att reparera trafikskadade bilar. Frågan är om det lönar sig att ta sånt här på försäkringen eller hosta upp slantar ur egen ficka? Risken är att självrisken är högre än arbetskostnaden? Det är nog ingen lackskada så det borde räcka att försiktigt trycka ut bucklan inifrån. Ett nog så tidskrävande [läs: kostsamt] arbete iofs gissar jag :(
9/5 – om fotbollsföräldrar.
Tja jag vet inte jag. Min spontana reaktion är jupp, klart knattarna ska stängas av. Det är synd om ungarna, ja, och då är det inte i huvudsak avstängningen jag tänker på…
Tyvärr måste klubben ta straffet för sina supporters (dvs i det här fallet föräldrarnas) tilltag. Det finns flera exempel på fegt ställningstagande inför sina hejarklackers dåliga beteende, jag anser att klubbarna måste ta ansvar. Större ansvar. Riktigt ansvar. Läktarvåldet måste utrotas. Att åttaåriga killars föräldrar (pappor?) attackerar en 16-årig domare för ett felbeslut är INTE okej. Nånstans.
