27/8 – om Emmis pricksjuka.

Efter en morgon då den prickiga vaknade pigg å glad kl 6 (aldrig hänt förr?) och världens åsk- och regnoväder drog över oss ett par timmar senare är jag lite spak.

Det dyker upp fler och fler prickar, och de kliar. Dock är de väldigt små? Jag hade fått för mig att vattkoppor ska vara ganska stora? Någon feber syns inte till. Lite ovanligt lugn och sansad är hon däremot. Och känslig. Å så hostar hon en hel del men det är tydligen vanligt och normalt, infektionen sätter sig gärna på luftvägarna.

En sak jag googlat fram och gärna delar med mig av till nosare och övriga vänner: bältros är inte orsakat av vattkoppor! Du med bältrosvirus i kroppen kan alltså med o-oroligt samvete träffa vattkoppssjuka barn utan rädsla att bli smittad. Bältros är samma typ av virus som vattkoppor, varicella zoster, men aktiveras inte av att träffa någon med vattkoppor utan av helt andra orsaker: ex stress eller allmänt nedsatt immunförsvar. Kan kanske vara skönt att veta för många!

En annan sak jag snubblade på i min kunskapsjakt är att ENDAST tabletter med paracetamol (ex Panodil/Alvedon) ska användas som värk-/febernedsättare för barn med vattkoppor.

Någon information om Tavegyl har jag faktiskt inte hittat, men vi kör på frihand där och skulle det bli värre för Emmi får hon en dos att sova på. För dagtidsmedicinering har vi Aerius (liknande Tavegyl men utan ”sömnmedel”) att ta till. Å så funkar ju mild kortisonkräm eller xylocain som direktattackerande anti-kli.

Nu håller vi tummar för en lika lindrig variant av sjukdomsförlopp som lillasyster fick!


ps. Hon ringde själv sin förskola och sjukanmälde sig idag. De pratade så länge att jag till slut kände att jag knappt behövde ta vid :)

26/8 - om bättre sent än aldrig.
Dagsens tips: andras leksaker är oftast roligare än egna.
12 comments Add yours
  1. Jag försökte verkligen se till att mina kottar fick vattkoppor när dom var yngre. Men icke!

    Har fått för mig att det är lättare ju yngre man är. Kanske har jag fel men ja ja det har jag för mig i alla fall.

    Hoppas prickarna går över snabbt nu :)

    1. Jag är mycket nöjd med att vi lyckats pricka in båda kidsen inom en månad! Å det under min föräldraledighet. Tyvärr är Mattias ”ensam” på jobbet nästa vecka (enda veckan sen i våras) så jag får dra lasset själv men det får la gå väl: det är ju inte direkt kräksjuka det handlar om! Fast det kommer nog bli väl så besvärligt att sysselsätta två spralliga kiddisar på hemmaplan.. turligt har jag nog lyckats få till lite lekdejter med föräldrar/barn som redan haft kopporna!

      Sen är det såklart skit att EmmaLi missade ett fyraårskalas hon var bjuden på, men… nå, jag hann gömma inbjudningskortet i tid :)

      1. Tur du hann gömma inbjudningskortet! (fast här ligger en godispåse på vänt)

        Håller tummarna för att det blir lindrigt!

        Linda, min mamma kämpade hårt med mig och min bror utan att lyckas. Jag är numera (tillsammans med mitt barn) vaccinerad för säkerhets skull. Visst kan det vara så att jag är immun ändå, men jag vågade inte chansa.

        1. Jag hade ju redan berättat om kalaset sådär i förbigående, ville inte göra för stor grej av det innan inbjudningskortet kommit: som TUR var :)

          Däremot har jag berättat att vi ska till er imorron! Hoppas det inte kommer något emellan nu bara (tänker sjukhus)?

          Krams!

  2. tyckte inte prickarna var så stora på V heller, jag tror jag har nån bild nånstans :D De börjar väl oftast på bålen och ”vandrar” utåt så när hon fått på händer och fötter är det snart över, typ…

    Bra där, med bältrosinfon, har stött på många som tror att att det är så där, däremot är det väl tvärtom tror jag? Att någon med bältros kan smitta ett barn med vattkoppor?

    1. Då är vi redan på bättringsvägen för hon har fått på ena handen!

      Ja, jag var själv mycket nöjd med den infon eftersom jag har kompisar med bältrosvirus jag nu med gott samvete kan bjuda hem! – om de nu är sugna på vattkoppor till sina barn vill säga ;)

      Ah, det stämmer. En snabb googling talar för att det smittar åt andra hållet.

  3. Hos både H o K tog det nog en vecka ungefär från första prick tills de kunde förklaras smittfria… ingen feber på någon av dem (förutom liiite lätt kvällen innan på H). Klara hade det värre än H – men skönt att det är över nu. Man får ganska lätt lappsjuka av att ”sitta inne”…

    1. Milla var pigg som en mört och inte heller sjuk mer än max en vecka. Hennes koppor torkade rekordsnabbt (det är därför jag var/är lite misstänksam till om det är nån annan pricksjukdom kanske?)! Fast nu när Emmi fått också så får vi väl ändå hoppas på att det är vattkoppor? Hoppas också det ska bli lika smidigt den här gången.

      Skönt att läsa det finns exempel på fall som varit lindriga. Har typ bara hört om såna där skitjobbiga koppor-ÖVERALLT… Och jaaa!! Lappsjuka it is. Särskilt när ungen är nästan lika pigg som vanligt!

      Krams!

  4. Nånting jag fick lära mig när mina barn var små var att vattkoppor ofta blev värre för varje barn som fick det i en familj. Det stämde verkligen in på mina barn, sjukare och värre för var och en som fick det. Men det fanns en förklaring på det också, att det oftast var äldsta barnet som fick det först och att de yngre hade sämre immunförsvar. Så om i ert fall yngsta var först torde prognosen vara god för storasyrran. Nu ska ju sägas att mina barn hade haft kikhosta först och hann knappt bli friska förrän Äldsta fick vattkoppor. Det var den våren vi omväxlande vabade från januari till april!

    1. Ja då har vi fått en möjlig förklaring till varför vi fått en så lindrig art. Frågan är också om de som blir smittade av en lindrigt sjuk inte blir så värst jättesjuka de heller? Eller om det är genetiskt: jag själv hade vattkoppor i tjugoårsåldern och var visserligen apsjuk såtillvida att jag hade verkligt hög feber, men så värst många prickar hade jag inte. De var koncentrerade till mage, hårbotten och ansikte om jag minns rätt.

      Det låter som en mardrömsvårvinter. Iaf för en frilans (men det var du kanske inte då?). Hujedamej.

  5. Tack för upplysningen. Då kan man va hemma med kopp barn utan att med risk bli sjuk själv. Hoppas lilla andra koppbarnet snart blir friskt. Krams

    1. Eller hur! Jag visste inte att det var så innan för annars hade jag tjatat hit dig när jag hade som mest långtråkigt!

      Emmi är lite sämre än Milla var. Bl a hostar hon rätt illa. Men, förhoppningsvis går det fort över! Det är ju en ofarlig sjukdom, jämförbart med t ex kräksjuka… så på det viset kanske ni skulle passa på att försöka få Ida smittad? Det är ju tråkig vabning för det, uppemot två veckor med ”dåligt betalt” :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *