11 kommentarer Lägg till din
    1. Haha! Ja, tydligen!? :)

      Som stolt mamma slickar jag i mig berömmet som godis!!

      Grejen är att hon har börjat få för sig att simma med huvudet ovanför vattenytan och det är hon egentligen lite för liten för, så det slutar med att hon får en jättekass vinkel på kroppen (lodrät) och står och trampar vatten istället. Men det förstås, det är godkänt för en fyraåring det med! Sen när hon börjar bli trött och förstår att hon inte kommer orka/kunna simma sådär dyker hon automatiskt ner med huvet och vips blir hon horisontell i vattnet och får upp en imponerande hastighet faktiskt!

  1. Du blev aldrig utrikeskorre, som jag fantiserade om när du hade journalistdrömmar i 10–12 års åldern, men kanske Maali kan bli en ny Therese Alshammar och låta mormor följa henne världen runt? Fast hon måste nog träna bort magplasket för annars kan jag inte titta utan att grina illa av smärthjälpssympati!

    1. Haha! Nja, det har blivit väldig tillbakagång på godkända simsätt så nån Alshammar blir det nog inte ;) men ibland har vi kommit på henne öva ryggsim – med perfekta armtag – i barnbassängen i smyg! Det är liksom skillnad på när man ska och när man vill :D

      Problemet nu är att hon är lite för modig och ger sig ut på egna äventyr i vattnet. Två gånger har vi blivit riktigt arga på henne för hon låtsas inte höra oss och simmar iväg eller dyker ner under vattnet och det är inte utan att hjärtat hoppar över ett skutt eller två när hon slår kullerbyttor så hon själv knappt vet upp å ner och vi vuxna står på land och väntar på att hon ska komma efter.. en gång var hon helt borta (jag var med henne i bassängen, som vi typ alltid är) och jag dök ner för att se var hon var (har alltid simglasögon på mig för att snabbt kunna lokalisera henne) och gissa var ungen var; jo, 145 centimeter ner, längst ner på botten. Hon hade firat ner sig med hjälp av stegen… läskigt! Jo, men jag blev lite stolt över hennes mod också!

      Du får hänga med och simma med henne nån gång!

      1. De där äventyren tror jag handlar om att de plötsligt upptäcker på riktigt att de kan komma upp och få luft!

        Hur gick det med snorkel och cyklop?

        Melker tackar för fina kortet! Så stolt över att ha fått egen post!

          1. Kom på att jag glömde svara på hur det gick med cyklopen… det gick jättebra säger Mattias som var den som hann simma med henne några längder innan jag dök upp och hon fick en kallsup genom snorkeln och i halvpanik drog bort den från ansiktet och vips gick fästanordningen sönder. Det var en grymt klen konstruktion kan konstateras efter att jag studerat plastflärpen och jag önskar vi köpt nån av de billigare varianterna istället för att satsa på ett som var ganska dyrt (typ det dubbla och lite till som du berättade ni betalat) för att jag trodde det skulle hålla högre kvalitet :(

            Ang vykortet: så roligt att det kom fram och himla skoj att han blev glad för sin egna post!

      2. Följa med och simma skulle vara kul om jag hittade någon tillräckligt stor baddräkt och kom ihåg hur man gör när man simmar!

        Jag förstår oron vid försvunna barn, inte bara under ytan utan komplett försvunna efter skolan, för det var ni ofta och timmar spenderades vid telefonen för att ringa runt till kamrater ni ev. kunde ”gömma” er hos(!!!!!) men, mod ska uppmuntras inte dämpas, det handlar om att hitta balansen mellan förmaning och uppmuntran bara… ingen lätt sak! ;)

        1. Baddräkt är inget problem hörru! Fixar vi la!

          Det där andra… tja, det kanske slår tillbaka med full kraft om några år?

          Ses snart!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *