8 november, tvåårskalas! rond 1
Bamsefina paket, roliga kompisar och bara ett ynka blodvite! Summerar härmed kalajset som 1) färdigt och 2) klart över förväntan succé!
Första kompisen som kom hade alltså med sig paket. Hejja! Det hade förresten alla kompisarna och efter presentöppning lektes det inledningsvis inte i närheten av fredligt men Maali försökte sluta fred genom att bjuda alla föräldrar på kaffe i sin nya servis. Maalipappan passade på att efter det bjuda alla föräldrar på kaffe i sin servis och i ett huj log alla vuxna i kapp med sina barn! Extra kul var att så många dubbelföräldrar dök upp (dvs, både mamma och pappa!)! Praktiskt var det också, för när kiddisarna kladdat färdigt sin tårtbit kunde några mammor med gott samvete mumsa färdigt resterna i köket medan kiddisar röjde i vardagslekrummet!
Å sen kom överraskningen… Istället för fiskdamm (jag tycker så synd om metmasken) hade vi bjudit in en tiger att dela ut kalaspåsar! Det började en smula kaosartat men genom nyfikenhet, en dos fjäsk och skicklighet i blandad dos vågade sig till slut åtminstone några barn fram till det barnkära pälsdjuret! [jättetack Per, du var grym!] Påsens innehåll då? Inte en endaste godisbit, däremot socker i form av russin och clementin. Varsin badanka i glad färg fick dom också, precis som oblåst ballong och – min bästaste – Christina Alvners pixibok Små djur och stora. Bokslukare som jag är, och tiggardrottning, gjorde bedjande mailet till Chris att pixisar i mängd dök upp hos oss med sistaminuten-post! TACK Christina! Du vet att hela Hedbert family är otroligt glad! [och jag såg glädjande att det bläddrades i nästan alla små gula böcker direkt!]
Nu paus. Emmí sovs. Mallias läser tidning. Jag har halva skallen full av snor. Om en halvtimme dyker nästa omgång gäster in! Förhoppningsvis något mer självgående än alla fantastiska barn :)
20 nosningar på inlägget 8 november, tvåårskalas! rond 1
jag löv respons!
Som sagt. Jag löv respons! [as in läsare, inte besöksstatistik] Men pliis, gör mig glad genom att åtminstone skumläsa mitt inlägg här ovanför så du kan hänvisa/feedbacka till det en aningens smula.
Det är detta jag humble men enträget kallar bloggrespekt!
Ujja jag minns att man kunde vara lite slut i luvan efter barnkalas.
ja jisses. helt färdig är en underdrift. fast det visade sig ligga basilusker på lut också. idag mår jag nästan mer crappy än igår – när jag hade ledig dag och var hemma med tjohej-jag-är-två-år-och-kräver-loadsofattention…!!
Tackar å bockar för den du :-D!
kunde inte låta bli! nu är vi kvitt? – med skillnaden att du är fin på bild förståss :)
Så mysigt med småbarnskalas! Och de små kalasbarnen var väldigt söta och gulliga! Tiger också! :)
framför allt var han modig den där Tiger tycker jag :D
Maj gaad vad duktig och ambitiös du är som fixar barnkalas för två-åringen! (Inte ett knyst till Nova – okej?!)
Och vad coolt (och kul) med en tiger på besök! =)
äsch. vi är ju två som fixat! å vi har ju bara en unge… än. har en viss känsla av att det eventuellt kommer bli lite tajtare med tid om ett år :)
ps. hihi, lovar att inte skvallra! om du lovar att inte berätta för Maali om fiiina dockan?
Va roligt med kalas. Jag vill opxå gå på kalas :P
Nej, jag pratar inte som johan glans. Haha! Han är ju från eslöv. Dialekterna är väldigt stor skillnad på mellan här i Malmö/sydväst och typ mitten av skåne (eslöv o dom hålen), syd-östra, nord-västra och nord-östra. Finaste dialekten är här nere i sydväst. Får rysningar av typ helsingborgskan eller ännu värre – Österlenskan! HUUUU!
på många vis är det roligare att gå på kalas än att själv hålla i ett ;) på andra är det roligast att vara kalasfixare!
ps. hähä! märker att min humor inte riktigt passar i skåne :D klart jag vet ni inte låter lika… inte exakt iaf ;p
Vilket härligt kalas och Tigern såg både snäll och söt ut, kan riktigt se de små livens ansiktsutryck, spännande.
Toppen ”godis”påsar hade ni ju också fixat. Passa på innan dom blir för stora och bara vill ha Socker i massor :)
godiskunskapen kommer väl förr eller senare. förra året hade vi inte tårta, nästa år kan vi kanske klara oss med en enkel tablettask… men därefter… jaja. den tiden den sorgen :)
å haha! ansiktuttrycken var inledningsvis mest en blandning av skräck och fundersamhet. men Karla och Maali vågade sig fram till slut iaf – kanske beroende på att deras föräldrar var mest pådrivande, ehum!
Kalas är skoj, men lika skoj är det när dom är över. Dom uttömmer en på energi helt enkelt. Mysig bild på tigerpussen :)
heeeelt slut som sagt… men lycklig!
åh vad roligt kalaset låter som!
GRATTIS till sötaste Maali ;.)!!!!!!!
ovanvåningen e nästan helt klar nu så det blir mest kaos på nedre plan hehe, men det går väl att stå ut med.
Kram
faktiskt ett kalas inte i närheten av så kaosartat som jag trodde det skulle vara! men… jag har fått en helt ny förståelse för förskolepersonal! och respekt!
ps. men dåså! halva huset klart är otroligt bra!
Vilket party och bilden på gulliga Tiger och coola Maali som ger varandra en puss är bara för ljuvlig. Maali är helt inne i det hon gör och ser så …varlig ut. Vilken tjej!
hmm… egentligen ska jag väl inte uppmuntra till pussning av främmande djur, men… äh? tigrar är så ovanliga att hon väl måste få passa på att pussa på en när hon väl kommer tillräckligt nära :)
Vad härligt och mysigt:)
kram Lallis
Åååh gud vilka söta bilder!!
Kram, Pinar