Grymt bra check up!

Vi har det på ett vis gruvligt bra här i Sverige. Alla med bröst och livmoder blir alldeles automagiskt kallade till kontroll av dessa under en himskens massa år i livet. Om det är asball att göra mammografi eller rota efter cellförändringar på livmodertappen? Nix. Inte ett dugg. Men privilegiet att FÅ göra det, alldeles eller nästan kostnadsfritt, gör att vi ändå MÅSTE göra det!

Hur ofta vi blir kallade skiljer sig efter vad jag förstår mellan landstingen. Vi här i Halland är välkomna på cellprovstagning vart tredje år mellan det att vi är 23 och 50 år. Därefter blir vi kallade vid 55 och vid 60. Mammografi erbjuds vi med ungefär två års intervall (oftare beroende på ålder och andra förutsättningar) från det att vi är 40 tills dess att vi uppnått 74 års ålder.

Eftersom båda kontrollerna faktiskt är en smula jobbiga att genomföra, både pga att de är lite smärtsamma och för att de är läskiga så tillvida att det KAN avslöja något vi absolut inte vill veta, vet jag att en del människor drar sig för att göra dom. Risken då är att det blir som att inte gå till tandläkaren, fast kanske värre. Cancer är vidrigt och otäckt och överjävligt men OM vi kan mota cancerhelvetet i sin linda är det viktigt att vi gör vad vi kan för att faktiskt ta de chanserna tycker jag.

I år blev jag kallad till mammografi på ett datum och en tid jag inte var tillgänglig och ombokning via hemsidan är så inihoppsan smidigt att jag blir lika delar förtjust och stolt över landstinget. Trots att jag inte är ett dugg fördomsfull (äh det heter nåt annat ordet jag är ute efter men jag hittar det inte… du förstår nog vad jag menar?) valde blev ett datum och klockslag som kändes bra: 11/1 kl 11. Och jajamen. Medan Mattias och jag jobbade för fullt i Stockholm och barnen (å katten) med hjälp av mormorn klarade sig alldeles utmärkt hemma damp det ner ett brev. Ett som visar sig vara ett högst välkommet sådant. Ett sånt där som en som en gång fått ett annorlunda öppnar med lite overklighetskänsla.

Mitt provsvar på mammografin, januari 2019

Utpusten när kuvertet väl är uppsprättat och brevet läst är så självklar och fylld av glädje att den tar mer energi än ett femkilometers löppass i skogen. Och det känns lika jäklans gött efteråt också!

Tjenixen!

Vindmöllor
Medborgardialog
2 comments Add yours
    1. En gång fick jag ett brev när det inte var ok 🙁 men dom kanske har ändrat rutinerna nu? Och det var inte mammografi utan cellprov så det funkar kanske annorlunda där?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *