Dagsens tips: donera om du kan!
Mina kunskaper i det här ämnet är alltför små: jag lät min vän Marina formulera inlägget istället. Så. Nu, dags för gästbloggning!
Små prematura bebisar mår bättre och blir fortare starka om de får naturlig bröstmjölk istället för ersättning gjort på komjölk. Men det är nästan alltid brist på bröstmjölk på våra sjukhus. Ofta har mamman svårt att pumpa ut den första tiden eftersom kroppen inte är redo för det efter kanske bara drygt halva graviditeten :( så bebisarna är beroende av att det finns donerad bröstmjölk i bröstmjölksbanken.
Den som donerar får lämna ett blodprov där man kollar efter HIV, hepatit och några andra läskigheter som man inte vill ha i bröstmjölken. Du får fylla i en hälsodeklaration, samt avhålla dig från tobak, alkohol och andra gifter. Du får låna en elektrisk pump och får små burkar att frysa mjölken i. Du kan bara donera bröstmjölk tills ditt eget barn är 3 månader så det är lite bråttom att komma igång efter förlossningen, så fundera redan innan ditt barn kommer om detta är något du kan tänka dig att göra (mängden mjölk du producerar anpassar sig så det räcker till både din egen bebis och donationen)! Givetvis är hygienen viktig men mjölken pastöriseras innan den ges till bebisarna. Det finns inga krav på att leverera en viss mängd och du får en liten ersättning per donerad liter. Jag doneringspumpade 2 gånger per dygn och fick då ut 90-120 ml per gång, jag ammade det ena bröstet och pumpade det andra. Vi löste transporten till Halmstad med lab-bilen och sedan förvarades mjölken i Halmstad för transport till Lund.
Länkar:
till Sahlgrenskas information
till Information från Lund
Så – om din amning fungerar, du kan hjälpa några pyttebebisar få en bättre start i livet!
inlägget är nosat 7 gånger änsålänge
11.5 – om bisfenol A.
Lagom till att vi harvade och trasslade som mest mellan amning och tillägg/ersättning i början på mars dök jag på den här artikeln. Det är förvisso old news, och jag vet att jag läst om det förrut, men just då kändes det extra läskigt såklart. Jag rensade skåpet på Maalis snålsparade gamla nappflaskor (alla utom en…) men läste däremot på dåligt vilka tillverkare som håller måttet. Nu verkar det som att vi gjort ett rätt (MAM Ultivent) och ett fel (Bambino) i våra nyköp. Och den gamla som vi behöll, den tillhör också de icke godkända.
Frågan är ju: hur ”nojjig” ska man vara? Går det att undvika ”allt farligt”?
Vad tycker du?
inlägget är nosat 12 gånger änsålänge
6.5 – om tidstjyveri.
Jippifackingkajjej [osv], aj fiil sååå mycket bättre!!! Från att ha snittat 9,5 på den tiogradiga smärtskalan har jag nu sänkt medianvärdet till en stark sjua! Och då pratar jag både pillrat och opillrat tillstånd! Denna brutala förbättring noterar jag dels på normala tillfriskningsförloppskontot, men jag tror också att akupunkturen gjort riktigt bra nytta. Kul att ett för mig i stort sett oprövat kort visat sig så framgångsrikt!
Nå. Alla vakna och onda nätter har medfört att nyligen nedladdade Facebook-appen gått varm i mobilen… Jag har länge stått emot detta sociala media till förmån för allt annat i mitt liv som tar tid, men nu har ergo et ego trillat i träsket [vänligen ursäkta, och rätta gärna, min lekmannalatin!]. Jag, som lyckligt harvade runt på Lunarstorm i början av millenniet, vet hur tidskräfvande dessa vänskapscommunitys kan bli. Roligt är att hålla sig underrättad och kommunikativ med vänner jorden runt – alla farmbyar och horoskop håller jag mig däremot borta från! - fast egentligen tycker jag ju det är (ännu) roligare att nosa (här). Men med lite tur och skicklighet behöver det kanske inte handla om utesluta, utan integrera?
Idag – eller om det var igår, kan inte riktigt bestämma mig – inleddes förresten operation minska Millas mumsning on me. Flaskor går varma några gånger per dag och jag inbillar mig att det är av godo att hon slurpar samma mängd fast på kortare tid. Godo för mig alltså eftersom jag slipper sitta/ligga/stå stilla lika länge. Helt har jag inte för avsikt att lägga av som matkälla – riktigt än. Men tålamodet är väl typ bara ytterligare en crappy stockning från det beslutet…
Tjenixen!
inlägget är nosat 7 gånger änsålänge
29.4 – om övertydlighet.
Bipacksedlar är ibland skojig läsning. Syntocinon, ett receptbelagt nässprej som ”används för igångsättning av amning, för att lindra spända bröst och motverka mjölkstockning samt för att förebygga och bota begynnande bröstkörtelinflammation” kan enligt bipacksedeln ”användas under amning”. Tryggt!
Ja, tröttnade på stockning. Milla äter och äter men det släpper knappt ett dugg. Tjatade till mig beryktade nässprejet som vi sen fick jaga stan runt för att få tag på – det fanns på ett apotek, i ett exemplar. Inte för att jag vet om det blev så stor skillnad så här på direkten men blotta känslan av att veta jag gjort vad jag kan (utöver det däringa vanliga; massera, värma osv) gör mest nytta tror jag?
Akupunktur imorse. Kändes helt okej. Diggar denna typ av smärtlindring bättre än läskiga piller som ger oproportionerligt stor berusning och framför allt bakrus i förhållande till smärtlindring. Nästa vecka två nya stickningar. Inatt nemas Oxycontin. För å ha nåt att jämföra med alltså.
Tjenixen!
inlägget är nosat 12 gånger änsålänge
4.2 – om flott och slö.
”Det hade varit gött att få duscha innan klockan fem!” skämtade jag i förmiddags. Nu ligger jag i min säng. Å tycker det är ”tur att vi ändå inte bytt lakan”… Jeez. Kraven sänks. Som väl är.
Och vi sparar väldigt mycket på min lortighet. Särskilt eftersom jag inte får fylla kvartskubik-karet :( Jag längtar förresten ihjäl mig efter att få bada badkar. Nu nu nu nu!!! Vill!!
Milla har sovit typ hela dan så vi anar amningstät natt. Nå. För tillfället kan jag mata utan tårar så det får väl vara väl det också. Sova kan vi göra en annan natt. Eller dag.
Tjenixen!
inlägget är nosat 14 gånger änsålänge
Lösenordsskyddad: 23.1 – om mysiga härliga ungar!
inlägget är Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna. änsålänge
22.1 – om lilla Lillas enveckasdag.
Natten började ”som vanligt” (schysst att prata ”som vanligt” efter sju dar!) med bäbi- och Maalisnark (jeez va hon snorsnarkas!!) men sen blev det jobbigt. Ena bröstet blödde och mittinatten vaknade jag förjefla stockad. Frös så jag hackade tänder trots täcke filt å dubbla morronrockar.
Hela dan har varit som ett febertöcken. Gifetvis har Lilla fått ont på sig (vältajmat) nu ikväll och gråter, gnyr och kan inte sova. Troligen är det nåt jag ätit (en halv semla och en liten ”dammsugare” är det enda ovanliga iofs) eller så är det att jag tvingat i henne onormala mängder mat för att bli av med stockningen?
Ynklig och lessen är jag. Hur kan jag så enkelt klara en förlossning men inte att ha ont på brösten?
BVC-sköterskan kom på besök idag förresten. Min oro för mesig ätning var obefogad för vågen visade nästan 3,8 kilosar!
Hoppas jag mår bättre imorron. Har ställt klockan för att verkligen se till att hon äts inatt…
Mjau.
inlägget är nosat 2 gånger änsålänge
