Jag vet. Jag är överbeskyddande när det gäller mina små döttrar men jag jobbar på att försöka sänka ambitionsnivån: det är ju inte farligt att trilla lite, genom att upptäcka sina gränser lär sig barnet stå stadigare nästa gång? Och jag är inte längre lika rabiat i mitt icke-presenterande av ex godis och lite onyttigare mat… Och ju bättre balans på tjejerna, ju lugnare puls på mamman! Men. Ett område är kompromisslöst. Trafik. Mina barn ska sålångt det är möjligt – oavsett lagar i det land vi eventuellt befinner oss i – ha hjälm när de cyklar och åka baklänges i bil; gärna tills de själva får börja övningsköra :D
EmmaLi fyller tre år i november. Allt oftare ser jag nu jämnåriga barn åka framåt i sina små bilstolar. Varje gång tvingas jag vända bort blicken för att inte slita mitt hår i förtvivlan, var och en gör ju som den vill liksom. Men. I de fall jag känner att jag får lov (och måste, när det är människor jag tycker om!) försöker jag så sansat jag kan höra mig för om föräldrarna verkligen är medvetna om skillnaden mellan fram- och bakåtvänd bilstol.
Det är lätt att rada upp argument hit och dit men jag går an med stensläggan direkt. Ett litet antal länkar utan särskilt urval (du får tusentals träffar på google) finns här, här, här och här. Kortfattat är det inte storlek utan ålder som avgör när det är lämpligt att vända på barnet. I framsätet bakom en airbag ska man av självklara orsaker inte placera en bakåtvänd bilstol, men inte heller en framåtvänd – i det fall barnet inte är längre än 135-140 cm.
Denna otäcka video visar jag inte för att skrämmas utan för att visa hur farligt det faktiskt kan vara.
Ta hand om er därute!
ursprungsnosning 5:e augusti, 2010 (klockan 15:49:42) i kategori b(arn)logg, tyck
Jag håller helt och hållet med dig, har faktiskt lite svårt att förstå att man är villig att gambla med sina barns liv, ”jo men han sitter ju så trångt med benen” brukar jag helst krasst bemöta med ”hellre några brutna ben än en bruten nacke är min filosofi” eller ”lillasyster behöver stolen nu”-argumentet? Jag menar ärligt, köp en begagnad stol då!! ”han är så åksjuk” är också vanligt som förklaring – ge ungen åksjuketabletter eller ingefära, eller köp en bil-dvd och sätt upp!
V är fem år, men väger bara 15 kg (18 kg är rekommendationen nu) och risken är nog att han växer ur stolen på längden innan 18 kg, tyvärr, men den dagen den sorgen, nu laddar vi med att köpa den stol som har längst rygg på marknaden till lillebror så kan V ”ärva” den av honom sedan.
efter att ha sett filmen här ovanför (som väl kanske kan ses som propaganda, vet inte riktigt egentligen) faller ju typ alla argument platt till marken – tycker jag.
jag har nog hört de flesta argument och inser att ALLA används som skyddsmekanism för föräldrarna, som ett ”försvar”, för trots att jag har svar som om jag tar i skulle kunna krossa dem alla (argumenten alltså) så lyssnas det inte. så kanske används försvaret mest inför sig själv?
då och då får jag höra talas om historier där bilstolsförsäljare mer eller mindre tvingas övertala (idiotförklara går ju inte i såna här situationer… tyvärr!) hugade kunder att inte vända sin ettåring i bilen. i ett fall jag hörde om var skälet att ”den bakåtvända är så dyr”… jo. dumsnål passar väl bra då. om inte ”dum” är att ta till i underkant?
När minstingen är över en och åttio kan man stryka bilbarnstol från listan till oro men då har ha körkort och får går på bolaget och alltså finns där en massa nytt att oroa sig för.
Menar ni att det finns folk som kör småfolk i framåtvänd? Måste vara nåt fenomen neråt landet,här i Stockholm har jag faktiskt aldrig sett? Därimot får jag lite gliringar om Junies ryggskydd, jag envisas med att fortf ha en hel stol åt henne också nämligen, just för att jag älskar henne så!!!!!
att jag menar! det är görvanligt! första gången höll jag på att trilla av cykeln, andra gången sätta kaffet i vrångstrupen. tredje gången bet jag mig i läppen och nu är jag mest van. men visst är det läskigt att folk ”vågar”? fast det är klart. så länge inget händer så…
tycker du gör HELT rätt som skyddar din lilla fina tjej! och dom som glirar har väl nåt som fattas. på fler ställen än ett kanske?
Som sagt. Jag löv respons![as in läsare, inte besöksstatistik]Men pliis, gör mig glad genom att åtminstone skumläsa inlägget du kommenterar så du kan hänvisa/feedbacka till det en aning.
Det är detta jag humble men enträget kallar bloggrespekt!
stolt connoisseur.
jag är också kultursnobb.
och katt.
- och mamma!
välkommen till mina nosar!
Född mitt på sjuttiotalet, uppvuxen under åttiotalet, träffade min man ett halvår innan nittiotal övergick i tvåtusen, fick förlovningsring och katt år 00, blev gift 03, överrumplat stolt och förälskad födde jag en klok liten unge i november 07 och i januari 10 kom hennes modiga syster. Allesammans trivs vi i ett litet tegelgult femtiotalshus inte särskilt långt från havet i norra Halland.
Det här är min vardagbok - du är välkommen hit!
Under en testperiod kommer jag lösenordsskydda viss nosning. Det är inga stora hemligheter jag gömmer (i huvudsak är det inlägg med fotografier eller personligt skriv) så vilken nyfiken nosare som helst är uppmuntrad att försöka tigga till sig ett lösenord!
ps. det går att klicka på fotografier (i inläggen) för att förstora och/eller göra sig ett bildspel å sitter du vid en dator kan du hovra för att få fram bildtext. Klart värt det! lovar malliga ullisar. Oftast!
mitt allra förstaste inlägg postades torsdagen den
24 augusti 2006 (då gifetvis i mina gamla nosar). räknat från 26 februari ’08 [när jag kom på att man kan statistika sina besökare] hann sisådär 18500 nosar visitera mig - tills mina räknare brakade ihop femton månader senare. härefter [dvs från 25/5 2009] har snålt räknat runt unikt glada fiskar hittat hit!
första dryga halvåret i min bloggkarriär kåserades det [nästan] bara (o)personliga åsikter, men efter 13 mars '07 har mitt skriv blivit mer och mer journallikt. mycket EmmaLi blir det såklart! å från 27 maj ’09 blir det omöjligt att inte också skriva om Milla! men jag försöker blanda ihop funderingar, tyck, Hedbertsar och upplevelser i lagom dos.
min Mattias gästnosade första gången den 13/5-08 och skrev då om ämnet den frekvente läsaren vet figurerat ganska ofta [särskilt pre-Maali]; fotboll!
husbandets second tajm gästnosning var faktiskt eftersökt av mina bloggamrater! den elfte februari 2009 skrev han om blåbärsinskolning.
efter den 16 april 2009 finns jag till min officiella förtjusning på egen domän och här stannar jag tills jag tröttnar...!? gissar jag!
jag gillar respons, men snälla, respektera mina rules of kommentering!
Precis såhär känner jag med!! Hur kan man ens tänka tanken att vända på sitt barn tidigt!! Man får rysningar!!
va skönt att höra att inte bara jag är kontrollfreak och säkerhetsnörd!!
Jag håller helt och hållet med dig, har faktiskt lite svårt att förstå att man är villig att gambla med sina barns liv, ”jo men han sitter ju så trångt med benen” brukar jag helst krasst bemöta med ”hellre några brutna ben än en bruten nacke är min filosofi” eller ”lillasyster behöver stolen nu”-argumentet? Jag menar ärligt, köp en begagnad stol då!! ”han är så åksjuk” är också vanligt som förklaring – ge ungen åksjuketabletter eller ingefära, eller köp en bil-dvd och sätt upp!
V är fem år, men väger bara 15 kg (18 kg är rekommendationen nu) och risken är nog att han växer ur stolen på längden innan 18 kg, tyvärr, men den dagen den sorgen, nu laddar vi med att köpa den stol som har längst rygg på marknaden till lillebror så kan V ”ärva” den av honom sedan.
efter att ha sett filmen här ovanför (som väl kanske kan ses som propaganda, vet inte riktigt egentligen) faller ju typ alla argument platt till marken – tycker jag.
jag har nog hört de flesta argument och inser att ALLA används som skyddsmekanism för föräldrarna, som ett ”försvar”, för trots att jag har svar som om jag tar i skulle kunna krossa dem alla (argumenten alltså) så lyssnas det inte. så kanske används försvaret mest inför sig själv?
då och då får jag höra talas om historier där bilstolsförsäljare mer eller mindre tvingas övertala (idiotförklara går ju inte i såna här situationer… tyvärr!) hugade kunder att inte vända sin ettåring i bilen. i ett fall jag hörde om var skälet att ”den bakåtvända är så dyr”… jo. dumsnål passar väl bra då. om inte ”dum” är att ta till i underkant?
När minstingen är över en och åttio kan man stryka bilbarnstol från listan till oro men då har ha körkort och får går på bolaget och alltså finns där en massa nytt att oroa sig för.
ja hujedamej. tacka vet jag såna småttingar som jag har!
Menar ni att det finns folk som kör småfolk i framåtvänd? Måste vara nåt fenomen neråt landet,här i Stockholm har jag faktiskt aldrig sett? Därimot får jag lite gliringar om Junies ryggskydd, jag envisas med att fortf ha en hel stol åt henne också nämligen, just för att jag älskar henne så!!!!!
att jag menar! det är görvanligt! första gången höll jag på att trilla av cykeln, andra gången sätta kaffet i vrångstrupen. tredje gången bet jag mig i läppen och nu är jag mest van. men visst är det läskigt att folk ”vågar”? fast det är klart. så länge inget händer så…
tycker du gör HELT rätt som skyddar din lilla fina tjej! och dom som glirar har väl nåt som fattas. på fler ställen än ett kanske?
KRAMS!