25/11 – om ett lite tokigt val en fredag och en ljus framtid.
Jag ville hjälpa en kompis göra ena sonen lucia-fin. Men. Att besöka Gekås en lönefredag var kanske inte mitt slugaste val… ;p nästan hela lunchen slösades bland viharalltidivärlden-menmåsteändåknöåställakundvagnarnaivägen-mänskor och hujedamej.
Nu sitter jag på bussen hem. Bakom mig två unga tjejer – vågar inte vända mig om för å gissa ålder – som ger mig hopp om framtiden! De inledde diskussionen om genforskning men gled snart över till en verkligt imponerande insiktsfull och/men pessimistisk vision om framtiden ur miljöhänseende. – okej, nu snackar de nog Idol tror jag, men iallafall ;) behåll geisten och klokheten flickor, med medvetenheten ökar respekten och därmed påverkan. Bara DU kan styra över ditt eget beteende, de här två (framförallt den ena) har lett sig in på en bra väg!
Önskar en härlig helg, å må vi alla klara oss undan Berit!
27/10 – om virrpanna hedbert…
…lyckats hitta sitt ”på praktiska stället placerade” busskort i tid hade hon inte behövt köra raKET till jobbet imorse. Det går alltså inte att skylla på köksklockan att jag var tvungen att vara miljöbov idag. Skit också. Fast det var såklart bättre att kortet höll sig undan idag än igår, när vi hade bilen på verkstad!
Plånkan var förresten också borta – den visade sig ha luggit kvar i en jackficka på en jobbjacka – så jag körde olagligt dessutom. Eller det är kanske inte böter på att köra utan (medhavt) körkort längre?
6/3 – om en dag eller så blir det foton, idag bara text, från Costa Meloneras.
Håll i er nu!
Förvånansvärt smidig flygresa fick vi i splitter nytt plan (fyra dagar gammalt!) och i bussen till hotellet var döttrarna så förtjusta över omgivningarna att den korta transferturen gick som en dans.
Hotellet motsvarar förväntningarna och rummet överträffar! Vi fyra bor på över 80 kvadrat fördelat över två rum, ett badrum med både stooort badkar och separat lyxdusch, toalett med bidé (handfat för barn säger EmmaLi) samt en walk in closet. Härtill två terasser med havsutsikt, två platta tv:sar – den ena med dvd och gratis betalfilm – och, ullisars favorit, fritt wifi. Jodå. I juniorsvit på lyxhotell njuter hedbertarna la dolce vita!
I övrigt finns här ett antal mer eller mindre uppklädda restauranger och fler pooler än jag ännu har letat reda på. Frukostbuffén är grym (såklart) och receptionen stor som en katedral. Allt är ruggigt snyggt och arkitektur och inredning är imponerande väl genomtänkt. Ursäkta att jag bräker men jag är inte van vid sån här standard!
Vi är såå lyckliga!
24.11 – om busschaufförer.
Tydligen är dom inte alltid som i visan – ibland av förklarliga skäl :) Som i ett berättat fall där berättarens kompisar (inte han själv förståss) i tidiga tonår plingade på stoppknappen heeela vägen från skolan. När de kom fram till önskat resmål swischade bussen därför helt sonika förbi varendaste hållplats och vägrade släppa av varken plinghuliganer eller övriga passagerare, förrän två km därifrån! Respekt!
Just denne chaufför bör vara pensionerad idag. Exemplaret som rattade min buss hem i eftermiddags spelade visserligen inte i samma coola liga, men humöret var klart likartat! Dock oprovocerat producerat. Gravidtrött slumrade jag gosigt och ryckte till när bussen plötsligt tvärbromsar, fem meter efter en passerad busskur. Att fyra personer kurar för regnet därinne är tydligen inte skäl nog att stanna; ingen av dom gav tillräckligt tydligt tecken – vilket dom också fräsigt hälsades välkomna ombord med… Inte fullt så micket respekt där inte ;p
Tjenixen!
11.5 – om åldersnostalgi.
Framför mig på bussen sitter två märkligt rödhåriga kids. Dom är asaförälskade! Och jag blir löjligt avundsjuk. Tänk att va sexton igen… På många vis för jävligt. På åtminstone ett alldeles underbart!
