5/2 – om en back to förr i bassängen!
Hela familjen drog till Klitterbadet och kanske var det löftet om ”att få simma med djuren” (dvs, leka i miniäventyrslandet) om lektionen gick bra som löste proppen i jag-har-glömt-allt hos lilla simmerskan. Att det är så gott som omöjligt att få Emmi ta sig fram några längre sträckor där hon bottnar är förstås opraktiskt ur undervisningshänseende, men desto mer praktiskt är det ju då att kiddis lektioner hålls i djup bassäng!
En helt ny typ av benspark fick hon fatt på idag förresten. Hon sparkar liksom från knäna. Det är säkert fel, men hon fick bra fart :)
inlägget är nosat 2 gånger änsålänge
31/1 – om att vilja bestämma själv.
‘ag ‘été’ Mimmi, konstaterar yngsta dottern bestämt. Att vi i flera veckor, ömsom förtvivlat ömsom fulla i skratt, försökt få henne gå med på att hon heter Milla är helt kört.
Så vad gör vi nu? Går Skattemyndigheten med på att en liten kiddi har fyra förnamn tro?
Att pappa heter ”Tiasch”, mamma heter ”Rjika” och syrran heter ”Emmi” (eller ibland ”EmEmmi”) vet och accepterar hon. T o m katten får heta det vi andra kallar henne. Men Mimmi, ‘ete’ ‘ak! säger hon igen och nickar, liksom för att betona att hon väl såklart vet.
Galet! Ska en tvååring få döpa om sig själv? Nja. Hon blir nog lätt att hantera i tonåren den här lilla underbara lilla mänskan ♥ :D
inlägget är nosat 8 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 30/1 – om matematik.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: 27/1 – om ett tandläkarbesök.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: 26/1 – om tvåårskontroll.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
12/1 – om svårt att sova (igen).
Det är inte bara jag som har klur att sova nu för tiden [due to enårmosly ömaunts of snor har jag vaknat av syrebrist var och varannan timme]. Milla har de senaste dagarna vaknat mittinatten och inte gått med på att somna om förrän hon får sova mellan oss. Då har hon å andra sidan slocknat bums och snarkar sen i kapp med sin pappa tills långt efter att alla andra i familjen vaknat och gått upp. What’s this liksom? Bäbin som vägrade sova tillsammans har blivit barnet som vägra sova ensam? 160 på bredden räcker okej till två vuxna, men det blir trångt med en liten 85-centimetare emellan. Snart kommer väl enmetaren å vill tränga sig ner också?!
När jag ändå är inne på temat sömn:
Att få de små döttrarna att somna i sina sängar är vissa kvällar mer struligt än andra. EmmaLi har gjort en grej av att hon ”säkert inte orkar sova hela natten” och ligger därför och snurrar runt i sina lakan hur länge som helst. Vissa kvällar hör vi henne tassa omkring över en timme efter godnatt så trots att vi aldrig lämnar på förskolan före nio på mårnarna blir det ändå långa dagar för henne om hon inte somnar före nio-halv tio. Millan har i samråd med sina fröknar kommit på att det är bra att sova på förskolan (i vagn förvisso, vårt tips, men what works works) och får därigenom lite kortare dagar än sin syster. Dock är hon oftast mer lättlagd – numera – och somnar efter en eller ett par omgångar godnattvisor.
Häromdan – vi var lediga dan efter – fick storasyster för ovanlighetens skull vara uppe nästan en timme längre än sin Milla. Det var med förvånad röst hon ropade på oss när hon slutligen, i förväg vid läggdags, gick upp till sitt rum för att skutta i säng i väntan på saga. Hennes rum var nämligen inte tomt. Där fanns en liten busig blivande tvååring… lekandes för fullt med Pippihuset :) frågan är ju om hon somnat alls, eller om hon smygit upp så fort gonattvisesjungaren tassat nerför trappan?
Igår kväll gick barnen och la sig en timme tidigare än vanligt. Maali, som har ont i sitt öga och började prata om pjamas redan innan kvällsmat, började snusa innan vi hunnit ur rummet. Tio minuter senare hör vi hennes arga röst från ovanvåningen: ”Milla är vaken” morrar hon och jajemen, där står en lurig Milla i korridoren och funderar på vart hon ska gömma sig. Hon hade väl tänkt smyga in i syrrans rum men väckte rumsinnehavaren som körde ut henne. Två visor senare ligger Liten gosigt i sin Stokke och efter det var det tyst däruppifrån. En snabb check ett par timmar senare visar två tryggt sovande små flickor och jag står en lång stund och bara älskar dom. Mer än någonting.
inlägget är nosat 12 gånger änsålänge
13/12 – om fyraårskontroll (och luciafirande).
Igår var jag med EmmaLi på BVC:s fyraårskontroll och hon gick – som alla andra – därifrån med guldstjärna och stolt förälder. Hörsel-, syn-, balans-, samtals- och alla andra test gick fint. Det roligaste för mig att se var/är hur eager (kommer inte på ett bra svenskt ord…) hon är i situationer där hon får svara på frågor eller lösa problem. Hon satt som en lycklig liten hund, med blicken klistrad på sköterskan, väntande på nästan kommando/fråga att svara på :)
Vår BVC-sköterska vet att vi i flera år varit ”oroliga” för Emmis R så hon frågade försiktigt om vi kanske ville ha remiss till logoped. Det vill vi gärna, för trots att en del bra övningar hittats på egen hand är experthjälp såklart alltid att föredra.
Å så en fantastisk nyhet inför ikväll: vår förskola har fixat så vi kommer kunna fira lucia i en närliggande skolas matsal!! Tidigare år har firandet alltid varit utomhus (de år vi varit med har små och stora fryst som *fult ord*) men med kvällens stundande regnoväder togs saken i nya händer. Tjohoo!! Jag är såå glad för det!
inlägget är nosat 7 gånger änsålänge
11/12 – om framsteg på verbala och andra fronter.
Lilla Millan förvånar oss för var dag som går med sin vilja att vara ”stor”!
Hon pratar mer och mer, om än det är rätt klurigt för andra än familjen (och van förskolepersonal) att förstå vad hon menar ;) Hon ger sig i kast med försök till meningsbyggnad och grammatik; verbformer och pronomen har gjort entré, och hon berättar gärna både vad som sker just nu och vad hon vill göra i framtiden. Tvåordsmeningar is da utmärkande sprache för lilla snart 23-månadingen men hon har börjat visa tendens att vilja komponera längre satser – fast det är fortfarande mer typ stapla-ord-på-varandra än korrekta meningar.
En rolig sysselsättning sedan länge är att läsa böcker, själv eller med sällskap. Själva ”läsandet” handlar då i huvudsak om att hitta saker på bilderna hon känner igen och har ord på. T ex har hon rätt bra koll på de olika medlemmarna i Barbafamiljen! (Nä, det blir inte rätt varje gång men faktiskt förvånande ofta :)
Nygamla framsteget är att hon oftare och oftare talar om att hon behöver gå på toa. Det är varken konsekvent eller hundraprocentigt, men eftersom det här funkade så himla bra när hon var liten (men förstördes av toalett- och badrumsrenoveringarna som inleddes för ett drygt år sen) är det extra kul att vi nu – på hennes eget initiativ – kan ta upp där vi tvingades avsluta! Dubbelt kul med detta är ju att det inte bara sparar arbetsinsats för oss vuxna, hon är också en gladare liten nos nu när hon slipper gå halvt om halvt nödig dagarna i ända: gifvetvis är det lättare att tömma sig på ett dass än i en blöja…?
Jag gissar att vi som en konsekvens av kommunikationsframgångarna de senaste veckorna fått se en mer harmonisk liten Milla Mirakel. Hon tycker också det är roligt på förskolan nästan jämt nu – mest älskar hon att vara ute – och är bara lite ledsen vid lämningarna. Hemma leker hon helst med EmmaLis födelsedagfådda Barbie-look-alikes eller Pippihus och allra mest vill hon leka med sin farmor eller mormor.
Fina fina EmmaLi är en fantastisk storasyster och ett under av tålamod som står ut med lillsyrrans ofta ganska burdusa knuffar som svar på närhetsinviter: pussas och kramas det vill hon, den lilla envisa, bara när hon själv får vara med och avgöra när!
inlägget är nosat 7 gånger änsålänge
24/11 – om zzz hedbertar och en liten som har börjat sjunga!
Due to onödigt spännande bok (Hypnotisören) blev det på tok för sent för mig natten till igår. Att jag precis innan jag höll på att somna fick ett infall att kontrollera min kalender blev ett lyckokast. Jag började nämligen inte kl 9 som jag hade för mig – och ställt klockan för – utan en timme tidigare…
-
*********************
Två uppspelta men tröttare än tröttast små tjejer hämtades hem från förskolan sent sent igår kväll. Den minsta av dem orkade knappt titta på sin kvällsmacka och protesterade inte ens på låtsas när pjamasen plockades fram 45 minuter tidigare än vanligt. Enligt månadsgamla rutinen sitter jag vid hennes Stokke och sjunger en godnattsång, när jag tycker mig höra att hon klämmer i på sista ordet i Vyssan Lull. ‘Nää… inte kan hon väl…?!’ tänker jag men är såklart tvungen att testa. Och jodå, med nappen i handen gjorde hon koncentrerade försök att sjunga med i Trollmor som lagt sina små troll. Ett ord här, ett ord där, och med sångröst och allt! Bäst gick såklart refrängen: Ajajajajajabouffh ylade hon lyckligt för att 30 sekunder senare – jag skojar inte – dra djupa lugna stockar i sin snutte. Att det gick att somna så fort? Det visste faktiskt inte jag!
inlägget är nosat 4 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: Dagsens tips: kommunicera verbalt!
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
30/10 – om EmmaLi silverpingvin!
Vi lämnar strax Falkenberg med en liten silverpingvin i bagaget! Två längder à 8 meter ryggsim (10 meter räcker), tio sekunder ryggflyt (nästan alla barnen i gruppen flöt som små korkar hela blinka lilla stjärna!), hämta upp en sak på botten (med båda händerna, på grunt vatten) samt diverse skutt-i och doppövningar (Marina kan nog hjälpa ge exakt märkesbeskrivning!) och en stolt liten simmerska kan nu nåla upp sitt sjätte (sjunde?)* simmärke hemma. Pappa å mamma är också stolta! Å fröken lite tror jag :)
* åttonde märket visade det sig, när jag kom hem å räknade!
inlägget är nosat 14 gånger änsålänge
24/10 – om summerade höjdpunkter.
Emmis ridlektion i onsdags var av blötaste sorten. Paddocken var lika delar vatten och makadam (dränering i julklapp kanske :) och på schemat stod balansövningar… jomenvisst! Jag hälsade Maali att eftersom hon aldrig trillat av nån häst förrut var det onödigt att förlägga premiären till just den dan :) Hur det gick? Strålande! Alla ungarna var jätteduktiga och jag blev faktiskt imponerad av EmmaLi som verkligen red sin lilla häst med hela kroppen. Dom små satt ömsom framåt ömsom bakåt och viftade med armar och ben och allihop höll sig fast jättebra i traven och ingen enda trillade av! – fast vår lilla überpigga ponny tyckte nog jag var tjurig som höll igen i traven i blötan för hon bet mig i benet…. Hon var själv jättenöjd med sin lektion (trots att de inte fick rida barbacka ;) och både hon och jag tycker att ridfröken är minst halva behållningen av lektionerna! Hejja dig Helen! Du är grym som med dig engagemang och pepp får oss föräldrar att känna oss så trygga (och stolta) bredvid våra små barn!
I torsdags bjöds det till fyraårskalas hos en av Emmis äldsta vänner. Det blev leka-själv-på-rummet-bus, varmkorv och godispåse att ta hem: dvs ett riktigt bra kalas! Vi föräldrar fick tid att umgås lite också över kaffekoppen och ujuj så extra härliga såna här tillfällen blir nu när arbetslivet äntligen fått en plats i min vardag. Det som under föräldraledigheten var vardag blir nu lyx. Aj lajk!
För egen del spenderades helgen på jobbet så medan Milla lekte med mormor for Mattias och Emmi till Klitterbadet för simskola. Det blev en bra lektion försäkrade de båda med två längder ryggsim (medelst helt okej kvalitet på arm- och bentag) och hämta-en-taggboll-på-botten som roligaste/framgångsrikaste aktiviteter. Hon simmar framåt riktigt bra i ryggläge men när hon ska simma på mage blir det lätt cykeltramp istället för spark. Armarna däremot har hon på egen hand fått rätt bra fason på i nån slags crawl. Lugna fina armtag har hon iaf på både mage och rygg, men frågan är om de är tillräckligt bra för att godkänna ett simmärke? Isf borde hon kanske t o m ha klarat en groda av nåt slag genom sin långsimning?
Idag har alla hedbertar varit lediga! Jag har spenderat nästan hela dan framför nya datorn för att få både den och mig att bli anpassade medan kidsen och Tias lekt och haft skoj. En irriterande sak är att min eminenta Week Calendar på mobilen som fick fnatt i iOS5 nu blivit komplett galen när jag försöker synka den med iCal: det blir dubbla och trippla kopior av varje event och all tid jag lagt på att få olika återkommande händelser färgkodade är typ helt förspilld. Hela kalendern blev nämligen blå (extra kul med trippelevents av varje händelse då!)…?! Tjohej. Not. Ett hett tips är att kalendern rättar till sig själv. Annars lär det gå åt en jäkla massa kaffe, näsdukar och barnvakter innan den ser ut som vanligt igen…
Bilen är förresten lämnad till verkstad för kontroll av reparationsbehov och ujuj det känns i magen att det inte kommer bli nåt billigt behov. Apropå verkstad och behov så kan jag inte direkt säga att dilatationen förra veckan blev nån succé. Jag har om möjligt ännu svårare att gå på toaletten nu. Snacka om misslyckande. På alla vis. Jag är nämligen orolig för att skadan han gjort är permanent :(
Jag avslutar med nåt skoj. Idag kom sms från Posten som berättade att paketet från Anovo väntar på mig. Inte utan att det kommer en smula för sent!? [i onsdags åkte jag ju ut till butiken som sålt Samsungdatorn som 15 veckor gammal då varit 6,5 veckor på garantireparation, fick min gamla dator krediterad och kunde istället vandra ut ur butiken med en finfinfin liten MacBook Pro] :D Och ärlig/ovillig till trassel som jag är låter jag såklart bli att hämta ut datorn som naturligtvis inte är lagligen min. Däremot kan jag inte låta bli att vara hemskt nyfiken på hur korrespondansen nu går mellan Anovo, Samsung och min butik! Vem får bära hundhuvudet? Och vem får bita i sura äpplet? Vem som just nu mumsar på det glada äpplet, DET vet jag iaf!
inlägget är nosat 4 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 21/10 – om frisyruppdatering.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
5/10 – om höstkallt.
Borta är mjuka september, här är hårda oktober. Nu är det höstkyla och isande vindar, grått, kallt och borde-nog-tagit-andra-jackan. Såna här dagar är det skönt att slippa våndas över utebliven lekplatslek. Såna här dagar är det riktigt kul att gå till jobbet. Jag vet att EmmaLi å Milla har det bra på förskolan – eller… alltså, Milla gråter fortfarande när hon lämnas :( just den biten gör det riktigt jobbigt att gå till jobbet. Men dom har det bra sen. Och jag med. Fast dom har dragit in min busshållplats! But whyy!?
-
edit 20:34
Sitter på bussen på vägen hem. Har fått veta att EmmaLi hade en mycket bra lektion på sitt ponnylekis. Hon och lilla shettisen Manda har hoppat ett krysshinder. HOPPAT. Först i skritt. Sen i trav (”nästan galopp!” skröt pappan i telefon när han berättade). Jag är dödens avundsjuk. Här har jag varit ponnyförälder i två terminer, troget kört och gått bredvid i stekande sol och geggig paddock. Vad händer? Jo, en gång missar jag för att jag jobbar. EN gång. Då har ungarna hopplektion!! Jotack. Orättvisa är mammans lön.
Nu känns det plötsligt ännu värre att dom tagit bort min busshållplats… :( mjau!!
inlägget är nosat 6 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 21/9 – om att plocka blommor från en shettis.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
18/9 – om en liten Baddare (nästan).
Jag måste nog tvinga simglasögon på lilla simfisk EmmaLi: efter lektionen idag var hon rödögd ända upp till öronen…
Men, en av anledningarna till rödögdhet var hennes allra första heeelt perfekta glid* och sen spelade det inte så stor roll att hon hellre ville simma ryggsim (vilket hon faktiskt också fick till några längder av, ”arga bensparkar” tipsade fröken å sen plaskade hockeymorsan – dvs jag – runt efter dottern entusiastiskt hojtandes ”arga ben Emmi! ARGA ben!”) eller leka med en vattenkanna! Fyra gånger femsekunders-glid till, sen kan en stilig Blå Baddare nålas upp bland de andra simmärkena! – eller är det den Gula Baddaren hon ska ha? Minns aldrig skillnaden…!
Ett försök till fotografering gick inte så bra. Å det var varken barnets eller faktiskt ens mitt fel: kameran fotar på undervattenskameravis typ två-tre sekunder efter att avtryckarknappen tryckts ner :( det här var det bästa jag fick fram,
Med simglasögon borde hon ju bli ännu modigare och säkrare i vattnet? Eftersom hon väl har ”vuxna” ögon nu ser hon troligen inte bättre än jag, dvs ungefär 60 cm grumlig sikt under ytan. För att inte tala om hur ont det gör i ögonen efter ett tag i sötvatten och klor.
Nu ska vi öva kraftfulla ”arga” bensparkar hemma i soffan. Kanske nån som vill hänga på å öva ”live” i simhallen nån dag? :)
* det där med att glida orörlig i vattnet är för bäbisimbarn alldeles bedrövligt svårt att lära sig. de har ju sen allra första lektionen i vattnet får lära sig: sparka så kommer du framåt… plötsligt ska de ligga alldeles stilla?! och ändå röra sig framåt? klart det blir lite kortslutning då :)
inlägget är nosat 11 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 17/9 – om underbara Milla.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
14/9 – om den bästa ponnylekisridlektionen hittills!
”Jaa!” tjöt EmmaLi lyckligt och vände sig mot mig. ”Vi ska va i paddocken!”. Hon log med hela ansiktet, för säga vad man vill om uteritter; det är på banan det händer spännande grejer!
Den alldeles underbara lilla hästen Denise hjälpte Maali att få sin tveklöst bästa lektion hittills. Lyhörd och pigg lät hon sin unga ryttare göra utmärkta halter (=stopp) över en bom, ”den ska va under magen, mamma”, och styrövningar. Alldeles själv! Traven gick bättre än nånsin och bara en gång tappades en stigbygel – vi har övat ganska mycket på att trycka ner hälen, ta stöd och liksom nästan stå lite i sadeln.
EmmaLi tackar Denise för en skitbra lektion!
Å vet ni vad. Jag har bokat Maalis fyraårskalas (med bästa ridfröken) här på Ponnylekis i Himle! Enda molnet på himlen är ju nu då att det inte finns lika många shettisar som blivande fyraåringen har kompisar… vi måste därför ha två kalas, och göra ett ganska besvärligt urval av vilka som kan få rida och vilka som kan få komma på ”vanligt” kalas hemma. Tre kompisar räknade Emmi upp på direkten, de känns ganska givna som medryttare, men resten… hujedamej. Är det lika roligt med en godisutdelande tiger som att pussa på en ponny tro? Det borde det ju vara? Iaf om alternativen aldrig presenteras? :s
I stallet fanns förresten små kattungar… det låg inte i horisonten att en av dem fick följa med hem till oss…
inlägget är nosat 29 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 12/9 – om gårdagsens simlektion, och dagsens barnfria förmiddag.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
9/9 – om att leka utan föräldrar.
Idag har EmmaLi varit på sin första planerade solo-lekdejt!
Det var fina Vallie som bjöd in till bl a skoj med vattenfärger, äppelplockning hos sin mormor och juicepallarbus i eget kök å Mattias (som var den som lämnade lekdejtar’n) hann mer eller mindre knappt säga ”hej” innan Emmi hunnit förklara för Vallies mamma att ”min pappa ska åka nu” och glatt vinkat hejdå :)
Min stora tjej… eller rättare sagt; min lilla stora snart-fyraåring! <3
TACK Vallie-mamman Jennie! Det är ett stort ögonblick du gav oss!
inlägget är nosat 6 gånger änsålänge
7/9 – om Millas inskolning (del 1).
Idag blev jag förpassad till personalrummet direkt så här sitter jag nu, väntar på mitt kaffe, och är bedrövligt nyfiken på hur roligt min lilla nos har med lera och kompisar utan mig… :)
Många frågar hur det går med inskolningen och det går ju såhär långt (tredje dagen) alldeles förträffligt bra! Men oftast är det nog inte förrän efter några veckor av ”riktig förskola” det går att säga hur det faktiskt går, då när barnet förstår att det handlar om en vardag utan mamma eller pappa.
Det är lite rörigt på avdelningen nu (tycker jag). Vikarier och en ny arbetsgrupp som nog inte riktigt hittat sina rutiner än? Men viktigast: vår inskolningsfröken är jättegullig, och Milla tar henne i handen och följer på Milla-försiktigt vis med henne på alla nya äventyr. Om en månad kommer ”riktiga fröken” (EmmaLis gamla favoritpedagog) tillbaka från sin föräldraledighet – då blir det dunderbra tror jag!
inlägget är nosat 8 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: Dagsens tips: passa på medan sensommarhösten är vänligt sinnad.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Lösenordsskyddad: 5/9 – om Milla, förskolebarn.
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
Dagsens tips: försök att inte jämföra dina barn, ens med varandra.
Milla är nu 19,5 månader gammal. När EmmaLi var i samma ålder kunde hon enkelt dupla ihop två bitar, prata ordentliga två-ordsmeningar, började få bra koll på färger, säga till när hon behövde gå på toa (i huvudsak om hon gick blöjlös) och var riktigt duktig på att bygga sandkakor.
Milla är förbi i framstegstrappan genom att hon dricker finfint i glas. Och är en fena på att klättra och balansera – jämfört med sin syster, dvs troligen INTE ett dugg bättre än de flesta av sina jämnåriga!
Lika är dom på att båda vid ettåetthalvt kunde öppna dörrar. Och pussas gosigt och ljudligt! Dessutom verkar bus- och bestämda humöret vara ungefär lika samma. Dvs, medvetna bus är skitkul – för barnet – men ilskan när något går emot… ujuj, då tror nog grannarna vi försöker amputera ett ben eller så.
Milla verkar ha bara liite sämre ordförståelse än EmmaLi (vid samma ålder), med den stora skillnaden att EmmaLi kunde prata själv och därmed uttrycka egna viljan på ett tydligt vis. Jag minns att jag diskuterade och förhandlade en hel del med Maali den här sommaren å hösten. Med Millan blir det inte så mycket förhandlingar direkt… och det beror faktiskt inte (bara ;) på att jag nu är tröttare, äldre och mindre viljestark i min pedagogiska föräldraroll…
En stor skillnad mellan de båda systrarna är just humöret. EmmaLi var glad och lycklig nästan för jämnan. Milla är iofs inte arg och missnöjd jämt, men hon är sällan sådär spontant hela-tiden-glad-bara-för-att-jag-lever som Maali var (och faktiskt fortfarande är). Jag minns att jag tyckte den här tiden med henne var så underbar på många vis. Jag var gravid men hade min världs allra finaste knappa tvååring vid min sida. Hon förstod, hon hjälpte till, hon underlättade. Och hon var glad! Milla är glad (som i VERKLIGT glad) ungefär lika mycket som hon är arg. Vilket iofs är en helt okej ekvation!
Jag skrev ett inlägg ”till” EmmaLi för ungefär två år sen. Det kan du läsa här (det lustiga är att bilden Christina Alvner tecknat av EmmaLi i det inlägget är på pricken likt Milla idag, visst är det märkligt?!). Känslan jag skriver om där, ja den är exakt detsamma oavsett ålder tror jag. Det går ju nämligen inte att jämföra mina ungar, på annat vis än hur mycket jag älskar dom! Å dåå är det såklart jämt lopp, tveklöst!!
ps. Pussel då? Jodå. Milla har faktiskt lyckats lägga nåt knopp-pussel på egen hand nån gång. Nästan. Men tålamodet, och intresset, är liksom inte i nääärheten av syrrans. Det blir nog inga pusslade bollar för henne på ett bra tag – heller :)
inlägget är nosat 14 gånger änsålänge
