19.2 – om en rejäl snarknatt.

Klockan 20:43 igår kväll var alla fyra hedbertsar lagda i sina respektive sängar… det borde grunda för en bra fredag? :)

Med Mattias på inköp i Göteborg och grymma underlättshjälpen mormorn däckad av feber får Philip rycka in som barnvakt. Nä, jag gillar inte, men Bolibompa är Maalis kompis medan jag å Milla får tid för mat och toa. Nöden har uppenbarligen egna lagar.

Nyss fick vi sällskap i fatboy; jag flög en meter när jag i ögonvrån ser en spindel komma lufsande!! Fy blä jag är fånigt skraj för såna… håll dig på mattan djurussling, för din egen skull!

6 nosningar på inlägget 19.2 – om en rejäl snarknatt.

  1. Selma skriver:

    Söte maken är också rädd för spindlar så dem får jag bära ut.

  2. S@tu skriver:

    Man gör så gott man kan Ullisen… och att använda Bolibompa som barnvakt är ingen prestigeförlust… man gör det som funkar… så länge alla mår bra är det ju lugna puckar!

    Spindel… fyfan vad äckligt… jävla djurjävel ;-)

    Kramkram!

    • ullisar skriver:

      sötnos! det du skriver håller jag självfallet med om när gäller alla andra, men att erkänna att TV:n gör ett bättre jobb än jag klarar själv… det är tufft… ;)

  3. ~Sol~ skriver:

    Spindel? NU? För fasen, de där krypen ska ju sova djupt nu! =( Jag har sådan fobi att jag bokstavligen tappar andan när jag ser en i närheten. *suck*

jag löv respons!


Som sagt. Jag löv respons! [as in läsare, inte besöksstatistik] Men pliis, gör mig glad genom att åtminstone skumläsa mitt inlägg här ovanför så du kan hänvisa/feedbacka till det en aningens smula.


Det är detta jag humble men enträget kallar bloggrespekt!


bloglovin