26/2 – om en gräns mellan mobbing och ”roliga åsikter”.

I Mello-tider är det nu omöjligt för mig att inte åtminstone lite trevande tycka att jag börjar få svårt att hålla mig lugn inför det faktum att folk i sociala medier (dvs skriftligt, vilket är en stooor skillnad mot vad som ”bara” sägs runt lunchbordet på jobbet) har och har haft så elaka åsikter att det stinker. Det stinker elakt och ont i magen och mobbing och jag förstår inte?! VAD är det karln retas så förbannat med? Sin självkänsla? Sin dialekt? Sin poesi? Sitt utseende?! Alltså. Tagga ner. Ju mindre du retar dig ju mindre skada gör du både dig själv och andra.

Vem jag pratar om? Nä. Inte Jimmie Åkesson. Det hade iaf varit på något o-ulliskt vis okej. Om du förstår hur jag menar.

4 kommentarer Lägg till din
  1. Kan inte säga att jag retar mig, men du vet, what goes around comes around, både till och från om du fattar hur jag menar…

    1. Jag har så låg tröskel för elakheter. Önskar många gånger att jag varit modigare som ung, och tar la ut det på att vara überbitchig motvallskärring när det gäller ”vuxen facebook-mobbing” idag! Eller nåt.

  2. usch ja jag förstår vad du menar. Jag tycker också att det går till överdrift allting. Men nej jag tycker inte heller att han platsar i melodifestivalen. Låten och tjejen som sjunger är ju helt ok utan allt tugg emellan. men det har inget med honom att göra utan snarare formatet på låten…

    1. Det ska väl vara en blandning av högt och lågt i Melodifestivalen numera, humor och allvar. Jag tycker låten var rätt bra, och nu när han måste skärpa till sig tror jag det blir rätt bra faktiskt. Lite roligt hade ju varit om han vågar sjunga hela sin del av låten!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *