8/11: om ett rungande HURRA för vår tioåring!!

Två handfull stor. Tvåsiffrigt. Det är med stolthet jag varje dag ser min äldsta dotter möta världen. Hennes lugna värme, intresse och innerliga omtanke för andra har lite med uppfostran och mycket mer med personlighet att göra. Hennes starka integritet, hennes  intelligens och vetgirighet, bokslukarglädje, viljan att lära och utvecklas, intresset att förstå och möjligheten att vid behov våga stå upp för sig själv är kanske till viss del ärvd men framför allt vill jag också tro att vi under åren hjälpt till att skapa en grund för hennes personlighet att stå på. En plattform att ta avstamp ifrån, en trygghet att luta sig mot. Hon vet vad hon kan och vad hon vågar. Hon vet vad hon vill. Hon söker vägar att nå dit hon ska och hon kämpar med modet att våga utanför tryggheten. Mattias, Milla och jag står precis bakom och stöttar. Vår kärlek och samhörighet, en gemenskap som familj. Den styrkan hoppas jag vi alla fyra kan bidra till och gemensamt dra nytta av.

Älskade lilla unge! En av mitt livs stora kärlekar! GRATTIS på tioårsdagen finaste Maali!


I gårdagsens inläggen skriver jag lite om förlossningen och känslan jag hade när jag jag fick träffa EmmaLi öga mot öga för första gången. Emmi stod bakom axeln på mig och läste medan jag skrev, och när jag kom till tredje stycket kände jag hennes armar runt min hals. En innerlig och varm kram och en närhet bara hon och jag kan dela.

Vilket litet underverk varje barn är! Och vilket underverk när en liten unge hamnar i rätt familj! Jag firar tio år som mamma. Tio år av sol och regn och nyfikenhet och stolthet och oro, skratt och tårar, oändlig kärlek och obeskrivlig lycka. Tio av de allra bästa åren i mitt liv!

2 kommentarer Lägg till din

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *