20.4 – om buss på’rom bara!
”Inte rättvist”, gnäller Barça-spelarna å jag kan väl i viss mån hålla med om att matchen nog borde skjutits upp. Nå. Jag tror, och hoppas, att Inter förlorar trots lång resa för motståndarna. 1-2. Världens bäste gör det ena. Och Zlatan, är han frisk?
Nå igen. Det är knappast dubbeldäckare från Eurolines som ska transportera stjärnorna till och från Barcelona gissar jag? Dylika skabbussar är däremot vad strandsatta turister i Aten troligen får sätta sin tilltro till. Läser om tjuriga turister som beklagar sig och gnäller på resebolagen. Som ska göra vaddå tycker dom? Trolla bort molnet med trollstav? Vissa människor har svårt att leva i verkligheten. Livet är inte alltid rättvist, vare sig du är budgetturist eller överbetald fotbollsspelare.
Tjenixen!
ps. jupp, jag undviker effektivt att skriva om mitt eget just nu rätt miserabla liv. det är ju så jäkla trist med gnäll… ;D
19.4 – om det allsvenska läget.
Mitt Halmstad inledde säsongen grymt svagt men spelar nu inte sämre än nån annan i ligan. En femteplats just nu – kanske visar sig vara årsbästa när tabellen är finit i höst…
Göttast iaf; tre goa från Gnaget :)
3.11 – om sorgliga svenska mästare från Solna.
En av anledningarna till att jag ogillar klubbar som AIK och Hammarby är att dess supporters alltför ofta gör bort sig. Hade bara klubben och supporterföreningen (-arna) tagit ställning mot våld och osportsligt beteende hade jag troligen varit mer förlåtande, men som läget är nu har jag nolltolerans medan t ex AIK verkar tåla vad som helst.
Under kategori osportsligt hamnar att bombardera Glenn Hysén och hans familj med glåpord och fysiska tingestar innan match. Hit hamnar också att lägga mer energi på ramsor av typen ”Hata Göteborg” och väldigt lite på ”Heja Solna”. Föga förvånande hade jag gärna sett Kamratföreningen från Götet högst på pallen i årets Allsvenska. Nu får jag nöja mig med att glädjas åt att mitt eget Halmstad klarade kontraktet med liten marginal. Vad händer? Sitter Janne kvar?
Tjenixen!
ps. för övrigt anser jag att det verkligen känns som pest mot kolera i kvalmötet imorron…
27.10 – om missnöjd glädje över poäng på Ullevi.
Av förklarliga skäl var det motstridiga hurrakänslor när jag och Maali via eminenta Radiosporten fick höra om både första och andra ledningsmålet för vårt Halmstad i familjederbyt på Ullevi nu ikväll den kvarstående tredjedelen Hedbert frös näsan av sig på plats. Vinna vill man alltid, men när makens lag har möjlighet att plocka hem Johanssons pokal framför ögona på di gulsvarta kan jag inte riktigt glädjas åt ett klent oavgjort resultat. Tre poäng hade behövts för gifetvis plockar AIK minst en pinne mot Örebro i denna omgången…
Nu blir det fajt till sista sekund på Nya Ullevi (?) i sista omgången – vilket iofs har sin sportsliga charm – och tjöt tjöt tjöt om hur nääära det var. Eller hur dålig domar’n var. Eller att HBK maskade bort halva matchen. :) Jag hoppas iaf ölen var god? Och att resan hem går som på räls jag tror bestämt jag har dispans för götebor’shumor i detta fall!?. Själv funderar jag på att fira poängen med en kopp te. Hejja va festligt.
12.10 – om Sveriges bästa TV [mobilnos från soffan]
Då och då snubblar jag över okunniga diskussioner om Radiotjänst. Jag låter just den debatten ligga lågt i detta inlägg och säger istället,
- den som liksom vi varje måndagkväll njuter Sveriges bästaste TV-underhållning hade nog gärna betalat dubbla licenser. Fotbollskväll, värt varenda krona!
Tjenixen!
10.10 – om so long sydafrika.
Det blidde inget denna gången. Lika bra det, för hur mycket nyttatill hade det varit att skicka våra blågula till ett slutspelsgruppspel de möjligen med lite tur lyckats fajta till sig en ynkaste poäng i?! Nä. Dom är inte tillräckligt bra helt enkelt. Så. Bättre få njuta världsfotboll utan nervositet! Föräldraledighet med lilla bäbi kommer sitta fina fisken till det :)
5.10 – om att vilja giva några på moppo… (part 2)
…eller nä, för om jag giver moppar på dom sjunker jag ju till samma omåttligt oförklarliga nivå, så jag nöjer mig med att avsky och på håll önska självförvållad olycka och en fet reality check.
De jag skriver om och inte vill slå på men avskyr är de oälskade individer som i fotbollens namn härjar slåss och skrämmer förstör. De som på illegitima grunder söker sig till skådeplatser menade för fredliga fajter med ärlighet som regel. Nä. Bättre än att giva moppo är att porta dem från arenor och supporterklubbar. Håll dem borta från sporten jag älskar. För alltid.
Mer oförklarligt än nivån på dessa korkade ”supporters” är ändå den märkliga ovilja (många) klubbar visar inför det faktum att det är i deras namn detta pack och tragiska figurer agerar. Skäms. Och fy. På alla vis.
Gör om. Och rätt. NU!!
15.9 – om haussad randig kamp.
Okej. Jag gillar ändå fotboll. Men nu får det väl ändå vara nog med tjöt om morrondagens match. Inse, Zlatan är ingen Glenn liksom. Nu har dom en ny gud, och jag är säker på att Eto’o kommer göra jobbet som härskare minst lika bra.
Om jag ska titta? Nä. Tyvärr. Om inte kabelbolaget kvickt beslutar sig för gratisvisning. Liten chans va. Å nån måste ju passa sovande Maali… jag har en upp på Mallias :)
2.9 – om att spela mot Ungern.
Medan jag å ena sidan förstår att Barcelona vill väna sin miljonsatsning (miljard?!) blir jag å andra sidan förgrymmad på den monetära makten och känslolösheten. Klart Zlatan ska spela! Och därmed basta.
31.8 – om bump, hotell och VM.
Lilla Milla Vanilla Jacklín spurtsimmar och tar för varje vända rejält avspark från det hon tror är kakelväggen, men som råkar vara insidan av min mage. Igår kväll bumpade hon omkring så det borde ha synts utifrån. Tias uff:ade lyckligt för varendaste kick och det var inte förrän jag påminde om 1) vilken vecka vi är i, och 2) att yngelbeteendet lär följa med ut i livet som bäbi/kiddi/tonåring osv som han för en kort stund delade min oro. Tills nästa snurrbump för då tog glädjen och stoltheten över! Å det är klart jag håller med, och gläds åt att han så fysiskt fått möjlighet att ta del av de båda hedbertsgraviditeterna! – jag vet (blivande) pappor som knappt lyckas känna en endaste spark under helaste nio månaderna.
NYC svämmar av hotell. Ett av dom lockar oss mer än alla andra (då har jag iofs inte vågat mig på att leta färdigt designalternativ…) och asap ska bokning ske. Vi fogar oss till råd från ”alla som vet” och vill bo vid Times Square. Det blir nog bra?
Ronaldino håller låg profil när Portugal laddar upp på Kusthotellet i min stad. Kanske ska köra tuta-hela-natten-tricksidén? Hejja Danmark!
23.7 – om en Emma(Li)-dag, sällskapsresassociation, tjyvar och fotbollskunder.
Maalis andraste namnsdag [tredje om vi räknar den i magen också!] gled förbi i ett nafs och jag fick bara träffa henne en knapp timme imorse. Resten av dan har hon varit med sin farmor och farfar i lammlador och på tramptraktorflak hos sin syssling. Både jag och Tias har jobbat långpass å när jag kom hem från jobbet vid kvart över nio snarkade kiddi supergos och djupt. Mjau! I helgen ska hon få sina namnsdagspresenter, från lördag eftermiddag är vi lediga familjen.
”Folk parkerar visst hursomhelst här nere?!” morrar hon förtvivlat efter att ha tagit en titt ut på NetonNets parkering i Ullared en regnig torsdag i juli.
Jefla tjyvar har idag mulat mer än regntunga skyarna utanför. Jag blir så arg att jag koks. Skäms och lev i skam resten av livet you misslyckade livsorganismer.
Tråkigt ofta berättar jag här om tjuriga korkade arga elaka dumma tjyvaktiga och otrevliga kunder. Alltför sällan skriver jag om glada och skojiga diton så nu ska berätta om två härliga mänskor som förgyllde min sena kväll med fotbollsrelaterat tekniksnack - som tjej har jag fördelen att ses som expert bara för att jag känner till vilka lag som spelar i gult och svart!! Och jo tjifen, dom handlade också.
IFK Götlaborg har förresten värvat friskt. Å jag som trodde Qviding var ett damlag!?
Tjenixen!
23.6 – om ungt hett blod, igenkänning och vassa planer.
Att det var unga killar på plan i Malmö framgick med all oönskad tydlighet. Testestoronet sprutade ur öronen och varendaste provokation fick fäste. Desto roligare att se mediaotränade grabbsen i spelargången. Allra roligast givetvis att se osportsliga seberna åka hem som förlorare. Att stämpla nån i skallen TVÅ gånger och inte ens ägna den trampade en blick [orolig eller ej] är liksom inte okej. De två röda korten var rättvisa och välplacerade. Ytterligare en ostskiva för rödtröjad filmning – som rättvis kompensation för Wernbloms varning för spontant om än onödigt våldsamt infall/försvar – hade inte känts fel, men resultatet (1-3) känns så löjligt gött att jag inte orkar bry mig om Portugisens stundtals blandade överpetighet och slappöga. Gissning: domaren sover [också] gott i natt.
Det kändes exactemente som förr i tiden där vi satt i soffan och tjöt ”byyyt nu då!!”. Diagnos: Söderberg trampar på i gamla kakelplattor.
Det kan hända att det står en raKETbil parkerad nere vid Kusthotellet på torsdag natt, spelandes mycket hög och irriterande musik. Ledtråd: Varbergs schysstaste hotell hyser ett ungt och rödvitt landslag.
Förresten. Ostbågar går apselut lika bra framför en spännande match som framför Cityakuten! Prognos: VM 2014 kan bli ruskigt intressant…
Tjenixen!
Dagsens tips: lägg roligare (fotbollslandslags)matcher i Göteborg.
Att trycka in över 25tusen tjoande åskådare mot korplandslaget Malta är imponerande. Att envisas med att lägga en överdriven majoritet viktiga/intressanta matcher på ”nationalarenan” känns orättvist. Fast jag är väl partisk… åt ”fel” håll.
Kul iaf att en av mina minst sportintresserade darlings hamnar på samma uteservering som ”Zlatan, Mellberg och en stor skallig kille” [Majstorovic, gissar jag våghalsigt] på Soho vid Kopparmärra. Vad som var kul med det? Att hon kände igen grabbsen seståss :) Blidde både imponerad å glatt överaskad!
1.6 – om blågul stolthet.
Alltså. Tennis är väl snobbsporten numero uno (golf inbegripet)? Jag orkar sällan se en hel match, men liksom många ofotbollsintresserade tittar på landskamper hade jag gärna njutit Rafael Nadal-dödaren häromdan. Sicken grej!
Zlatan är stor. Marcus Birros Jesusjämförelse är inte helt tokig. Dessutom pussade han sina söner samman på plan. Jag missade det också.
Å jotackar som frågar jag mår förutom sund men utmattande trötthet o kräknödighet fint. Fast jag är trött. Å mår illa.
Kvällsnapning pajar i vanliga fall nattsömnen brutally. Ingen fara för den saken nu inte :)
Tjenixen!
18.5 – om enkla ting.
Hann bara se slutet på tyska dokumentären på SVT ikväll. En så enkel sak som att få se en fotbollsmatch blir politiskt besvärligt när den som vill se är kvinna. Och bor i Iran.
Hoppas den går i repris. Då kommer den bli dagsens tips, var så säker!
Dagsens tips: smink kan dölja och försköna.
Var det nån mer än jag som tyckte Ola Andersson såg ut som en tvättbjörn i kvällsens Fotbollskväll? Jaja. Jag fattar. Skidåkning. Men SVT har väl för tüsan råd att kleta lite kräm runt ögona på gamle talangscoutsAIK:arn?
Förresten var det festligt att höra den för mig nya deltagaren i fotöljen.
- Han låter ju som han kommer härifrån! hojtade jag förvånat till efter nästan-hela-kvällen-lessna-kiddi-pappan som zombisatt i soffan bredvid mig.
- Ja. Han är från Falkenberg, upplyste mumlande zombin.
Jag borde kanske reagerat med mer än förtjusning över igenkänd dialekt. En smula pinsamt blir det ju när jag nu förstår att det var Per Zetterberg. Jeez. Visst borde jag känt igen. Han öppnade inte munnen när han pratade för femton år sen heller. Så kanske gör han sig bättre i soffan än på plan. Näää. Det där var elakt… Fast. Kanske en smula sant. Sorry!
23.4 – om ”well done by the keeper”.
Repliker och kommentarer ur ett gammalt FIFA-spel har etsat sig fast. Tillsammans med ovanstående och slingor ur hysteriska ”Dancing with Madonna” o nån gammal upphottad Elvisdänga har jag lidit mången afton – mest för att vara nära Mallias. Fotboll ska njutas på plats – helst live men TV/radio är okej. EA Sports går fetbort.
Att däremot åka hem med tre schyssta points från Olympia går fetbra!
Tjenixen!
