30/12 – om fyrverkerier.
Du har läst det på hundra ställen så låt mitt bli det hundraförsta.
-
Snälla!! Låt bli fyrverkerierna imorgon! Det är inte bara miljökasst, det är också dyrt, onödigt och såinihelvete otäckt för många många djur (och barn). Dessutom kan jag tänka mig att en och annan vuxen från krigshärjat liv som har svårt för smällandet?
Men okej då. Om du inte kan skippa helt; håll dig till tolvslaget! Det räcker. Och blir tusan så mycket mer effektfullt än utspritt över en vecka!
ps. Istället för pyroteknik, satsa på eldbollar i år! Finns t ex på ett Netonnet nära dig ;) kostar en hundring för tio stycken och är både vackra och ljudlösa. Dessutom är de faktiskt – tro det eller ej – roliga! Köp köp!
14/9 – om den bästa ponnylekisridlektionen hittills!
”Jaa!” tjöt EmmaLi lyckligt och vände sig mot mig. ”Vi ska va i paddocken!”. Hon log med hela ansiktet, för säga vad man vill om uteritter; det är på banan det händer spännande grejer!
Den alldeles underbara lilla hästen Denise hjälpte Maali att få sin tveklöst bästa lektion hittills. Lyhörd och pigg lät hon sin unga ryttare göra utmärkta halter (=stopp) över en bom, ”den ska va under magen, mamma”, och styrövningar. Alldeles själv! Traven gick bättre än nånsin och bara en gång tappades en stigbygel – vi har övat ganska mycket på att trycka ner hälen, ta stöd och liksom nästan stå lite i sadeln.
EmmaLi tackar Denise för en skitbra lektion!
Å vet ni vad. Jag har bokat Maalis fyraårskalas (med bästa ridfröken) här på Ponnylekis i Himle! Enda molnet på himlen är ju nu då att det inte finns lika många shettisar som blivande fyraåringen har kompisar… vi måste därför ha två kalas, och göra ett ganska besvärligt urval av vilka som kan få rida och vilka som kan få komma på ”vanligt” kalas hemma. Tre kompisar räknade Emmi upp på direkten, de känns ganska givna som medryttare, men resten… hujedamej. Är det lika roligt med en godisutdelande tiger som att pussa på en ponny tro? Det borde det ju vara? Iaf om alternativen aldrig presenteras? :s
I stallet fanns förresten små kattungar… det låg inte i horisonten att en av dem fick följa med hem till oss…
Dagsens tips: gulla med maten ;)
Mina ”nya” mammagruppsvänner (alltså de jag lärt känna pga av Milla, inte EmmaLi) bor på landet hela bunten! Så mitt dåliga samvete över att sånt där som kosläpp och lammsafari missas vareviga år dämpas i någon mån varannan vecka.
Idag t ex gick vi en promenad till Ebbes farföräldrars gård, och fick möjlighet att hälsa på dom här små mumsbitarna ;) – näää, jag vet…! det är små mjölkkor, men… äh!?
Milla sov gifvetvis hela tiden vi var på lantstället så för hennes del var utflykten ”förgäves”. Fast hon var pigg och glad lagom till lunchen sen istället, så helt dumt var det förstås inte att vi motionerade oss! Plus att jag ju är barnsligt förtjust i djur. Söta ofarliga dylika, that is… Den lilla flygande rackarn som surrade sig ner i min hals t ex; han hamnar INTE i den kategorin!
7.1 – om återfall?
Jahaja. Nu spyr kattstackarn igen. *ett jättefult ord*
Imorron veterinär. Och sen begravning. Blä.
obs, rättning o utredning: jag slarvfelade, det är två separata händelser…
6.1 – om övning i bäbi-ta-hand-om.
Två år är beroende på situation lång tid. När det gäller minnas how to sköta spädbäbi kan tiden däremot gå oerhört fort. Igår fick vi lämpligt dubbel övning/uppfräschning av minne :)
övningsexempel 1)
Elliot och hans mamma (min ena bästaste vän) kom på besök. Tjohoo! sa Maali om sin lekkompis! I deras fotspår följde tre fjärdedelar Stalkerfamilj, i vilken det ingår en treveckors Svante som jag förvånat insåg jag inte kom ihåg ett dugg av hur jag skulle hantera. Maali hade turligt fin koll och mindes t ex att han inte skulle bli störd under ätning. Hejja pedagogisk julklappsbok!
övningsexempel 2)
När Emmi somnat inleddes operation (tvångs)mata sjukmåns Schweppes. Medelst puré i spruta fick vi till slut i henne mer än hon sammanlagt och självmant lapat sen nyår. Bra! En förutsättning för tillfriskning måste väl vara näring?
Så. Nu har vi övat färdigt! Milla Jacklín (eller vem du nu är!), nu kan du komma när du vill!
Dagsens tips: håll raketerna i styr! – å ha ett Gott Nytt År!
Med risk för gnälltantsvarning:
Varje år blir jag lika förundrad över att det fyras nyårsraketer utan hejd hela kvällen när som helst, förutom enbart vid det självklara magiska tolvslaget alltså. Med en skotträdd kattpäls, det blir värre för varje år, kan jag för hennes skull inte låta bli att önska pangbom:et något mer koncentrerat. Och högaktningsfullt bedja till dig som har större plånka än miljösamvete;
- 1) pliis låt dom nyktra skjuta fyrverkerier!
- 2) försök hålla dig fram till klockan tolv på natten! - varför smälla av blybomden tio minuter innan?
Annars kan glatt meddelas att det inte blidde några fler än de två nattliga kräksen och att spiksoppan blidde en svensk hummer och champagne (jaaa, jag slurpade faktiskt lyckligt och långsamt ett litet glas…)!
Tjenixen!
1.5 – om stora egodan 2009 [28april], mjölkorv samt altansurf.
Födelsedan i tisdags inleddes förvisso inte med frukost på sängen (kom inte på hur vi skulle kunna lösa det praktiskt, med en asahungrig kiddi i dunet) men väl med skönsång och stora leenden! Stora ögon blev det vid frukostbordet på Maali som undrade varför det låg spännande paket, framför mamman!?? I ett av paketena låg den här
och gissa om jag satte korvsmörgåsen i halsen. Men. Man vänjer sig fort, och efter att ha jämfört med likadana men mindre uppseendeväckande ur i köpeaffären [se föregående inlägg] kom jag enkelt fram till: bättre helt galen än lite försiktigt tokig!
Istället för lunch (glömde!?) spenderades ett par timmar hos Marie på skönhetssalong. Förvisso ingen massage, men oj så skönt att bli pysslad och avslappnad. Mer sånt till folket!
På kvällen middagades det med äldre familjemedlemmar av olik sort och döm av min förvåning när tidigare bloggade önskemål uppfylldes av nästan kuslig karaktär. Till morgonens fådda teckning [såå fin!) fogades gåvor av både juvel-, guld- och kontantart… plus en massa andra fina saker; typiskt tjejiga grejer som kläder, smink och tvål etc. TACK! Mest oväntad var iaf asken från min farfar innehållande delar av käraste lilla farmors smycken. En av dessa sitter nu tryggt runt min nacke. Att det förmodligen är totalt ute och att jag inte sett nåt dylikt under hakan på nån under 63 de senaste tjugofem åren bryr mig föga, Bismarcken som mig veterligen aldrig lämnade min farmors hals sitter nu på min.
Igår hades litet kalas av grillakorv-typ med allra närmaste vänner och varsin tillhörande bäbi/kiddi. Ett stycke lurvig hund var också med, och en pojkvän. Pojkvännen tillhörande Nästgrannen samt Nästgrannen stannade en stund längre än barnfamiljerna och Chill Out-boxen gjorde oss och skrattet sällskap under markisen till midnatt. Länge sen jag hade så avslappnat trevligt faktiskt!
Idag surfar jag under samma markis medan EmmaLi tillbringar dan med Mallias föräldrar. Öströö Fårfarms vårliga lammsläpp kändes aningen för crowded och barnbarnet fick trängas med alla miljarders människor utan oss. Räknar dock med idog fotodokumentation, och imorron tänkte vi via lantstället i Nösslinge åka dit igen. Kanske är lite lugnare då?
Förresten möttes vi av Tomas Wassberg tidigt imorse. Jeez sicket snorskägg…! Imponerande glad och förvånansvärt piggt barn ändå. Ungefär när lär dom sig sjukdom=ynklig? Så där på en höft? Sena tonåren hoppas vi på.
Tjenixen!
Dagsens tips: njut i vårsolens kyliga glans!
liten tassig Whiskie på altanen, 20 mars – fast det hade lika gärna kunnat vara idag!
