18/6: om solig långpromenad i ett hett London :)

17/6: om fyra nyanser av Ullisar!
19/6 - om olik handling i London.

Tappra små barn och lika tappra svärföräldrar traskar efter Mattias och mig som är vana vid det där att promenera flera mil i storstäder! Idag åkte vi dessutom Tube, till svärisarnas förskräckelse. Lite darrigt först, det tar ju ett par turer att få fason på hur det funkar, men efter de inledande två resorna kändes tuben som hemma 🙂

Vi började med att ta oss hela vägen bort mot Greenwich. Nollmeridianen var målet såklart men på vägen dit fick vi en het promenad i uppförsbacke. Ungefär halvvägs insåg vi att det nog var lite för onödigt tuff stigning för den äldre generationen så dom lufsade tillbaka ner till en pub medan vi skuttade vidare uppåt. Bra fördelning!

Det var otroligt fin utsikt där uppe, vi fick hjälp att fota av två väldigt trevliga Londoners som dessutom generöst gav oss en kvick guidning. Brittiska damer ftw.

Sen gjorde vi nog en liten fuling när vi kanske smet in bakvägen till observatoriet. Ett omedvetet smit dock, och vi var inte ensamma… om det nu är nåt försvar…


Därefter neråt till marinmuseet (tror jag det hette) för att låna toalett etc. Hett hett! Jösses så varmt det är!?


Vi strålade samman med farfarn och farmorn på en pub och åt lunch. EmmaLi fick äntligen sin fish and chips och vi andra fick detsamma samt öl. En vacker bil stötte vi på nere vid Cutty Sark, som vi inte gick ombord på utan bara spanade på nerifrån.


Så var det dags för tunnelbana igen. Svärföräldrarna hängde modigt på 🙂 Jag hade hittat en fempundsedel på marken som jag gav till en stackars smutsig man utanför stationen. Här finns ganska många krigsveteraner som inte mår bra, inga rumänska tiggare däremot vad jag kunnat se. Väldigt lite muslimer på gatorna också. Hoppas verkligen det beror på ramadan så det inte är andra värre orsaker till det?

Tunnelbanan ja. Genom Docklands gick tåget ovan mark och kändes mycket rymligare än de trånga vagnarna nere under jord i stan. DLR kallas linjen; Docklands Light Railway. Funderar på om det är i dom tågen en kan sitta längst fram? Synd vi missade det isf för vi satt mitt i.


Vi hade tänkt åka till Tower of London efter detta men klockan var för mycket (dom skulle stänga en timme senare, dvs 16:30) så vi for till London Bridge istället. EmmaLi lycklig över att få se Tower Bridge från håll och fotade Instagram-selfie. Själv kände jag mig lite illa till mods men… livet måste ju gå vidare.


Trots att vi funderade på att dela på oss vandrades det gemensamt genom Borough Market och bort mot Millennium Bridge längs Themsen. Väl uppe på bron fotograferade EmmaLi igen! Det var ju den här bron som sprängdes i sista Harry Potter-filmerna.


På andra sidan bron, mot St Paul’s delade vi så på oss och Mattias föräldrar tog en taxi tillbaka till hotellet för att göra sig i ordning för kvällsmat solo. Själva skulle vi gå på Rainforest Café (för barnens skull) och vi tyckte kanske dom skulle ”slippa” det :p

Nedanför St Paul’s hittade tjejerna en staty de gillade!

Inte helt unikt foto gissar jag, men det var Emmi som kom på det själv!


Nu körde vi kids’ race all in så Harry Potter för fulla muggar. Vi har ju fångat många av de kändaste ställena men en av de största återstod. Tjejerna följer smidigt efter oss och håller sig säkert nära oss. Ner ner ner.

Först när vi stod i den här kön förstod EmmaLi att vi var där enbart för deras skull: en så go kram jag fick då! <3 älskade lilla unge, är så glad att du får uppleva det här med oss!


Jag skulle kunna hålla på hela natten men jag måste sova också! Återkommer med mer rapportering när tillfälle ges 🙂

17/6: om fyra nyanser av Ullisar!
19/6 - om olik handling i London.
8 comments Lägg till din
  1. Wow, ni tar verkligen vara på tiden och får mycket gjort… och plattform 9 3/4 hade nästan jag också velat besöka!

    Lite sent, förstår inte att jag inte nämnt det tidigare, men Michelin building i South Kensington och inte jättelångt från Albert & Victoria museum är ett av mina favvisar , inte bara ett coolt hus utan även en mer än utmärkt restaurang Bibendum (4 ⭐️) och en designerbutik finns där också, Terrence Conrans the Conran Shop (5⭐️😄) rekommenderas!!!

    1. Jag tycker ändå vi slöade rätt rejält på mornarna, men det är skönt att inte stressa hemifrån kl nio. Vi är ju inga såna mänskor liksom 🙂 dvs, morgontidiga!

      Nästa gång får det bli ner i Kensington, gärna V&A Museum och kanske Brittish dito? Tur att vi missade designbutiken dock… den får vi nog skippa nästa gång också!! 😀

  2. Många steg blir det i storstad… och beroende på benlängd blir det olika många.

    Jag körde flip-flops en av dagarna i Vancouver.

    1. Ja Emmi har ju också stegräknare och hon gick några tusen fler än oss andra. Men sträckan blir ju detsamma 🙂 Vi är sen två resor till NYC vana vid promenerande och packade flera olika skor för att variera skoskaven. Min ena fot gick det lite illa åt så där sitter nu tre olika skavsårsplåster i olika lager och ställen. Hade inte klarat mig utan Compeed tror jag… å då är det ändå skor jag haft länge och gått mycket i… men nu när det var så varmt (som för er i Vancouver väl?) så blir det ett annat tryck på tassarna tydligen!

      1. Thailandsvana antar jag. Jag är helt bekväm i flip-flops. Gick väl tillräckligt många barfotapromenader på stranden för att trän musklerna! Men visst, jag inser att de flesta skulle bli mer än lovligt trötta i fötterna om de hade 18′ steg i flip-flopp…

        Och steglängd såväl som mätare påverkar! På samma sträcka får K ca 10-15% fler steg än jag. Och vid resande K’s bror visade hans räknare nästan dubbelt antal steg som min.

        1. Jag har gått i flipflop jämt, kunde också lätt gå många kilometer på asfalt i mina älskade gamla flipflops. Fast när jag började känna efter förstår jag att det inte varit nån höjdare för mig att göra det… antar jag spänner fötterna på nåt vis å då blir det ont i både ben och svank. Barfota är mycket bättre såklart, men av flera anledningar är barfota i storstad fett nej. Stekhet asfalt den minst viktiga anledningen då 🙂 Har de senaste åren kört med sommarskor som är tunna men ändå mer fotriktiga än flipflops. Fast på stranden eller i trädgården, då är flipflopsen oumbärliga!

          Ja det finns verkligen olika stegmätare. Men oavsett steglängd blir ju sträckan detsamma om dom är korrekt inställda eller går på gps 🙂

  3. Jag åkte också DLR, fast bara en station. Bodde ju precis vid London Excel! Trevliga tåg absolut. Jag har ju fått ett mastercard med ett sånt där chip och då var det ju rysligt smidigt att åka tunnelbana med det, bara att checka in och ut med MC och så debiteras man för det man åkt. Me Like!

    Ni verkar ha gjort en massa roligt, och det blir helt säkert minnen för livet, i alla fall för storasyster!

    1. Vi köpte Oyster-cards (som vi sen lämnade tillbaka och fick kostnaden återbetalad för). Blev bra rabatter då för oss som åkte ganska många resor per dag. Men det blir kanske samma rabatt om en blippar vanliga betalkortet?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *