27/11 – om ännu en sjukdomsinställd simskolelektion, storm och massa blåst och om en ofantligt sorg.

Det är förbaskat trist att missa två lektioner på raken men vissa saker kan inte styras över. Jämrans förkylningar till att hålla i sig länge :( jag börjar ana att det är flera stycken, som anfallit parallellt, för inte kan man vara snorig hostig febrig och halsöron-ontig i flera veckor i sträck av samma jefla bacill? Om inte annat så borde inte mer eller mindre ”friska” mellandagar smyga sig in om det varit samma sjukdom?!

Stormen Berit har förresten börjat visa sig. Fast för oss här på västkusten känns det inte så himla mycket värre än vanligt tycker jag? ;)

Slutligen. Idag tänker jag alldeles särskilt kärleksfullt på en av mina äldsta vänner som för femton år sedan förlorade sin pappa. Föräldrar ska inte förlora sina barn, men barn ska inte heller förlora sina föräldrar medan de själva knappt ens hunnit bli vuxna… det är en fasansfull verklighet att så många människor lämnar oss alldeles för tidigt.

Vi här i västvärlden har inte krig eller svält, vi är skyddade och ovana: sorgen efter en älskad slår kanske därför hårdare mot oss?


    edit 16:35

Nu blåser det faktiskt lite mer än vanligt. Tüsan också. Hade hoppats att det skulle blåsa som värst under dagtid; ogillar nattblåst lika mycket som åska. *missnöjd*

25/11 - om ett lite tokigt val en fredag och en ljus framtid.
Dagsens tips: håll tummarna...
2 comments Add yours
  1. Ja, när jag var på väg till jobbet så blåste det hiskeligt mycket – fast jag hade då glömt bort att det var en storm på intågande. Haha, och du har rätt för jag tänkte inte så mycket på det – här på västkusten blåser det ju alltid! Fast lite, lite mer än vanligt idag kanske!
    Ha det bra

    1. Ja vi är ju vana! Fast jag gillar inte när det blåser på natten… :(

      Tack detsamma! Hoppas ni klarar er utan problem orsakade av Berit och hennes efterblåsningar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *