Dagsens tips: Tänk längre än näsan räcker – även om du skulle råka vara utrustad som en elefant.

Igår inträffade en incident här hemma i stan som jag råkade hamna i utkanten av. Eftersom jag befann mig långt ifrån och inte sett vad som hänt från början – jag kom ut från Lolles när jag hörde debaclet utanför Lindex på andra sidan torget – uppfattade jag situationen som att det rörde sig om ett slagsmål mellan två eller flera personer. Jag frågade en förbipasserande man om han visste vad som hände och han sa också nåt i stil med att ”dom slåss”. Många människor stod mycket närmre än jag, en del precis intill, och flera av dem stod med mobilerna uppe så jag hoppades att någon av dem skulle ha ringt polisen redan.

Medan jag kvickt funderade över det där med passive bystanders och om jag ändå skulle springa fram för att se om jag kunde hjälpa till identifierade Mattias (som har bättre syn än jag) en av Securitas civila butikskontrollanter som en av slagskämparna. Det var visserligen ett otroligt gapande och skrikande och sparkandes med ben i luften men allt kändes mycket bättre, vi gissade att en tjuv blivit fångad, och jag hann skicka tacksamhet till stans civilvakter. I samma stund hörde vi sirenerna, såg blåljusen komma farande över torget och lite dramatiskt tvärnita precis intill bråket. Det ropades något och den lilla klungan åskådare drog sig kvickt några steg bakåt. Nu kände jag att mina eventuella möjligheter att hjälpa till var passerade så jag gick därifrån.

Idag fick jag höra en version av vad som hänt och blir förundrad (av lika delar förtvivlan och menförihelvete). Jag hann ju själv se att när polisen sprang ur bilen och det ropades något så tog människorna närmast snabbt några steg bakåt. Vad som ropades hörde jag inte exakt, nåt om att ge plats för att få arbeta tror jag, men fortfarande stod en klunga ganska nära och iakttog. Och de gick närmare under tiden mitt synfält lämnade platsen. Varför och till vilken nytta står folk där å glor undrar jag? Vad polisen eller någon annan ropade vet jag alltså inte exakt men en initial respekt inträffade ju iom att folk kvickt flyttade sig några meter, men antingen förstod de inte allvaret eller så ville de bara vara nära? Men asså pliis. Jag undrar nämligen om de personer som stod och glodde precis intill förstod hur otroligt allvarlig situationen var? Jag skulle vilja veta hur de som, trots att civilvakten hade kastat fram sin legitimation redan innan polisen kom och bett folk håll avstånd, sa saker som ”sluta slåss nu pojkar”. Och hur skulle de som senare när polisen anlänt gnällde ”ni behöver väl inte vara så hårdhänta” känna sig om de visste att mannen som kontrollanten och en annan modig civil person lagt ner på marken och försökte hålla fast var grovt påverkad, hade betett sig aggressivt mot människor på stan – däribland tafsat på barn – och… var beväpnad med kniv. Det sistnämnda var anledningen till att han fick hållas så hårt fast.

Ofta är det bättre att hålla käft. Det där passiva bystand:andet är inte av ondo när det är poliser och väktare som arbetar. Om du inte SÄKERT vet varför uniformerad/legitimerad personal ingriper… då ska du inte utgå från att du har nån aning om hur situationen är.



Mannen som greps har enligt vad jag fick höra inget som helst minne av vad som hänt. Det är läskigt med berusade människor rent allmänt, snedtändningar på alkohol och droger gör folk rejält obehagliga. Kan du inte hantera’t så låt bli är min rekommendation. Så länge det inte handlar om knark för då ser jag ingen anledning till att vara i närheten av det alls. Amen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *