10/2 – om Mello i Göteborg.

Treåringen dansade lydigt men såg mest förundrad ut. Inte ens femåringen var imponerad av gårdagsens sista tävlande; vid första lyssningen vill säga. Fast när han framfört numret efter att ha vunnit/gått direkt till final var båda nöjda som tüsan! Å Millan konstaterade att ”Shaan Banaan äj en ängel!?”

Min röst gick till svensknorska Zelmerlöw-bidraget. Men oj så glad jag blev att Louise Hoffsten gick direkt vidare! En fantastisk musiker och kämpe såå värd en plats i finalen!

Och mellanakten: nja? Bollywood lite kul men Per Anderssons housefamilj i synkad pastell var skoj! I ordvitsarnas paradis är det tillåtet att ta ut svängarna :) tycker jag.

4 kommentarer Lägg till din
  1. jämfört med förra veckans mellanakt var denna blek trots sin färggrannhet tycker jag!

    Bidragen var dock helt okej, bortsett från RW och Cans då, men jag tycker ju inte att den sortens artister/bidrag är särskilt mello så :D

    Våra barn sov dock före det började, ingen av dem är särskilt intresserade och vi tycker inte det är värt en trött söndag för att de ska få kolla ;)

    1. Håller med om mellanakten. Det blev lite för utdraget liksom?

      Jag gillar Rickard Wolf (han har ju gjort Scar liksom!) men kan hålla med om att det finns bättra fora än Melodifestivalen!

      Att få våra små gå och lägga sig när det är Mellokväll är ungefär lika lätt som att sätta mig framför en skål ostbågar och säga: ”du får inte äta”… :D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *