27/6 – om igelkotten som blev en page.

Frisören pratade väldans mycket om ”styling” och virvlar på små barn och trots att jag frågade hur hon skulle ”klippa en pojk” blidde det varken igelkott eller ens särskilt kort. Men, EmmaLi blev nöjd ändå å det är ju det viktigaste!

10 kommentarer Lägg till din
  1. Hon blev jättefin, som sin mamma i den åldern, fast utan lugg!
    Vill hon ha spänne räcker det med ett, eller diadem, annars hålls det på plats med sötnosens öron!

  2. Tittade på bilden en gång till och det ser ut som om hon är i morfars trädgård, fast det verkar växa prästkragar i stället för luktärtor och jordgubbar, vackert men snopet!

  3. Kan ju kanske va så att frisören inte ville klippa kortare för omutifallatt det skulle bli gråt och tandagnisslan från ett barn som ändrat sig?

    En igelkottfrisyr ser ”enkel” ut, men kräver sin tid att bli så där igelkottig varje morgon. Kanske inte riktigt vad en Minior orkar med ?

    Men fin är hon, dotra din i sitt nyklippta hår!

    1. Fast finns inte den risken för pojkar också? Eller pojkar får inte gråta/är inte fåfänga/kan inte vilja ha långt hår?

      1. Jag sa inget om pojkar eller flickor. I det här fallet var frågan om att gå från ett väldigt långt hår till väldigt kort hår.
        Och det kan bli traumatiskt för vem som helst, när barnet inser det kanske inte blev som det ville och då sitta där med igelkott på huvudet. Som är mycket på gränsen till omöjligt att åtgärda till långt igen, inom en väldigt kort tid.
        Om vi säger så här – jag vet av egen erfarenhet.

        1. Jag förstår hur du tänker Dagens Eko men 1) det är inte anledningen i det här fallet och 2) nog borde en frisör lita på sin kund (liten eller stor) och eftersom vi var tydliga med att vi ville ha ett kort hår men inte fick det, så… det tovar sig fortfarande och EnmaLi säger själv att hon vill ha kortare hår: vi ska nog gå tillbaks och ”reklamera”, inte borde väl då frisören ”kämpa emot”?

          Tråkigt att höra du upplevt tårar vid hårklipp. Det är alltid jobbigt när barn ändrar sig, extra jobbigt när det blir oreparerbara ”skador”. Å andra sidan är det inte farligt eller fel att kidsen lär sig stå för sina beslut :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *