5/12 – om att diskutera skriftligt.

Nu har det hänt igen. Jag har gett mig in i en debatt på nätet och som så många gånger förr sköt jag rakt över mål – långt över mål till och med :( Jag blir så jämrans irriterad på både mig själv (för att jag aldrig lär mig) och mina med-debattörer (som inte orkat lära sig att läsa vad jag skriver utan att tolka vad de tror att jag menar).

Dagsens klavertramp skedde i en FB-grupp för föräldrar till förskolebarn i min kommun. Dvs, redan från scratch borde vi ha samma utgångsläge; as in, vi är alla på samma sida!!? Nå. En medlem hade länkat till en artikel i GP (den här) och jag funderade i en kommentar under detta på om t ex barnskötare kortsiktigt skulle kunna lösa krisen i storstäderna. Min tanke, baserat på artikeln, var att en ”billigare” personalstyrka skulle kunna gå in som ”klassmorfar” och hjälpa till med det ”föräldralika” (läs: okvalificerade) som tydligen inte alltid hinns med; trösta, leka, läsa en bok eller bara mysa? Men ajajaj. Detta skulle jag såklart inte ha funderat på högt för jag fick då veta att ”just trösta, leka, läsa böcker och mysa är en stor del av det pedagogiska arbetet förskollärare utför på förskolorna”. Men ja? Och enligt artikeln var det ju just det som inte hanns med?!

Jag vill poängtera att jag har stor respekt för förskolepedagoger. Verkligen! Jag skulle själv aldrig klara med det arbete de gör, fast jag skulle å andra sidan heller aldrig per automatik gå i försvarsställning när någon vill prata yrkesroller (vilket tyvärr blev fallet här?). För OM jag som respons fått en känga om att outbildad personal i verksamheten riskerar dra ner både löner och kvalitet, då hade jag FÖRSTÅTT, men att i mina ögon helt irrelevant nedvärdera sin egen yrkesroll till att i huvudsak handla om att trösta och läsa böcker…? Jag menar, det är jag själv rätt bra på men jag skulle inte på långa vägar vilja jämföra mina föräldraegenskaper med 3,5 års högskoleutbildning?! :(

Debatten kring förskolan drivs på ett sätt som delvis går ut på att skylla föräldrar för oansvariga. Ungarna är ouppfostrade. Och. Alla som låter sina barn gå långa dagar på förskolan är dåliga. Allt oftare läser (och hör) jag hur föräldrar som väljer att ha sina barn på förskolan ”mer än nödvändigt” kritiseras – och med ”mer än nödvändigt” menas här allt från i samband med föräldraledighet till under den tid en normal arbetsdag inkl pendling innebär. De som kritiserar är märkligt nog ofta förskolepersonal, och jag antar då att de har två sätt att se på saken. Antingen handlar det om att de tycker att platsen bättre behövts av någon annan, eller så anser personen helt enkelt att det inte finns något för ett barn (15-timmars eller ej) att hämta i förskolan. Enligt alternativ 1 kan jag förstå argumentet men tycker inte att mitt barns rätt till 15 timmars pedagogisk verksamhet per vecka skulle tas ifrån henne även om jag var föräldraledig. Åsikter enligt alternativ 2 hoppas jag inte existerar i verkligheten; för vad säger det om den pedagogiska verksamheten om de som själva ligger bakom den inte tycker den är värd att delta i?*

Nu blev det här inlägget mycket mer än det jag tänkt att det skulle handla om: dvs, i skriftliga debatter är det alltför lätt att läsa för fort och missa viktiga poänger. Å andra sidan, många människor jag diskuterat med klarar inte själva debattsituationen bättre för att de har två ögon, en mun och ett kroppsspråk framför sig… ;)

* Det tredje alternativet, det jag inte ens nämnde, handlar om föräldrars rätt att själva prioritera sin arbetstid. Där anser jag att var och en själv måste få bestämma och känna efter vad som funkar (i vissa fall VET jag att 100% arbetstid innebär 40 timmar per vecka, medan 80% i samma fall troligen skulle innebära nästan lika många timmar). Det går inte att döma andras vardag utan alla parametrar! – och i många dall inte ens då.

4/12 - om en fruhippa, ett julbord och dagen efter ett sådant.
6/12 - om att ruinera sig på förskolefoton?!
14 comments Add yours
  1. Det där med att människor inte klarar av att debattera skriftligt tycker jag snarare är regel än undantag, som gammal forumräv (och IRC för den delen waaaaay back) så är man rätt luttrad. Tyvärr växer hornen ofta på mig i sådana situationer *visslar* och jag finner ett litet nöje i att helt enkelt skriftligt ”göra bort” den andra ;) låta den så att säga snottra in sig i sina egna ologiska kullerbyttor :D (Melkermamman vet vad jag menar *haha*) Som i ditt fall där hade jag nog inte kunnat avhålla mig från att svara något finessrikt på det där att läsa sagor skulle vara en stor del i den pedagogiska verksamheten *fnissar*

    Jag tycker det är märkligt ofta som förskolepedagoger hävdar att det inte är bra för barnen att vara i förskolan ”de har det alltid bättre hos sina föräldrar” – och precis som du undrar jag då varför man fortsätter jobba i en verksamhet som tydligen är så dålig att inget barn borde vara där? Varför inte helt enkelt låta föräldrarna vara vuxna och kunna fatta beslut rörande barnen som de anser är bäst för hela familjen?

    För övrigt säger jag ”hear hear” till ditt alternativ 3.

    1. Tyvärr gjorde jag som du men snottrade nog mest in mig själv i blindskott. Tjejen som svarade på min kommentar skrev att hon blev irriterad på att jag tyckte hon ”nedvärderar sitt arbete”, vilket inte alls vad var jag skrev: jag hade skrivit att jag tyckte hon nedvärderade sin yrkesroll. Eftersom jag blev irriterad på att hon inte läste vad jag skrivit (jag hade försökt med både smileysar och ”om du förstår hur jag menar”) förtydligade jag då med nåt i stil med det ditt förslag :( mycket osmidigt av mig, men den som ger sig in i leken får den liksom tåla, tycker jag?

      Va skönt att läsa jag inte är ensam om den där funderingen kring hur barnen har det på förskolan. Jag skulle ju vilja dra det så långt som att vissa barn nog har det bättre på sin förskola än hemma – men då drar jag kanke igång en lavin…

      Jag vill lämna mina barn på en positiv förskola och är så glad att jag kan göra det! De går på ett ställe med både kompetent och positiv personal. Millas inskolningsfröken är ”bara” barnskötare men har 20 års arbetslivserfarenhet och jag är säker på att hon gör ett riktigt riktigt bra jobb! Hon älskar barn och är så jäkla go att ha att göra med; vad mer kan jag önska för min yngsta dotter liksom? På avdelningen finns också två pedagoger (varav den ena är min favvo på många vis! hon är självgående på ett vis jag tror saknas på många arbetsplatser, PLUS att hon är underbar med ungarna!) så att den pedagogiska biten får stor plats är jag inte oroad över!

  2. Jag tycker att du är fantastisk som ger dig in i dessa diskutioner!

    Dagis är ju ändå a&o under större delen av barnens första år så då måste det vara bra, E har ju trots allt bytt dagis 3 ggr..

    Krams

    1. Haha! Du är gullig du!

      Det som blev så tokigt den här gången var att jag bara lämnade respons på en artikel som delats… på det fick jag en helt irrelevant respons!? I vissa fall kan jag inte låta bli att fundera på om det inte finns troll på de mest oväntade ställen… ;(

      Krams!

  3. Åh vad jag förstår dig exakt. Detta med förskolan är ofta ett hett ämne. Många tar åt sig så otroligt att man blir nästan rädd.

    Jag har otrolig respekt för personalen i förskolan. Jag hade ALDRIG fixat deras jobb och är glad att dom gör det :)

    Men detta gnäll om föräldrar som har sina barn där är jag trött på. Tack och lov har jag personligen sluppit detta. Men jag vet ju att folk anser att min dotter inte alls behöver gå i förskolan.
    Mitt enda svar är: Jo det gör hon och gärna mer än ynka 15 timmar i veckan!!

    Inte för min skull utan för hennes skull. Hon behöver den stimulansen och även den sociala träning det innebär att vara med andra barn i verksamheten.

    Men jag försöker att inte ta såna här saker i skrift med folk. Det blir alltid fel och på något vis verkar man inte nå fram med vad man menar egentligen. Eller så är det så att andra är så fast i sina åsikter att dom inte ser skogen för alla träden?!

    1. Men WORD! Varför känner så många att de måste försvara sig? Försvaret i sig får ju ofta en paradoxal effekt. Iaf på mig.

      Ang det du skriver om din dotter: Precis sådär kände jag mig tvingad att ”försvara” vårt val att ha EmmaLi på förskolan medan jag var föräldraledig (bl a inför en pedagog på hennes egen avdelning). Hon VILLE själv gå (hon fick välja), och om det säger positivt om hennes förskola eller negativt om mig det låter jag i sammanhanget vara osagt ;) Men för jössenamn, själv kröp jag på väggarna av att gå hemma redan efter några månader! Om min lilla tjej är det minsta lik mig hade hon förmodligen blivit galen av att tvingas vara hemma på heltid ;p dessutom anser jag att inga öppna förskolor i världen kan jämföras med riktiga förskolor! Det mina barn har lärt sig på förskolan blir dubbel glädje, både för mig att få se och för barnen när de får visa vad de lärt sig!

      Som jag skrev till Louise så var min intention i det här fallet inte att debattera yrkesrollerna i förskolan utan en snabblösning på problemet i tidningsartikeln. Så, jag tror som du; det är för många träd i skogen ;D

  4. Marina, vad pratar du om? Skulle jag? Visslar oskyldigt!

    Mer än opartiskt, Ullis, jag instämmer, men det gäller att inte ta andras tillkortakommande personligt.

    Jag gillar vår förskola och personalen, tyvärr finns det riktiga puckon på andra ställen högre upp. Påminner mig om att jag måste skriva argt brev idag (och packa och slå in paket inför släkthelgen som börjar torsdag)

  5. Tror att man ibland måste sänka sin nivå lite för att bli förstådd bättre. Kommunikation handlar mycket om att bli förstådd, ingen idé att mästra om motparten inte förstår. Menar inte att du mästrat denna gång! (förtydligar det här;-)) Har observerat och deltagit i många av dina debatter (med glädje:-D) och folk går gärna på defensiven när man/dom börjar bli av med argument eller missförstått, eller hur!? Detta ämnet är ju dock otroligt laddat som ni nämnt iom att alla tar det så personligt, synd!

    1. Du har helt rätt, men å andra sidan tror jag blir det bra tokigt om den lägsta nivån blir den allenarådande ;) jag skulle vilja formulera om din mening till ”ingen idé att diskutera om motparten inte förstår” :D

  6. Äsch, jag avstår frivilligt från de flesta skriftliga diskussionerna eftersom ”folk” verkar ha en tendens att läsa en halv mening som de inte håller med om och sen börjar gasta utifrån den utan att tagit någon som helst notis om resten av innehållet.

    Vi har också en barnskötare bland personalen, A älskar henne. Och det är väl huvudsaken?
    Sen är jag väl inte tillräckligt insatt i pedagogik (och skriver under på att jag ALDRIG skulle orka med deras arbete) men jag tror det kan vara rätt nyttigt att bara få vara också ibland.

    Nu bor ju jag lite i snobbville, här är det ju inte ovanligt att man istället hyr in en barnflicka för att hämta barnet på dagis tidigare. Och vad är då poängen i det? Den frågan ställer i alla fall jag mig ofta…

    1. Men eller hur. Och det är ju därför jag blir så jäklans irriterad att jag den här gången verkligen inte hade nån som helst intention att diskutera utan bara peppa tjejen som ”klagade”: typ, jag tycker du gör ett mycket mer värdefullt jobb än att ”bara” trösta och läsa böcker! Menmen. Det föll i död jord, såattsäga :(

      Ang det där med barnflickan så… jag tror att folk bara försöker göra så bra de kan. För många barn är det nog schysst att få komma hem ”i tid” och leka av sig lite hemma innan det är dags att äta kvällsmat och dunsa i säng? Dessutom kan jag erkänna att jag under de perioder det varit fajt och skrik varenda gång vi ska hem gääärna haft en barnflicka som tagit den fajten åt mig ;D Och. Vi har faktiskt själva en ”barnflicka” som en eftermiddag varannan vecka hämtar hem och leker med våra tjejer! (okej, det låter snajsigare med barnflicka än med farmor! :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *