21/4: om ledig friyay!

Vaknade med nåt som kan liknas vid sjukdomskänsla (snurrig, sjöblöt av nåt som skulle kunna vara utsvettad feber, blodsmak i halsen, ont i huvudet och ögonen) men som jag bara tror är en fredagskänsla :) En fredagskänsla inför stundande jobbhelg liksom! Men nä. Den känslan jagar jag strax bort med frukost i ensamheten – barnen på skolan och maken tvungen att jobba på annars gemensamt lediga vardagen – och kanske ett avsnitt Once Upon a Time. Om jag hinner innan jag ska på ansiktsbehandling om 90 minuter :) just den typen av behandling brukar jag inte kosta på mig och är inte säker på att jag tycker om, men jag ska testa. Återkommer kanske med recension av det känsliga hedbertska skinnets upplevelse av krämer och knådning – eller vad en nu gör på en ansiktsbehandling?!

Fick precis innan jag gick upp sällskap i sängen av en liten svartbrun katt och jag höll på att trilla baklänges! – om en nu kan göra det, liggandes raklång i en säng? Misse Stitch, som alltså är den minst asociala av de två vi har, la sig vid mina fötter och håll i dig nu började spinna. What??! Jag comprende naaaathing!!? Hon ligger faktiskt kvar där i en avslappnad hög nu medan jag sitter vid datorn en bit bort. Fina lilla katten! Duger vi vuxna som sällskap på avstånd vi också nu? Eller är det ett enstaka misstag hon aldrig kommer göra om? Nå! Vi får la se!

Bilden är från när jag var hemma och sjuk i förra veckan (12 april) och det är omöjligt att fånga den kattens rätta färg. Hon är liksom brun under det svarta. Är det en vanlig färg tro?


Vädret ute är annars oktober och blåsigt och grått och även om buskar och träd ser ut som att de ska explodera är det mest knoppar och få fall av små löv som tittar fram. Mitt Instagram är fyllt av bilder på rosa körsbärsträd och undrar om trädet borta på min gata är dött (det andra togs ner under stort schabrak i vintras) för det visar inte minsta tecken till rosa? Stjärnmagnolian däremot. Den har efter tio års ovillig blomning sen ett par år tillbaka visat god vilja. Igår när Milla och jag gick hem från skolan tillsammans stannade vi och tittade på den lilla busken. ”Ta kort på den här!” visade hon, och pekade på en nästan utsprucken luddig knopp ♡

Fokus blev lika luddigt som knoppen för i vinden ville inte grenen vara stilla. Men nog syns det att det är nära nu? Snart är april förbi och då är 1) jag ett år äldre, och 2) vädret förmodligen inte så lynnigt. Jag är bestämt redo för värme och vår nu!


Jag önskar alla mina nosare en riktigt fin helg!

2 kommentarer Lägg till din
  1. Smilla var också mer brun som ungkatt än vad hon är nu. Tror det är rätt vanligt att svarta katter har lite brun underpäls!

    1. Jag har bara haft en svart katt förutom dom vi har nu och den var ”bara” svart. Asså så svart som Lakrits är. Smilla och Stitch har nog samma sorts bruna underpäls! Det känns som att svartsvart päls är strävare också?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *