27.2 – om blöjor och Inotyol.

Millas blöjlöshet fick ett rejält bakslag iom magsjukan, det blir inte direkt läge att skutta runt i underbrallor under en sån åkomma inte…

Vet inte om vi kan skylla på kvalitetsbrist hos Willys eller bara på elaka tarmbaciller? Två icke godkända resultat till följd av magsjuka kan iaf noteras. Och några mängder har det då inte rört sig om, kvantitet däremot… men det blir ju mer en ekonomisk fråga :)

I samma inlägg kan jag passa på att slå ett slag för kletsalvan Inotyol. Mirakelmedicin mot t ex små ömma blöjrumpor. På flera vis! Dels läker den ondhet fortfort, och dels gör den huden ankfjäderlik – saker rinner liksom bara av. Har inte vågat mig på att läsa innehållsförteckningen dock. Intet kan vara av godo allena?


ps. bottennapp i besöksstatistiken de senaste två dagarna… det kostar på att hålla sig ifrån datorn tydligen!

25.2 – om här var det sprit

eller

en ny omgång elakt magvirus.


Nu gäller det att fokusera positivt och då konstaterar jag att vi liksom förra gången fördelar sjukan på halva familjen (åt gången?). Det började med att Milla väckte oss i natt – som vanligt – men den här gången somnade hon inte mellan oss – som vanligt – och när hon trasslat runt och bökat i ett par timmar kräktes den stackars nosen en modest liten pöl, och vi vågade hoppas att den bara var ett resultat av gårdagens kvällsmat på BK i Ullared (premiärhamburgaren mumsades med enorm förtjusning och vi fick hindra henne från att sluka hela; Burger Kings lilla burgare är bra mycket större än McD:s dito?). Nå. En halvtimme senare förstod vi att det inte gick att skylla på skräpmat och en förmiddag rikare var lilla magen alldeles tom.

Lunch i form av en mycket liten portion gröt (vågade inte slå på stort) försvann i ett nafs och trots ett par rejäla klykningar där båda föräldrarna (jaa!! vi är till min glädje idag dubbel uppsättning hemma!) stod redo fick allt stanna kvar inuti Milla!


Näste man att tvingas leverera var Mattias, som lyckats få sjuka lilla bäbibarnet (ja nu när hon är sjuk blev hon plötsligt en liten bäbi igen) att somna bredvid sig, och nu är sitter jag här i köket – med Maali framför Laban bredvid mig – och känner mig rätt vissen i magen. Inbillning, inbillar jag mig, och låtsas som ingenting…