25.2 – om här var det sprit
eller
Nu gäller det att fokusera positivt och då konstaterar jag att vi liksom förra gången fördelar sjukan på halva familjen (åt gången?). Det började med att Milla väckte oss i natt – som vanligt – men den här gången somnade hon inte mellan oss – som vanligt – och när hon trasslat runt och bökat i ett par timmar kräktes den stackars nosen en modest liten pöl, och vi vågade hoppas att den bara var ett resultat av gårdagens kvällsmat på BK i Ullared (premiärhamburgaren mumsades med enorm förtjusning och vi fick hindra henne från att sluka hela; Burger Kings lilla burgare är bra mycket större än McD:s dito?). Nå. En halvtimme senare förstod vi att det inte gick att skylla på skräpmat och en förmiddag rikare var lilla magen alldeles tom.
Lunch i form av en mycket liten portion gröt (vågade inte slå på stort) försvann i ett nafs och trots ett par rejäla klykningar där båda föräldrarna (jaa!! vi är till min glädje idag dubbel uppsättning hemma!) stod redo fick allt stanna kvar inuti Milla!
Näste man att tvingas leverera var Mattias, som lyckats få sjuka lilla bäbibarnet (ja nu när hon är sjuk blev hon plötsligt en liten bäbi igen) att somna bredvid sig, och nu är sitter jag här i köket – med Maali framför Laban bredvid mig – och känner mig rätt vissen i magen. Inbillning, inbillar jag mig, och låtsas som ingenting…
Dagsens tips: skänk för hjärtans liv.
En sak som berör mig mer än annat är föräldrar som överlevt sina barn. Det är inte naturligt, det är inte rätt. Det borde inte vara tillåtet. Småsmå barn som dör är livets allra jävligaste.
Då och då passerar människor förbi i min dator, människor som på olika vis lever med en så ofattbar smärta att vardagsbesvär och små olyckor i min egen familj känns som ett blåmärke på knät. Det är ond sorg mot mitt treårstrots. Det är en obeskrivbar förlust mot mitt ”sov nu då envetna trötta unge!”. Det är att sakna ett trotsande barn, det är att ha ett barn som för alltid sover.
En ynka trettiolapp. Ett sms bort kan du hjälpa småsmå barn som fortfarande finns kvar hos sina föräldrar att förbli kvar.
Och just det ja. Läs hos Frejas mamma. Om hennes liv som trebarnsförälder, med två små barn hos sig och ett mellansyskon fysiskt frånvarande. Men innan du gör det, skicka ett sms. Det är så lätt. Och det kostar så lite. Men det är så mycket värt!
***********
Tvekar du? Jag slår vad om att jag kan få dig att skicka det där sms:et! Näförresten, jag slår inte vad, jag lovar. LOVAR:
-
Du vet det där som hände med Milla på hennes enmånadersdag? Hur mina armar alltid kommer minnas hur fjäderlätt en avsvimmad liten enmånadsbäbi är. Frejas mammas armar glömmer inte heller. Med den skillnaden att hennes lilla livslösa bäbi aldrig vaknade igen. läs här. LÄS! Läs. Har du läst? Om du isf inte sitter med en mobiltelefon i din hand om tre minuter har du inget hjärta.
Trettio spänn. Det har du väl möjlighet att avvara?
26.1 – om kläder på barn.
Att Lindex hamnat i socialt media-blåsväder har nog inte undgått många som surfar runt bland bloggar och forum. Till och med TV4:s Nyheterna tog upp saken faktiskt. På Facebook länkas på massor av ställen till en tjej som beskriver problemet bra: ett plagg i killmodell är större än ett likadant i flickmodell, trots att de är märkta med samma nuffra i nacken.
Själv upptäckte jag att just Lindex (men jag är säker på att de inte är ensamma om att göra såhär) gör skillnad i storlekarna när jag för ganska länge sen vid samma tillfälle köpte tre dragkedjströjor, en rosa, en lila och en grå. Alla i stl 92. Av ”misstag” var den grå tröjan av killmodell, och den enda som passade. De andra var ogosigt tajta. Och det på en LITEN tjej, som i vanliga fall knappt fyllde ut storlek 86.
Naturligtvis tog jag upp saken med kassörskan när jag lämnade tillbaka de två för små:iga tröjorna. Hon hade nog inte sett mer fågelholkig ut om jag bett henne räkna upp den tredje siffran i pi…
Nu glider blogg-debatten över mot att det är föräldrarna det är fel på, och att de som påstår att deras flickor minsann klättrar i träd i klänning antingen ljuger eller åtminstone tvingar den klänga runt i opraktiska klänningar eller kjolar. Alltså. Jag blir lite besviken på alla gnällspikar. Det finns SKITBRA kläder för ALLA tillfällen. Och för alla OLIKA sorters barn. Svårare än så behöver det väl inte vara?
min lilla treåring går väldigt sällan på slät asfalt :)
Roligt med Milla nu är ju att ju mer hon nu står och går, ju annorlundare kläder kan hon ha. Från att ha krypit omkring i mjuka tajts och kalasbyxor töltar hon nu runt i jeans och kjolar/klänningar. Frågan är om det inte är dags att inom kort låta bäbi miss Milla uppgradera till kiddi miss Milla…? Men… min lilla bäbi!! Min sista bäbi… måste nosa på karamellen ett litet kort slag till!
Tjenixen!
20.1 – om en fikdejt, ost, en ånyo självlagad iPhone och lite VM-handboll.
Över en kaffe på myskafét Veras träffade jag i eftermiddags min gamlaste vän (våra mammor träffades på BB) och boostade på hennes energi – tjejen är den apselut mest ambitiösa jag känner och ett lyckopiller att träffa! Får jag möjlighet lockar jag gärna med mig maken till henne i Washington. Och jag tror inte han är svårlockad ;)
Till kvällsmat lyxade vi vuxna hedbertar frallor med smaskiga ostar. Milla smaskade glatt i sig en smakbit Appenzeller och jag hyser gott gastronomiskt hopp om den tösen :) Maali spottade ut sin bit, men jag gillar att hon modigt smakar! Det var förresten oerhört klent med KRAV i Kvantums manuella ostdisk. Luskade fram en krämig blåmögel och den schweiziska här ovan nämnd. Det var allt!? Enligt den inspirerande kvinnan bakom disken beror det på att de fått slänga för stora kvantiteter ekologiska varor. Trist, snyftade jag och undrar om det beror på kundernas bristande intresse, eller snålhet?
Min mobil har i en veckas tid betett sig sådär vägrar-hitta-eller-ansluta-till-trådlösa-nätverk som den gjort flera gånger förr (och varit på verkstad för två gånger). Jag har dragit mig för att lämna den ifrån mig igen och nu slipper jag; igår kväll lagade den sig själv – igen. Jag fattar inte!! Går ”sönder” utan påverkan (och anledning), och ”lagar sig” utan att jag gör nåt?
Slutligen lite handboll. Olyckskorparna från Argentina-matchen bör väl hålla igen näbben nu? Sicken spännande match idag! Och så spännande det är nu. Jämn grupp, poängmässigt och på plan. Kan ju gå typ hursomhelst!
Tjenixen!
