G a S e L ( l ) e n – f a r v ä l 👋🏻

Vi visste ju att dagen skulle komma, men jag som är sådär lite fånigt fäst vid mina bilar (har ägt sammanlagt två i mitt liv) tycker det är en smula sorgligt att lämna en tingest som varit en så stor del i mitt liv. I de fem år tingesten funnits på vår garageuppfart har vi tillbringat mååååånga timmar ihop, framför allt under pendlingen till och från jobbet i Hallands inland. Det var helt enkelt en kär gammal vän jag idag såg lämna Morkullegatan, sannolikt för att aldrig mer återvända – annat än på besök då personerna som GSLen nu kommer bo hos är våra vänner! Men… det grämer mig en smula att nån annan än jag själv om ett kort tag får tuta in de första 25′!

Nu är det oerhört nära en signalhorns-fanfar!

Det här med att ha haft två bilar på Morkullan är annars lite bökigt. Det är ont om plats på gatan redan som det är och när en del chaufförer inte bryr sig om att göra plats för fler bilar än sin egen, då blir det till att parkera jefligt tätt intill änna! Eftersom GaSeL(l)en inte är utrustad med pipande parkeringsvarnare fick jag ta hjälp av en manuell varnare. Å ja, jag håller med tioåringen att jag nog inte kunnat ställa mig så väldigt mycket närmare? :D

Trångt på Morkullan!

EmmaLi är liksom jag en känslomänniska och när jag berättade att bilen skulle åka ifrån oss spratt hon till och frågade ”ååh, får jag gå ut och krama honom?” och med ”honom” åsågs då en styck vit Volvo i ålder bara några veckor yngre än henne själv. Självfallet fick hon krama. Hon fick också äran att köra upp den enda bil vi sannolikt någonsin kommer kunna få plats med i befintligt garage för uppfarten. Vi har nämligen bundlat ett 2 för 1-pris; köp två vita bilar till priset av en :D å japp, det är ett rejält bagageutrymme i V70n som enkelt kan härbärgera en liten BMW :p Den stora nyare bayraren är nu ensam herre på täppan och vinkar hejdå till den lilla äldre:

Två syskonbilar på nerfarten varav endast den ena har kunnat manövreras in i lilla femtiotalsgaraget :p

Systrarna var inte helt nöjda med att behöva lämna ifrån sig den lilla festliga leksaken. Att den inte använts på lääänge spelar såklart liten roll :) EmmaLi fick ju inte ens plats i den längre! Själv tycker jag det är synd att vi snart inte längre äger någon elbil men om några år kanske vi har en miljöbil på nerfarten igen? Och den funkar som Mattias säger fint som jolle i Volvon, å då syftar han på marina liknelsen och inget annat:

Utan problem är svenskkinesen sporadisk garageplats för en liten tysk.


Millan kom också ut och skulle säga hej till presumtiv bilköpare och hejdå till vår bil. Hon hoppade in på förarplatsen men insåg att hon hade för korta ben. ”Ta hjälp av kryckorna!” hojtade någon hjälpsamt (obs! faktiskt inte jag!) och någon hjälpte henne också få in dom i kupén!

”Jag når inte neeer!!”
Det är la en evinnerlig tur att hon inte har körkort än på tio år eller så, jag är nämligen inte helt säker på att hon vet att hon håller på bromsen :D

Varför hon har kryckor? Ett rejält skrapat knä på fritids gör det tydligen väldigt svårt att gå. Ena fröken var också ganska barsk när dom skulle gå hem från stället olyckan hände på så jag tror kryckorna funkar som tröst?


Imorgon ska Volvon provköras av eventuella köparen (det var hennes blivande make som körde hem den till henne från oss) och sen vet vi om det blir affär! Men en sak är iaf säker: Bättre GSL än den här, det kommer jag aldrig träffa på!

S t r a n d d a g (& o t u r )
F r e d a g D e n T r e t t o n d e : )

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *