22/1 – om Juholts avgång.

Ibland har nån annan skrivit så mycket bättre än vad man själv mäktar med. Det HÄR är så fantastiskt roligt att jag skulle vilja nominera årets roligaste blogginlägg redan nu! Oavsett din politiska åsikt: du bara måste läsa!!



    edit 22:09

    Typ hundra besökare, en kommentar… tja, jag är ju inte Aftonbladet direkt :D







Dagsens tips: kom ihåg och gör rätt.

Mannen fick allvarliga problem då han glömde bröllopsdagen. Den upprörda hustrun:

    ”Jag räknar med att det imorgon framför garaget ska finnas en gåva som går från 0 till 100 på mindre än fem sekunder!”

Nästa dag hittade frun ett litet paket framför garageporten. Paketet innehöll en badrumsvåg. Och mannen vårdas fortfarande på sjukhus…







Dagsens tips: korrekturläsning is da shit.






Dagsens tips: riv upp lite cementerade könsroller.

Yeah yeah! Jag har hittat en ny hjälte tror jag?

Tack Jon Stewart för att du ger mig hopp om landet som väl inte kommer låta Obama sitta kvar. Jag blir rädd för mänskor som känner sig hotade av rosa tånaglar. Ett foto: en mamma som ser in i sin sons ögon med så mycket kärlek som nästan bara en mamma kan känna som tittar på sitt barn. Så vackert! Och så missförstått. Medvetet? Kanske. Oavsett orsak… jag tvingas avsky USA mer än innan. ”Land of the free”?! Eller var det ”brave”? Nä. Skulle inte tro det.

Det går tyvärr inte att klistra in videon,
ni måste klicka er till the Daily Shows hemsida.


Inte mycket att säga om det där va? ”If only masculinity had a defender…”






5/8 – om SJ i blåsväder.

Den här satt som en smäck rätt i betongrälsen. Det är inte lätt att vara Statlig Järnväg i vårt land just nu…

    Flicka avslängd från tåget för att hon inte kunde uppvisa biljett?
    Ironiskt med tanke på alla som haft biljett när SJ inte kunnat uppvisa något tåg?

…men det är som de flesta vet tamigtusan inte så jämrans lätt att vara passagerare på deras tåg heller!






Dagsens tips: rött kort!

”Information läckt från Vita huset hävdar att Osama Bin Laden hade en Barcelonatröja när han blev skjuten, så de är osäkra på om han verkligen är död eller bara filmar”…






5/5 – om uppdaterade släktingar.

Fyra nya släktingar till hädangånge Usama Bin Laden har till min förtjusning dykt upp! För att få reda på vilka: scrolla dos inlägg ner. Eller warpa här.

Fler familjemedlemmar mottages tacksamt!






4/5 – om ”gammal” och i stunden morbid humor.

Jo, Usama Bin Laden är död. Men hans mörkare bror, Choko Laden, finns kvar. Precis som hans söta kusin Marme Laden å de båda vännerna partyprinsen Pinaco Laden och vegetarianen Sal Laden. Sen ska vi inte glömma hans gamle senile farbror Vafanvadeja Laden eller nyfödde systerson Vadskavi Kal Laden. I närheten bor också en matglad morbror, o’Xru Laden, och hans fru, Sillsa Laden. Härtill lägger vi den livsfarlige vissångaren, Bal Laden. Och den såsige latmasken Remu Laden… Finns det kanske ännu fler? :)






18/4 – om ett verkligt klantigt skämt.

Min gamla hem i Lund (Hallands Nation) har hamnat i blåsväder. En intern jobbfest (läs: halvtaskig men jäkligt trevlig middag och massa dricka med kompisar och andra inbördes beundrande) på djungeltema gick alldeles galet när tre till afrikaner utklädda individer inte bara leddes in i halskoppel utan senare på kvällen också auktionerades bort.

Det krävs verklig skicklighet för att lyckosamt klara driva med historiskt närliggande och ”farliga” ämnen som krig, koncentrationsläger, tragiska olyckor, naturkatastrofer och, som i fallet på Hallands Nation, slaveri. Jag är kluven till det faktum att saken lyfts fram som ett rasistiskt skämt. Jag tycker nämligen inte händelsen är varken rasistisk eller humoristisk, bara plump och smaklös. Saken är nu både DO- och polisanmäld och jag kan bara hoppas att det skyldiga gänget klantiga studenter i fortsättningen kommer tänka efter både fyra och åtta gånger innan de ger sig på att försöka göra gränslandshumor.






28.1 – om Vitryssland och nordafrika, lite handboll, Stefan Holm – som är rolig?! – samt en spansk flaska vin.

Odemokrati. Demonstrationer. I Vitryssland slår armén stenhårt mot vanliga människor. Det är ruskigt obehagligt. I Egypten drar polisen åt ett håll, regeringen åt en annan. UD avråder än så länge bara från resor till ex Kairo, och den som vill boka om sin chartertrip till Röda Havet får använda sig av alldeles vanliga avbokningsregler.

Sverige spelade stundtals riktigt bra i semifinalen mot Frankrike idag. Ibland sammanföll detta turligt med dåligt franskt spel, men summa summarum var våra svenska killar chanslösa. Spännande på gränsen till manikyrbehov var det iaf.

Till min stora förvåning sitter Stefan Holm och är rolig i På Spåret. What? Halvvägs in i programmet vet vi inte vem som vinner förstås, men tjejerna i dressinen briljerar inte direkt. Tias klippte förresten Ho Chi Minh på tio poäng. Imponerande! Fast så är vi ju också från åtta-mil-söder-om-Göteborg… ledtrådarna hjälpte mer än bilderna förstås :)

Igår träffade Mattias och jag min gamla Washington-boende vän över en flaska vin å Varbergs Stadshotell. Inte för att det var där hon bodde, utan för att vi trodde det var ett schysst barhäng. Vi hade fel. Men hade våldsamt trevligt ändå! Dessutom rotade min gamla bästis ordentligt i minnet och fick fram bilder från hur vi två, som pre-teens, satt i hennes rum och sålde kläder och prylar på postorder – via telefoner i plast. Helt seriöst var det, vi hade varsitt minimalt men ombonat och enskilt kontor i hennes rum, å där satt vi med kundregister, artikelnummer och reklamationsavdelning. Shit! FANNS det ens den typen av försäljning på den tiden? Jag tror iaf med säkerhet att vi var Varbergs allra första Call Center!

Tjenixen!






Dagsens tips: julklappar åt alla!






5.5 – om nattlig humor.

”Aj! Inte där!” tjöt jag till maken som försiktigt petade mig i ländryggen, varvid mansloken gifetvis var tvungen att kärleksfullt peta igen. ”Bråka inte med mig!” fräste jag genom tandkrämsskummet. ”Äh”, rättade han och fick nåt göteborgskt i blicken. ”Bråcka inte med mig!”…
Ridå.

Förresten har jag fått svar på min magnetröntgen fast det var på medicinska och jag talar inte det språket så bra. Av det jag ändå lyckades översätta: två diskar såg tydligen lite vajsiga ut, och remiss till ortoped är på väg. Hoppfullt (jag har inte i närheten av lika ont idag som för några veckor sen!), spännande men lite läskigt.

Nu snark. Om jag kan!
Go’natt!






Dagsens tips: träna på gym, och för dagbok om det.

Jupp. Stulet från ett sånt däringa kedjebrev. Men kanske har nån undsluppit det i sin mailbox och kan få dagsens skratt här istället?

Och jupp igen. Det hade nog kunnat vara en dagbok skriven av mig… fast, kanske på lite bättre svenska då ;)



Kära dagbok!

På min födelsedag i år fick jag av min man en veckas personlig träning på mitt lokala gym. Även om jag fortfarande är i fin form sen jag blev korad till främsta gymnast på gymnasiet för 23 år sedan bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök. Jag ringde gymet och bokade upp mig med en personlig tränare vid namn Christo, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för idrotts- och badkläder.

Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.


Måndag:

Inledde min dag klockan 06:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt det när jag kom till gymet och fann Christo väntandes på mig. Han är något av en grekisk gud – med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt leende. Woohoo!

Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men magen värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten. Christo gav mig en rundtur och visade maskinerna… Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!

Detta kommer att bli en fantastisk vecka!


Tisdag:

Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren. Christo fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt liv för mig.


Onsdag:

Det enda sättet jag kan borsta tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och flytta munnen fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörning är okej så länge jag inte försöker styra eller stanna.

Christo var otålig och insisterade på att mina skrik störde andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande.

Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet så Christo satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig när det finns hissar? Christo sa att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat skit också. Jag lyssnade inte.


Torsdag:

Greken väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad – det tog så lång tid att knyta mina skor. Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg på sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig. Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen – som jag sänkte.


Fredag:

Jag hatar den där jäveln Christo mer än någon människa någonsin har hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den. Christo ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller något som väger mer än en smörgås.

Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare? T ex dramaläraren eller körledaren?


Lördag:

Fanskapet lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans retsamma gälla stämma fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka men jag saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och kolla på the Weather Channel.


Söndag:

Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan åka och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att välja en rolig present till mig nästa år – som en rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger också att om Gud verkligen hade velat att jag skulle böja mig mig ner hade han spridit diamanter över golvet…







Dagsens tips: podradio.

Trots att det finns miljarders med saker att tipsa om kommer jag då och då ändå tillbaka till samma grejer. Men, slit och släng är ju inte min tekopp så jag väljer att sortera denna typ av återvinning under miljömedvetenhet :)

Nå. Podradio är guds gåva till rastlösa! Funkar lika bra på mobilen som på datorn och här finns, för att nämna bara några få mumsbitar från Sveriges Radios enorma arkiv, t ex trendreflekteriga Spanarna och min nördfavorit Språket. Även en hel hög gamla Sommar i P1 går att snoka fram ur guldgruvan, precis som nyligen funna tönthumorn i Mammas nya kille. Sök och du ska finna. Hugg in, det är gratis! Enklast är att gå via iTunes men jag gissar det finns andra vägar att gå för den som inte gillar det programmet?

Slutligen. Ett bonustips.

På Minuten. Tidlöst. Och simpelt. Därav så jäkla kul! Och roligt i all ära, men välj dina moments…!! Jag har fått stanna bilen för att inte köra i diket av skratt när Kajsa Ingemarsson gått loss (på rysk brytning vill jag minnas) och senast idag serverades lilla Milla milkshake till Pia Johanssons göteborska partnersök på båtmässan. Det är så bra! Å visst skrev jag att det är gratis? :) Bästaste!

Tjenixen!






Dagsens tips: Eddie Izzard.

Till min stora oförtjusning (där får vi för att ha ratat GP) ser jag att en av världens bästa just nu levande komiker lockade skratt och magkramp i en stad åtta mil norr om mig på söndagskvällen. Skulle vilja svära långa ramsor men är för trött för att göra nåt annat än tipsa om hans fantastiska ironi, självinsikt, elakheter och höga klackar. Fast numera uppträder han tydligen inte längre som transvestit? – kanske stämmer inte det där med klackarna heller då?

Finns utmärkta liveframträdanden att köpa till spelaren hemma. Gör det! En sistaminutenjulklapp kanske? Jag lovar, mottagaren blir gladsomfasen! Å du kan ju be om att få låna och titta själv sen ;)






16.9 – om längdförhållanden.

I lunchrummet idag berättade min tjif – som är rätt kul – om hur han som ung man, efter ett bus, riskerade påkoming och la bena på ryggen mot en främmande men närliggande trädgård. Ägaren till denna trädgård hade i lagom nivå placerat ett tvättstreck vid tomtgränsen [lagom nivå, i detta fall är halshöjd]. Med kvävda skratt (det kunde ju ha gått allvarligt illa?) lyssnade vi på generöst gestikulerade historien om hur unge tjifens trummande fötter fortsatte en bra bit innan huvud och hals tog tillräckligt emot för att lyfta fötter och resten av tjif horisontellt och därefter pang bom i backen.

    - Jag slog mig riktigt illa, grymtade tjif, och alla nickade och grinade illa vid inre syn på händelseförlopp.

Vi satt tysta ett slag och begrundade hur illa han slagit sig tills fundersamme Mappe glatt undrade;

    - Men kom du undan då?

Tjifen gav honom – och oss – en segerviss min.

    - Med dessa, han refererar till sina ben, hade Bolt kutat under sju sekunder!

Vi funderade nu ett slag på den atletiskt apselut perfekte Usain Bolt och ännu lite mer på hur tjifens korta men uppenbarligen explosiva små läggar skulle kunna hjälpa slipa übersnabbe Jamaicanen. Tjifen lät oss dock inte behöva fundera särskilt länge;

    - Jag är jefligt snabb i starten!
    - Aha, replikerade jag kvickt. Så första halvmetern är du först? Sen kommer dom ikapp!

Tjifen grunnade mycket kort och sprack sen upp i världens leende.

    - Ja. Men på den halvmetern hinner jag jefligt långt!!







Dagsens tips: bygg hellre lite större än du tänkt.

Jag googlar töntiga ”vad kostar ett uterum” och hamnar på forum efter forum men blir faktiskt lite klokare med tiden. Ont i magen av skratt får jag via den här tråden. Håll till godo!






4.9 – om snorvalp, MVC-kontroll, mail i mobilen och en ganska puckad kassabrud.

Sorry. Detta blir långt! Hopas ni står ut!

Liten Maali är snorig som en varg. Kanske ett resultat av gårdagsens skyfallslekning i kombination med riktigt kassa regnkläder och efterföljande förskolebajs. När jag kom till dagis låg lilla kiddi på skötbordet och jag tyckte det var synd att redan överhopade fröken skulle behöva ta hand om det där så jag dök in och tog över! För sicket kaos det var! Blöta kläder, stövlar, barn och rumpor överallt. Min hade ju tvåat i blöjan å ett eller tio andra små kiddisar skuttade runt efter toabesök. Apropå det där så går det tydligen mycket bättre med toapotta för mitt lilla Blåbär numera. Förmodligen kommer det ta lång tid att få henne lika blöjfri på dagis som hemma (där hon i stort sett bara är Pampersad i sängen, i vagnen och i bilen – och detta hade i 10 fall av 11 varit onödigt, blöjan är torr; det är bara vi som är ”lata” och inte vill städa efter oväntade olyckor!) men fröken Maria lät pigg och prova-på-villig när vi pratade om testa blöjlös nån dag snart! Kul!

Efterfrågad extrakontroll på MVC (ska inte dit första ordinarie gången förrän om två veckor) gjorde lugnande iom att alla värden är okej, det är normalt att ha ont (foglossning) och magen är inte för liten. Det sistnämnda hade jag nog kunnat lista ut själv men det är gött att få det bekräftat :)

Hade gärna velat få in min Teliamailadress i iPhonen men fick se mig besegrad. Stegade in i Telias butik och bad om hjälp. Först var det en trevlig kille som gjorde allt han kunde men räckte inte längre än mig, och sen var det en kanske inte riktigt lika trevlig kille som inte heller räckte till men han kom iaf längre in i mysteriet än jag. Min undring: ska jag testa med ett nytt lösenord fick gehör fast först efter att han två gånger tydligt poängterat att inställningarna jag gjort var helt fel. Jag morrade en lite ynklig förklaring och att en webguide som åtminstone Telias personal kunde tyda kanske inte hade varit till sin orätt? Resultat: fortfarande ingen mail. Och fortfarande vet varken jag eller nån annan vad som är fel?

Family Hedbert shoppar självscannande i våra ICA-mataffärer. Det är dubbelt smidigt eftersom kassar kan packas redan i butik, och utcheckning/betalning går kvickt och lättare än en plätt. Så har det varit vill säga. Nu pågår en omfattande ombyggnation på Kvantum i stan och ömsom hittar jag inte pastan, ömsom funkar inte självscanning, ömsom inser jag att det inte kommer bli alls lika smidigt att mathandlas i fortsättningen. Igår efter att blöt kiddi hämtats på Boken genomled vi dryg tid på just Kvantum och döm av min oförtjusning när jag ser att självscanningskassorna förpassats till ett hörn längst bort från ingången [fast det där hinner kanske rätta till sig när dom byggt klart?]. Att butiken till på köpet igår tappat kontakten med banken (ingens fel) gjorde att bästaste smidigheten gick om intet när vi tvingades köa i ”vanlig” kassa. När tjejen i kassan så frågar efter legitimation och gör en stor grej av att jag kanske inte har den med mig: vrålar till en annan kassatjej ”hur gör vi nu?!” fastän köpet rör sig om överväldigande 6 kronor och 86 öre – resten togs på värdecheck – och jag till slut kommer på att jag nog har mitt körkort trots allt så drippdroppade mitt tålamod över kanten när bruden tar emot legget, vänder på det UTAN ATT ENS TITTA På FOTO ELLER NAMN, scannar det och suckande ger tillbaka både leg och betalkort. Ojojoj, jag fick hålla tillbaka för allt vad tygen klarade [ville inte vara kärring med barn i kundvagn] men snörpte nog iaf ihop munnen till ett streck och tackade sådär artigt. Varför jag inte lika gärna kunde lånat ett id-kort från kunden bakom kan jag inte förstå. Ett personnummer kunde hon fått av mig. Jämrans korkbrud som inte fattar VARFÖR hon ska begära legitimering… igår var jag för trött och irriterad för att orka lära henne. Men nästa gång så…

Tjenixen!






Lösenordsskyddad: Dagsens tips: ha jäkligt roliga läsare!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







30.12 – om att ha jobbat klart! (mobil nos mellan kloss, bok, bus och sång i Maalis rum)

- Nu ska inte jag jobba mer för i år! gloatade Ullisar glatt för ena bästisens husbond i telefon igår eftermiddag.

- Hade la varit fint att kunna säga det om ett par dar? flinkvicktänkte han. Och lämnade mig i osunda funderingar… ;)






båthandlardottern inte imponerad

av göta kanal 2 som gick på tv igår. för det första: loffe tillverkade glasfiberbåtar i ettan, varför gå över till aluminium?! (missade iofs första två tredjedelen av filmen, kanske förklarades det där?) för det andra: så jämrans korkat att italienska varvet skulle köpa motorer av en annan båttillverkare. för det tredje: första filmen var genuint kul. den här var nästan bara krystad med utstuderade repliker och fåniga flashbacks (nattsuddar’n var kul första gången. och andra. möjligen fjärde. sen är det inte särskilt roligt längre. särskilt inte tjugofem år senare.).

det här är däremot kul!

tias dödar terrorister för glatta livet, maali snarkar i soffan och jag dricker kaffe. en typiskt söndagkväll således!

tjinixen!






kanske kan pigga

upp några tisdagströtta människor!
det här är alldeles vansinnigt kul!