Lösenordsskyddad: 31.8 – om matning av änder, och en Maali!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







30.8 – om en liten stad i världen.

Vinnarmailet från Tradera kom från en tjej som frågade om jag ville slippa porto och komma å hämta grejerna, vi bodde tydligen i samma stad nämligen! Det hade jag missat! När vi pratat lite på telefon och det visar sig att hennes tvååetthalvtåriga dotter heter Emma-Li, och kallar sig Milla, då blev det nästan lite läskigt…! It’s a small world. Och slumpartad!

Tjenixen!






29.8 – om min lilla farmor.

För fem år sen satt hela familjen samlad runt min lilla farmors säng när hon, på sin åttioåttonde födelsedag, i sitt eget hem, med några sista djupa andetag, lämnade oss. Den djupa sorgen och saknaden blir naturligtvis lättare att bära när avskedet blir så lugnt sansat och kärleksfullt. Jag sakar dig fortfarande lilla Inga, men… du är hos din syster och jag är övertygad om att du har det mycket bra. Pling plong, älskade lilla du!






Lösenordsskyddad: 28.8 – om hedbertar på mage och i debatt.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: Dagsens tips: låt kompisen bjuda på fika!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 27.8 – om brittsommar för en dag.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







26.8 – om stormens öga?

Flera dagars dundervind (pigg kuling med stormstyrka i byarna?) försvann plötsligt i ett nafs under natten och imorse vaknade vi till en hur solig och vacker höstdag som helst! Detta firades med lekplatstur (bara Maali och jag, Milla och hennes pappa bekämpade gräsmattan hemma som under vår bortavaro hunnit växa sig djungellik) och dejt med gammal ungdomskompis till mig (visst är det härligt hur små barn kan binda samman och återvinna gammal kamrat- och vänskap!). Maali visade verkligen hur hon vuxit under sommaren och sånt som tidigare varit lite läskigt för både eLi (stora rutschbanan) och mig (höga berget) blev plötsligt en barnlek! T o m min kompis Jennie, som bara träffat Maali en gång; i våras, kommenterade hennes framsteg :) gifvetvis till den ömma moderns stolta glädje.

Nu ropar badkaret på mig – å från ovanvåningen ropar Maali [det är grymt mycket segare läggningar nu efter att napparna lämnats bort...] men hon är mest sällskapssjuk och tjötar för sig själv!!

Tjenixen!

ps. nu är det inte många besökare borta från att räknaren slår över till nåt jämt och snyggt!






Lösenordsskyddad: 25.8 – om ännu mer hur vi hade det i Stockholm!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







24.8 – om att vara på topp.

Icke utan genans erkänner jag att det var jag; den där hålögda råttblonda som klockan 17:37 med lufsande steg tog sig uppför Träslövsvägen med två ungar i barnvagn, en påse ostbågar samt tre burkar Semper-konserver i tygkasse på armen och en halväten Snickers i näven. Att det dessutom under vagnen låg två dekadenta fryspizzor måste gjort bilden av trash komplett. Behöver jag tillägga att det inte var mitt allra stoltaste ögonblick att få avstämning i kassan den här dan…?

Tjenixen!






23.8 – om att fastna i vinkelvolten.

Här sitter vi på en buss som nyss lämnat Göteborg. För en timme sen skulle vi varit hemma i Varberg. På grund av en orättvis mängd slump åt fel håll snoddes våra två ersättningsbussar av passagerarna från det tåg vi befarades missa, det gick nämligen sönder. Så där stod vi i kvällskyliga Blöteborg och väntade. Och väntade. Och väntade.

Maali var lycklig dock; vi får åka buss, mamma!! tjöt hon med sån smittande entusiasm att t o m den omåttligt korkade busschauffören (inte vår) log snällt. Å hon satt som ett ljus på sitt säte: det är roligt att åka buss!! Men nu har hon fått ge efter för John Blund. Helt förståeligt. Och hon har varit grym hela vägen hem. Vilket man inte kan säga om alla iblandade i det här kaoset…

Tjenixen!






Lösenordsskyddad: 22.8 – om bloggvänsträff, Tommy Hilfiger, Junibacken och lite val.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 20.8 – om att vara på ”fel sida” ;)

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







18.8 – om åldersnojor.

Nä, det är inte oron för att bli gammal jag i första hand tänker på (med åldern kommer visheten? säger dom ju…) utan den där läskiga jobbiga fåniga onödiga oron över vardagliga händelser. Saker mina barn kan råka ut för, olyckor, sjukdomar, skador. När Milla fortfarande sov i samma rum som oss hände det att jag inte kunde somna på kvällarna för att jag plötsligt inte hörde henne andas. Helt galet… och sjukt, i sig.

Jag kämpar verkligen på att inte se farligheter runt varje hörn, som att till exempel våga släppa iväg EmmaLi på upptäcksfärd på klippiga berget vid lekplatsen (igår gick det faktiskt bra!). Och jag ska en snarliggande dag lyckas övertyga mig själv att en flygresa med familjen inte nödvändigtvis behöver sluta i Atlanten… Christine Meltzers Sommarprogram i P1 kändes som en befrielse för mig. Fullt så skrajsen är jag nämligen inte! – men jag är rädd att det är dithän jag är på väg om jag inte får stopp på karusellen?

Getinghindrande myggnät, cykelhjälm, säkerhetsbälte. Jo. Men det faller väl ändå inom ramen för ”normal” oro? Allt det där andra måste jag kämpa för att bli av med. Mattias kallade mig förr på skämt för ”en orolig själ”. Plötsligt har skämtet liksom blivit en väldigt ohumoristisk verklighet. Hjälp! Hur slutar jag nojja?! Blä…

Krams till er alla goa nosare, ni med förnuftet i behåll och oron i sunt schack!

Tjenixen!






17.8 – om fjärde gången gillt?

Fjärde kvällen napplös och efter de föregående tre kvällarnas, för oss somnar-direkt-o-trassellöst-vana, ganska besvärliga läggningarna gick det ikväll på en kvart från ”go’natt” till ”snark”. Är faran över nu, å vi är back to normal?

Första dagisdan efter sommarlov idag också. Kul! försäkrade Maali när vi gick till stora lekplatsen efteråt. Väl där upptäcktes fadäsen KAFFET KVAR HEMMA… men dittjatade Melkermamman tog det med ro och förlät mig (hoppas jag). Iaf stannade hon kvar som verkligt trevligt och peppigt sällskap :) Aj lajk!

Tjenixen!






Dagsens tips: Annas profylax.

Jag minns inte om jag redan berättat att vi fick möjlighet att gå en kvick omfödarföräldrakurs på MVC i höstas? Denna var grundad på teknikerna från Annas profylax och hujedamej va bra det var!! Av en händelse hade min ena bästis en film med helt samma grej, en knapp halvtimmes övningar, som jag senare fick låna.

Kanske är det lättare att ta till sig en sån här grej för oss som redan gjort det en gång? Hursomhaver känner jag mig totalt frälst på idén och kan inte låta bli att tipsa. Ojoj, det är ruskigt bra grejer det här!



ps. Det här inlägget har legat på lut ett bra tag för av nån anledning blev det inte publicerat när jag först skrev det? Å när jag nyss kollade datum å klockslag för när detta ursprungsnosande nu var trillar en pollett – 20100115, kl 02:22. Alltså. Millas förlossning startade ju med att vattnet gick, mitt i natten, den femtonde januari! Inte så konstigt att planerade publiceringen försvann i yran!






Lösenordsskyddad: 16.8 – om att åka till Danmark.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: Dagsens tips: hoppa först efter kniiip!!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Lösenordsskyddad: 15.8 – om en liten sjumånading och hennes syster.

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:







Dagsens tips: bli bjuden till/gå på bröllop!

Eftersom det var så länge sen vi var på bröllopsfest senast hade jag hunnit glömma hur jämrans skoj det är! Och hur ont i fötterna man får… Idag är vi lite kolasega, men glada; man blir ju det av ett sånt gläjdens kalas! Så kom igen nu ogifta vänner, vi blir gärna trötta och lyckliga!

Strax kommer våra små barn hem, då ska vi pussa dem trötta och sen ska vi fika och leka hela eftermiddagen… - en av bieffekterna av en trevlig kväll :)

Tjenixen!






14.8 – om varför man bara gifter sig en gång…! ;)

En av mina skojiga läsare (löv jo, DD) undrade om inte hon kunde bli bjuden på vårt nästa bröllop, när vi gifter oss igen alltså. Hmm. Jovisst. Det lär ju hända! Att det var maken som tipsade mig om detta säger mig att vårt gamla skämt, ”nästa gång i Vegas” fortfarande lever :D

Ja just det ja. I eftermiddag ska vi på bröllop! Ser fram emot en strålande vigsel och en hejdundrande fest:

Lycka till,
Torbjörn och Maria!!

Tjenixen!


statusuppdatering:
Klockan kvart i elva igår kväll blev det tyst från Maalis rum… å imorse vaknade Morkullegatans stoltaste napplösa! Milla har däremot haft sin värsta natt sen spädistiden… vaknat, otröstbar, av rädsla lät det som? Oavsett orsak (tandont? ensam? nytt rum?) gjorde hon två föräldrar en dos oroliga inför kvällens barnvakt, dvs hennes första bortasovning… :(






13.8 – om Milla i nytt rum och Maali utan napp?

Det ena gick förhållandevis smärtfritt – största dilemmat var att tvingas skruva isär Stokke för att få honom ut ur Maalis och in i Millas rum, bäbi miss Milla själv somnade ungefär lika bra i sitt eget som hon tidigare gjort i både vårt och sin systers rum – och det andra gick [läs: går] väl… tja, sådär? Peppad till max (kattungarna på Skansen ska ju ha napparna, det har vi tjötat om i flera månader! å det där med att somna utan sin napp har liksom varit en gemensam görbra idé varendaste dag sen i vintras, och varendaste kväll är idén lika gemensam obra…) skuttade lilla tjejen upp till sitt rum, hjälpte till att bädda sin stora säng (nu när Millas möbler inte längre behöver trängas får den plats att vara i sitt utdragna läge!), vi läste go’nattsaga som vanligt och sen skulle det sovas. Eller nä. För första gången på lång lång tid har det tårats däruppe; ”kan inte sova!!” och ”jag är mörkrädd”, snyftas hon. Till slut väckte hon Milla och då förstod hon att hon måste vara tyst. Mörket jagades bort med en nattlampa, och nu har det varit någorlunda tyst däruppe en liten stund. Lite underligt är att hon bara en endaste gång frågat efter sina nappar? Jag gissar, på lekmannapsykologiskt vis, att det här – liksom så mycket annat i lillstora fröken hedberts unga liv – handlar om gränstest? Hon vill inte för att hon vill veta om hon måste? Helt enkelt: hon vill inte för att hon vet att vi/jag vill!

För övrigt. Mattias är och planerar inköp med sin far, på restaurang, vår sista gemensamma semesterkväll. Jag är inte jättenöjd med min situation…

Slutligen. Semesterbilder från Danmark, liksom några foton från namnfest och Millas nya rum, kommer nosas när tiden räcker till. Imorron bröllop! Tjohej och håll tummarna för att jag kommer i klänningen :)

Tjenixen!






12.8 – om hejdå Danmark.

Maali har vinkat adjö till übergrümmaste lekplatsen (tillhörande feriebyn vi bodde på några kilometer från Ebeltoft på danska Jylland) och vi tillbringar nu en lååång eftermiddag ombord på Stena-färjan från Grenå… Tur att lekrummet är imponerande bra, å dunders skojigt!


Tjenixen!






9.8 – om bröllopsdag numero seven.

Som dagen efter ett kalas har ögonen varit små men kärleksfulla hos hedbertarna idag! Grattis älskling till ytterligare ett år med samma efternamn som mig – som ju från början är ditt :)

Bildbevis från namnkalajset? I slutet på veckan dyker de säkert upp här i nosarna? Tills dess,

tjenixen!






Lösenordsskyddad: 8.8 – om en riktigt blöt namngifningsfest!

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan: