Var hos läkaren idag å han tog mig på allvar och ville sjukskriva mig på 100% men jag bah ”fast asså det går inte!”. Vi enades om 50% i en månad och jag hoppas jag gjorde rätt. Ingen infektion i kroppen iaf för dom tog sånt där litet blodprov.
Efteråt gick vi till Gallerian för att hämta ett beställt paket på KappAhl. Jag klarade mig nästan hela vägen men när vi skulle betala några plagg töserna hittade till sig blev jag tydligen zombie så världens bästa ullis-tolkare ledde mig till bilen. Asså. Sååå liiite energi att jag inte ens klarar tjugo minuter i en affär!?
Ja jag är gnällig. Men bläää så trist det är att kroppen är så matt. Jag blir liksom inte sämre, men inte bättre heller. Jag har en sjukdomskänsla i mig, feberkänning typ, fast utan febern. Huvudvärk och snurrig. Och eftersom levern är vissen kan jag inte äta paracetamol. Och eftersom dengueviruset sätter sig på blodet får jag inte äta iboprufen. Återstår då diklofenak (och kanske acetylsalicylsyra?) å det är ju inge vidare för magen men igår tog jag en sån för att orka hålla igång.
Imorgon jobbar jag några timmar i butiken för att underlätta för ordinarie stjärnor. Lite nervös är jag men laddade upp med att sova bort hela eftermiddagen idag. Och huvudvärken kan jag kanske vätskeersättningsbota? Är du i stan mellan elva å två? Kom in och säg hej och låt oss ekipera dig själv eller en man i din närhet!
Var rädd om dig!
Dengue är livsfarligt! Du överlever den du fick men du måste låta återhämtningen ta sin tid.
Jag lovar att ta det lugnt och lyssna på alla signaler. Just nu är det ju bara matthet och orkeslöshet så nog ingen uttrycklig fara, men jag jobbar halva dagar och försöker sprida ut mina timmar så att de passar energidepån!
Tack för allt stöd och pepp och så roligt att du kom in på jobbet å hejade med en kram!
Mmmmm. Tydligen finns det ökad risk för depression under tiden för återhämtning… och håravfall.
Har du googlat!!? Det har jag inte vågat mig på 🙁 och en av två är lyckosamt då, om än jag hellre tappat håret än glädjen…
Ja, jag har googlat! Jag undrade hur länge jag skulle våga vänta innan jag dels skällde på SOS dels begärde tjänstledigt…
Tyvärr vekar depressionen uppträda något före håravlossningen. Och om än depressionen i bästa fall kan misstolkas som frustration över långsamt tillfrisknande så gäller det att vi alla hjälper dig att hålla skillnad.
Infon om hårlossning är ju mer att du inte ska stressa upp dig över om du plötsligt börjar tappa hår (det gör man av malariaprofylax… fast ingen berättar det)
Jag kommer fråga dig om jag har några frågor så kan du sköta det läskiga googlandet då :p eller så kanske du redan har svaret!
PS. Apropå skälla så läste SOS i Danmark några siffror fel så dom bah ”nä det är ingen fara för Ullrika”. Ehum. Det är skillnad på 50′ och 150’…