10/11 – om höstmörker.

Det började skymma redan på promenaden mot bussen från jobbet – tio över fyra – i eftermiddags. Helt utmattad efter nattens Milla-vägrar-sova slocknade jag strax som en sten på mitt säte. En kort powernap senare vaknar jag till i ett mörkblått Rolfstorp, fem minuter senare är det kolmörkt.

På förskolegården möttes jag av två strålande små hedbertar i varsin reflexväst. Heja reflex! Kanske upplagt för ett dagsens tips?

Nackdelen med hösten är det evinnerliga mörkret. Med lite tur lyser snön upp även den västsvenska vintern men nu i november är det natt mellan halv fem och halv åtta…

6 kommentarer Lägg till din
    1. Jag ska försöka göra som du. På det stora hela har det ju precis som förra året varit en alldeles makalöst vacker höst! Nu kan vi ju bara hoppas att det fortsätter i samma spår fram till maj ungefär ;)

  1. Halv fem? Ha, här är det mörkt innan 16. Jag brukar rulla ut ur garaget 15:40 på kontoret och redan då är det inte mycket till ljus kvar. Väl hemma becksvart (några minuter senare alltså).

    Skönt att få knoppa på en buss, det kan jag lite sakna med att åka kommunalt. Men med 3 minuters bussfärd till jobbet ska jag inte ge mig på någon powernap inte!

    Kram

    1. Ytterligare en fördel med västkusten ser jag :p

      Jag har ju rätt långt till jobbet och föredrar kollektivtrafik av flera orsaker. En av dem är att jag ju kan vara bra mycket tröttare på bussen än bakom ratten (sova funkar ju liksom dessutom bara på 1 av 2 ;) och en annan att jag gillar miljötänket. Dessutom är jag snål och det blir billigare att åka buss än att köra egen bil! En sista avgörande faktor är att det finns en sak jag ogillar med att köra egen bil: korkade medtrafikanter. Road rage är förvisso en lättare hanterbart problem nuförtiden, men nog är det förjefla irriterande att behöva ha mer koll på bilarna runt omkring än efter ev vilt ur skogen!? Å så finns det faktiskt en orsak till; det finns roligare saker att göra en iskall vintermorgon än att skrapa rutor i snålblåsten. Så. Tills dess att jag har en car port (lär inte hända på många år) blir det buss när det inte finns möjlighet till samåkning – för själv kör jag mer eller mindre aldrig bil numera!

      Krams!

      ps. som gravid finns det väl kanske risk att powernappen inte blir så powrig utan mer pang bom stensömn… låter klokt att inte somna på en så kort bussfärd då ;)

  2. Jag har inget emot mörkret. Det hör till hösten och vinter, två årstider jag verkligen älskar. Nu bor jag visserligen inte vid havet och känner inte dess snålblåst, vilket kan vara en bidragande anledning till varför de årstiderna är mig så kära. Hur som helst, det jag skulle kommentera (egentligen) är powernaps. Jag fattar inte hur de funkar. Om jag sover i några minuter, en kvart eller en halvtimme känner jag mig helt färdig efteråt. Som en urvriden trasa. Det där om att få förnyad energi och må bättre av dem har gått mig helt förbi. :(

    1. Det kan vara så att det är en fråga om övning det där med powersovning? Jag har fått lära mig the hard way (två minuter i soffan under bolipompa kunde rädda en eftermiddag som gravid) och numera är jag rätt skillad i ämnet faktiskt. Så mitt tips är; öva! Och tänk på att mer än femton-tjugo minuters sömn inte är så bra för då går kroppen in i en ny sömnfas. Upp till en kvart och du får lite ny energi! Fast det är klart… allra bäst är ju såklart att gå å lägga sig i tid på kvällen ;D det är tyvärr nåt jag är sjukt dålig på!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *