8/1 – om miniköksuppdatering.
Medan barnen är med Mattias föräldrar över natten kan lilla köket hos Millan äntligen bli (typ) färdigt!
20/12 – om att när riksbanken sänker reporäntan…
…så blir det troligen ingen förändring för bolånekunder hälsas det från bankhåll. Förvånad? Nä. Men besviken såklart. Mycket besviken.
Undrar om det blir nån förändring på inlåningsräntan då?
12/12 – om ännu en lossnad mosaikbit.
Vi anlitade en av stans största kakelfirmor för toalett- och badrumsrenoveringarna förra året för att vi lite naivt faktiskt trodde de var bäst. Eller iaf bra. De tog totalentrepenad och vi kände oss lugna. Vi hintade om kontrakt men bemöttes med stora frågeteckensleenden. Där borde vi kanske dragit öronen åt oss.
Men. Frågan är ju, är det oss dom inte gillar eller är de ointresserade av reklamerande kunder generellt?
Det är inte många dagar från två månader sen vi först berättade om den lossnade mosaikbiten vid badkaret. Ingenting hände (förutom ett ”vi hör av oss”) så efter en månad tog vi kontakt igen. Då meddelades att en av cheferna skulle höra av sig någon gång efter den 28 november. Och jag frågade ju aldrig , tog bara för givet att det var 28 november i år som avsågs…?!
Nu har ytterligare en mosaikbit lossnat…
…så jag vänder mig till mina nosare: Vad tycker/tror du räknas som kotym att vänta innan vi kontaktar dem igen? Jag menar, vi vill ju inte tjata liksom. Det är ju ändå bara ett litet jefla badrum som kostade oss ungefär en kvarts mille vi snackar om?
-
edit 13/12 kl 10:47
Tänka sig! Som av en lyckosam slump landade i morse ett mail från kakelchefen i min inbox! Inga datum spikade, men till min glädje kommer firmans mest kompetente kakelsättare att göra jobbet! Jag är – trots sjukdag idag – så jäklans glad för ett fånigt moln har lättat nu!
Å, tack för era omtankar, råd och tips! Jag ska bära dem med mig inför framtida battles i livet :)
- edit 14/12 kl 21:22
Trots att jag svarade på mailet igår med vändande post hände det inget mer? Vågar jag hoppas på ett lagat badrum till nyår tro? *deja vu somfan*
28/11 – om adventsfina fönster?
Min facebook-logg fylldes i förra veckan snabbt av pepparkakor, adventspyssel och städmani. Det är för tidigt! ville jag hojta, men höll tyst. Så. På nåt vis känns det lite poetiskt rättvist att allas fönster nu är lika oputsade som våra ;p stormen Berit tog oss såattsäga till samma nivå, en del drogs tillbaka och såna som jag kom ikapp! Mina fönster ser nämligen ut ungefär som innan. Det finns tydligen en maxnivå för hur lortiga de kan bli?! En rekordnivå vi faktiskt tangerat…
Stakar och stjärnor finns såklart bakom våra saltstänkta rutor. Min superfina make fixade medan jag jobbade i lördags. Å liksom vi hyser acceptans inför alla som ”tjuvstartade” så ser vi fram emot lika stor förståelse för att våra fönster kommer lysa fram i februari – beroende på om snön ljusar upp eller ej :)
ps. vårt tak ser vi snabb inspektion ut att ha klarat sig hyfsat. vi inväntar noggrannare undersökning och dom; när vi fått fatt på ”nån som kan sånt där”…
Dagsens tips: håll tummarna…
…för att vinden mojnar över oss, och det fort!!
Stormen Berit och efterdyningarna av denna har nervöst följts i Villa Morkulla. Ett gammalt hus är det, med allt vad det innebär. Och mycket riktigt. För tio minuter sen när vi satt i soffan: RAAATSCH följt av en mycket dov duns. Det välbekanta ljudet fick oss att frysa i ögonblicket framför TVn.
Vid inspektion (Mattias håller sig långt ut från huset) lugnas vi något. På gräsmattan ligger en ensam nockpanna och vilar sig bredvid en ventilationshatt (det heter det inte men jag kan inte det exakta namnet för den där kinainspirerade plåthatten som täcker fläkt- och ventilationsrör på taket).
Nu väntar vi bara på att halva taket ska lyfta för har bara en tegelpanna släppt så är det ju fritt fram för resten att följa efter. Extra otur i oTURen hade ju varit att första pannan ner inte vore en nockpanna. Mycket värre hade det ju varit om ett taktegel mitt på rasat i backen…
Det är mycket höga vattenstånd i havet här utanför förresten. Tydligen är det bara nån dm kvar till kajkanten i hamnen, och hela Barnens Badstrand ligger under ytan. Fy farao för ilsket väder. Jag ogillar. Väldigt väldigt mycket.
18/10 – om reklamationsstatusar.
Nu har jag mailat kakelfirman. Jag bifogade en bild och fick snabbt svar! Bra så. Och i mitt svar på deras kvicka respons förklarade jag att vi helst ser nån annan än den som gjorde felet hör av sig till oss. Det är ju den hantverkares arbete vi (läs: jag) är mest missnöjd med i badrummet – t ex la han golvet fel (och med ojämna fogar), han satte provfogningen på ett ställe som gjorde det omöjligt för oss att välja en annan fog (och nu står vi med ett mörkt och ”lortigt” badrum istället för ett ljust och luftigt), han har gjort hyllorna (som skulle vara inbyggda men som det sen inte fanns tid till) olika, envisades med att bygga in badkaret onödigt stort (satte dessutom badkarsinbyggnaden snett), lurade mig att man MÅSTE ha silikon i alla hörn, vägrade försöka förstå hur vårt inbyggda badrumsskåp skulle se ut, gjorde en onödigt ful lösning där badkar och inbyggd toacistern möts, samt den verkligt dåliga konstruktion som gjort att en mosaikplatta nu lossnat – så nog vore det bäst för alla parter om nån annan dyker upp hos oss. Men. Jag kanske slår huvet onödigt hårt i väggen nu. Kanske måste den som gjort felet också rätta till?
Hujedamej isf.
En bra sak annars är att min dator verkar vara totalt körd och att jag därför kan få en annan. Inte för att jag alls vill ha en annan men just nu är jag glad för vilken dator som helst. Idag är det 6 veckor och en dag sedan jag skickade in den. Då, när den skickades in, hade jag ägt datorn i 8,5 veckor (tidigare har jag sagt tio veckor, men då hade jag räknat fel). Hade såklart hoppats att fördelning skulle varit lite mer ojämn!
16/10 – om dålig fog.
Vad tror ni om det här, i ett badrum som är inte ens tio månader gammalt?
Doftar reklamation va?
ps. Pliis, notera att det som ser ut som smuts inte är det utan torkad fog som kakelsättaren inte städade bort – och glömde meddela oss att man måste göra för annars fastnar det och ser ut som lort.
14/10 – om ett vuxenpoäng.
Min mamma blev glad och stolt: du håller på att bli vuxen! log hon stort på telefon när jag avslöjade nyheten. Å ja, det kanske ligger nåt i det – om man med vuxen menar gardiner i vardagsrummet!
13/10 – om att bli rik på det gamla.
Jag sparade just familjen en förmögenhet genom att möblera om vardagsrummet: vi behöver nu varken måla om eller köpa ny soffa eller TV. Funderar på vad vi ska göra med alla pengar? Ett nytt Villa Morkulletak ligger högt på önskelistan – fast en så dyr TV att jag skulle ha ”tjänat” ihop till ett helt tak hade jag tyvärr inte planerat köpa… Typiskt.
ps. (som referens till förra inlägget) stora delar av flocken har flyttat nu. tror jag.
26/8 – om bättre sent än aldrig.
Jahapp. Årets första och kanske enda tropiska natt infaller när det borde vara höst? Bättre nytta hade goa värmen gjort i juli, menvatysan: bättre sent än aldrig! Å vi får la se imorn. Det kanske aldrig blidde nåt tropiskt?
Idag har maken tagit igen semesterslappheten och trädgården är nu tömd på sånt som fruktträdsklipp, buskar och ehum en julgran. Du är grym Tias! Bravo! Å bättre sent än aldrig!
14/7 – om en sol i rabatten.
Från ingenstans och på bara en dag (!?) har den skjutit förbi de nästan överblommade rosorna. Snacka om att vara katt bland hermelinerna! – om man nu jämför de två mjuka och fina pälsarna med varann?
Det har ju valt rätt rabatt att hamna i iaf, det där förrymda fröt. Rosor som rosor liksom?!
Dagsens tips: kamouflera korkad parkering.
En firma som inte bryr sig om att respektera en handikapparkeringsplats är kanske inte så mycket att hänga i julgranen i andra sammanhang heller? Om jag talar av egen erfarenhet? Tjaa… det här förklarar la ett och annat axelryck och himlat ögonbryn i vårt badrum, om vi säger så… :D
ps. Chauffören kan ju ha glömt att lägga parkeringstillståndet i rutan förstås…?
20/6 – om frukost utomhus?
På vägen hem från årets roligast återkommande fest igår (”majfesten” i Lerum, i år lite sent i kalendern :) passerade vi IKEA. Eller alltså, festen var i lördags men, vi fick generöst sova kvar över natten och åkte alltså inte hem förrän en bra bit efter lunchtid igår. Så. Nu har vi äntligen möjlighet att äta frukost i solen på altanen – när nu härliga morgonsolen behagar komma tillbaka till oss. Snart? hoppas jag!
billig soffa å klaffbord…………………………
Majfesten ja. OJ! som jag älskar denna typ av vuxen samvaro med därtill hörande fantastiskt stora och välsmakande buffé av mat, intressanta diskussioner och nya bekantskaper. Vid min bordsände hade vi så trevligt att jag snabbt lyckades förtränga nesan att jag vid bordsplaceringsplacerandet (vi skulle kasta pil på en tavla full av namnlappar) misslyckades så fatalt att jag tror att jag stått där å kastat än… om jag inte skrupellöst fuskat och spettat ett namn i ren affekt ståendes 50 centimeter från tavlan. Men jag hade våldsam otur förstås… lokala vindpustar varje gång det var min tur att kasta…!?
Men. Altanfrukosten då. Jodå. Bort med spöregn och ge mig lite värme bara. Gärna en som håller i sig fram till kvällen. Och vindstilla. Ge mig!
3/6 – om uppgraderad beklädnad och solsida.
Nån har fått nya skor
,
nån har fått nya shorts
och nån har fått en nygammal altan
!
30/5 – om min morsdagspresent!
Årets bästa morsdagspresang: ingen frukost på sängen, utan en rejäl mejk åuver in da basement – bland ytterkläderna i flickstorlek! Hejja Mallias!! Äntligen! Såå schysst! Å så välkommet! [nu har jag slut på utropstecken]
ps. De allra flesta vet ju inte hur det såg ut där nere innan, men… ehum, det finns bilder och det finns också gränser för hur privat jag kan tänka mig bli i nosarna :D
29/5 – om flammiga trappsteg.
I ett tappert försök att hjälpa maken reda ut öltappet i källartrappan (av sten) igår hivade jag över en sprayflaska rengöringsmedel. Det var nog fel flaska. Eller så var det antiflamskyddsmedel i sprayet för jisses halva trappan är matt och prickig som en gammal elefant. Eller så är det inte rengöringsmedlets fel alls, utan ölets. Dagsens lärdom är iaf: stentrappa skola icke ölas tillika sprayas. För att vara på den säkra sidan liksom!
ps. gissa hur glada vi är att det är en ”osynlig” källartrappa och inte till exempel en svajnigt dyr köksbänk som förstörts… lite karma har vi kvar iaf?!
