Grattis Mallias!!
I hemlighet har jag fixat kompledig dag men Tias vet ju inget så han ligger där uppe å snusar gos och tror att han å Maali ska leka hela födelsedagen själva! Hihi! Jag är mycket nöjd med min överraskelse – som jag varit på väg att avslöja flera gånger…
Nu har jag tassat omkring o donat å fixat i ett par timmar så jag börjar bli vääldigt trött. Varför uppe så tidigt? Jag var ju tvungen att fejka jobbtiden på väckarklockan så att inte jubilaren skulle ana mossugglor :) fast nu orkar jag inte vänta längre så jag smygs upp å väcker Maali så vi kan sjungas om enkla tulipaner för hennes förvånade pappa i sängen!
Tjenixen!
30.7 – om att våga ge sig på plankan.
Vi vågar friskt ge oss in i elden o ska mumsa på restaurang. För att slippa elände leker Maali med pappan utanför medan jag vaktar bord och väntar på beställd mat: traditionellt plank-käk till di vuxne och köttbullar med potatismos till liten.
Imorron fyller Tias lika gammal som mig! Presenter äntligen inhandlade, en är jag riktigt nöjd med!
Tjenixen!
ps. eftersom jag inte kan kommentera bloggesse-bloggar ser det säkert ut som jag inte läser… det gör jag! å tycker gör jag med – bara att det inte syns :(
27.7 – om Bert i Ett Herrans Liv.
Säga vad man vill om Bert Karlsson och hans approach men att han är en av Sveriges största och skickligaste entrepenörer går inte att säga emot. Personligen skattar jag honom högre än t ex Ingvar Kamprad [ledtråd, mitt val av verb] och att han har en sån oförklarlig förtjusning för kantarellplockning visar bara att det det faktiskt finns en verklig och i många lägen rätt skojig (i andra grymt arrogant) mänska bakom Skaraslättens tunnaste men bredaste flin!
I ett inslag ringer han upp Björn Ranelid och skojar med honom. Det jag slås av är hur rolig Ranelid är, vilken självdistans han verkar ha. Han stiger i aktning och alla halvbegåvade komiker som gjort sig lustig på hans bekostnad rasar lika många pinnhål. För vad är det dom driver med? Jo, i huvudsak hans dialekt och hans utseende. Det krävs ingen stor humortalang för att parodera en brunbränd skåning med attityd. Lyteskomik har aldrig varit min kopp te, så heller ej nu.
Tjenixen!
brejk
ps. notera, jag skrev ”i huvudsak”. att det är Björns hybris och författarskap som retat Hey Baberibas nerver förstår jag, men hade dom varit lite skickligare i sin imitation och manus hade det framgått med större tydlighet.
Dagsens tips: byt bloggportal!
Trots att jag ännu inte till fullo hunnit sätta mig in i totala varken för- eller nackdelar ordentligt [jag har ju bara bloggat på WP i tre månader ;)] är jag ändå otvetydigt – om än en smula oroligt – nöjd med att ha blivit egen! Efter senaste dygnets ofattbara strul på mitt gamla noshem, blogg.se, kan jag inte låta bli att skrika högt… det tar mer än trippelt så lång tid att kommentera på grund av alla interna fel och felaktiga data och jeez… hur jefla svårt kan det vara att få fason på ett problem som uppstår med ojämna mellanrum i flera års tid?!
brejk
Jag uppmanar:
byyyyt portaaal!!
brejk
Ni som redan bytt vet vad jag snackar om, ni andra; pliis beliiv me! Det finns inget bättre.
Tjenixen!
24.7 – om fiint vääädäär!
Gårdagsens apseluta skyfall har idag bytts till gråsol och liten vind. Till helgen får det gärna bli varmt för då har jag två lyxiga dagars ledighet! Jobbschemat är ynka klent på personal men tjifen får locka extremt monetärt för att jag överhuvudtaget ska fundera på att överväga!
Tjenixen!
23.7 – om en Emma(Li)-dag, sällskapsresassociation, tjyvar och fotbollskunder.
Maalis andraste namnsdag [tredje om vi räknar den i magen också!] gled förbi i ett nafs och jag fick bara träffa henne en knapp timme imorse. Resten av dan har hon varit med sin farmor och farfar i lammlador och på tramptraktorflak hos sin syssling. Både jag och Tias har jobbat långpass å när jag kom hem från jobbet vid kvart över nio snarkade kiddi supergos och djupt. Mjau! I helgen ska hon få sina namnsdagspresenter, från lördag eftermiddag är vi lediga familjen.
”Folk parkerar visst hursomhelst här nere?!” morrar hon förtvivlat efter att ha tagit en titt ut på NetonNets parkering i Ullared en regnig torsdag i juli.
Jefla tjyvar har idag mulat mer än regntunga skyarna utanför. Jag blir så arg att jag koks. Skäms och lev i skam resten av livet you misslyckade livsorganismer.
Tråkigt ofta berättar jag här om tjuriga korkade arga elaka dumma tjyvaktiga och otrevliga kunder. Alltför sällan skriver jag om glada och skojiga diton så nu ska berätta om två härliga mänskor som förgyllde min sena kväll med fotbollsrelaterat tekniksnack - som tjej har jag fördelen att ses som expert bara för att jag känner till vilka lag som spelar i gult och svart!! Och jo tjifen, dom handlade också.
IFK Götlaborg har förresten värvat friskt. Å jag som trodde Qviding var ett damlag!?
Tjenixen!
22.7 – om överhetsfegisar, bildoktor och lite gnäll.
Alltså. Det är så himskens lätt att vara chef och bestämma för personalen olustiga regler men när dom väl själva ska bita sura äpplet och vara den som ska leva upp till reglementet står dom minsann inte å bockar och nekar och ursäktar utan nähejdå då görs det undantag lättare än en plattfisk. Usch säger jag och blidde görarg. Fast det gick snabbt över för dels var jag inte ensam om att skälla och dels såg jag hur generad personen i fråga blev å då är det inge skoj att skälla vidare.
På väg till jobbet igår tyckte jag raKETen gick en smula svajigt, han var inte lika pigg som vanligt och det vibrerade irriterande på alla möjliga ställen. Nå. Hem måste jag ju och på garageuppfarten studerades de fyra hjulen noggrannare och juppjupp, var han minsann inte halt på höger bak? Både varm och lite stinkig? Nån reparatör gick inte att få tag på så imorse ringde jag bilveterinären på Bildepån och frågade om jag inte kunde ställa lille raKET hos dom så att dom när dom fick en stund över kunde kolla hans bromstassar. Döm av min förvåning och lycka när jag redan under förmiddagen mottagit samtal från Volvo-gurun (samme snubbe som var den som till slut lyckades detektiva mysteriet med bensintrasslet för drygt ett år sen) meddelandes att bilen tittats på, att det rörde sig om en fastnad bromskloss, och att den troligen skulle bli klar redan i eftermiddag. Alltså. Shit. Sicken tur! Kan det vara så att allt strul med bilen som den där firman gett oss skänkt karma nog att slippa köa en smula. Såå glad iaf! Imorron får han komma hem igen. Bara en ynka dag hemifrån. Vad det kostar? Ingen aning. Det får det va värt, säger hon som om pengar inte vore nåt problem…
Så gnället då. Jag mår illa jag är tjock och jag är trött. Okej. Ynglet får nog ta på sig viss skuld, men jag är osäker på att det verkligen bara är det. Några hypokondriska tankar har jag aldrig drabbats av förr, men vem tackar mig för att jag går på halvfart på jobbet? Tid för sjukskrivning finns inte dock. Eller pengar heller. Käre raKETdoktorn ska ju ha sitt :)
Tjenixen!
20.7 – om en rätt kass namnsdag?
Både jag och Maali (och min mamma) har namnsdag idag och trots att dan började fint med sovmorgon och glad familj gick det snart utför. Nu är Tias och eLi själva och hälsar på sommardagiset kiddi ska spendera närmsta två veckorna på medan jag sitter med Blåfisk framför Våra Bästa År… Diskmaskinen rullar och jag ska strax skutta ner i källaren för att se att tvättmaskinen gör detsamma.
Jefla skitdag. Kan bara bli bättre nu?
Förresten. Precis innan läggning igår kväll snubblade Maali på mattan och stöp i golvet med ansiktet före. Med inslagna tänderna i färskt minne krävdes det enorm självbehärskning att behålla lugn och koncentration. Jovisst. Blod i munnen och hjärtat bultbultade men kloka barnet lät oss snällt kontrollera att det inte var framgaddarna igen. Isbitstricket verkar ha funkat. Vi var rädda att mötas av lilla Sluggo i sin Stokke imorse men svullnaden har gått ner nästan helt!
Tjenixen!
Dagsens tips: recept sökes.
Skitroliga Malla tipsade om en tråd på Familjeliv. Jag gör detsamma.
PS. Mallias undrade om det kanske var tjejen på bilden som skrivit brevet…?
19.7 – om dålig stegräknardag pga snedsteg.
Redan från början en person för lite på jobbet blev det såklart ännu svettigare när en stackare var tvungen att åka hem redan på förmiddagen efter att ha trampat sådär oturligt snett på väg till bilpoolen imorse. Jag ville inte oroa men när hon hoppade in i bilen såg jag direkt att det var riktigt illa. När det gäller trasiga ryggar har jag nämligen tyvärr alltför stor erfarenhet. I det här fallet gissar jag på söndertrasade muskeltrådar (att jämföra med traditionellt ryggskott i smärtgrad) och ordinerar vila, gosigt omhändertagande och starka inflammationshämmande smärtpiller. Dock inte Tradolanpiller som många läkare verkar pigga på att skriva ut? Personligen hjälper dom inte mig ett skit; jag är ALLTID för skraj att ta fler än ett med resultat fortfarande ont som fan i kombination med biverkningar av typen illamående, snurrighet och till slut slockning. Det känns alltså som en rejäl baksmälla mitt på moset av otrolig smärta. Tyvärr klarar jag aldrig att ta mig till läkare när jag har så där ont så jag får aldrig tag på några andra piller heller. Att hitta en doktor som skriver ut medusin i förväg är nog nämligen omöjligt på den sorts vårdinrättningar jag besöker :)
Kryas dig Linda-stackare! Jag vet hur du har det… inte för att det såklart hjälper ett dugg, men ibland kan det vara skönt att veta att nån faktiskt förstår och vet hur jefla ont det gör. Vilket aj do, indiid.
Tjenixen!
18.7 – om glada sortens partybuss.
Resan hem från jobbet igår kväll blev en tripp nerför minnesgränd. Under fyra hållplatser i två samhällen mellan Ullared o Varberg vällde det oväntat in en drös kids på bussen som blev full nästan till sista plats. Chauffören såg förvånad ut. Aldrig har hon väl kört så många på samma gång på denna sträcka! Ljudnivån var hööög och ljuuus när brudarna skrek (dom trodde garanterat dom sjöng!) snuskiga visor och grabbsen ville inte vara sämre och jeez jag fick flashbacks sjutton arton år bakåt i tiden och bussresorna till Överlida. Eller till gymnasiefesterna i Folkets Hus i Rolfstorp. Ojoj. Kände mig inte särskilt gammal, bara glad för kidsen skull. Men. Om femton år är jag nog inte lika cool… då år det föräldrarpåstan-jackan på?
Tjenixen!
16.7 – om genomtänkt ekipering.
Nån har kommit på att vi ska ha sommartröjor på jobbet. Troligen p g a värmen. Väl tänkt då att tröjsen är i vit tunn bomull. Mindre väl tänkt att halsen är av polokragstajt typ och tygmaterialet så tunnt att det kräfvs underklädsdöljande linne. En stor del av svalkande effekten försvinner ju! Vidare är färgen vit ett direkt tvivelaktigt val för en arbetsplats med stora lortiga leveranser och dammiga kartonger. Annars är tanken god.
Jag ber om ursäkt att jag inte tagit mig tid att svara på rara kommentarer men skyller blint på graviditetsutmattning i kombination med sena arbetsdagar. Bättring kommer.
Tjenixen!
15.7 – om utekväll.
Det är sommar igen och igår kväll satt jag och mina två bästaste jobbkompisar ute i trädgården å tjötade till tjugo i två. Då hade den fjärde flickan i sällskapet för länge sen lämnat skutan (upp å jobba tidigt) och när jag kom upp i sovrummet var sängen full av Hedbertsar. Tias hävdar att barnet som annars ALDRIG sover hos oss ”drömde mardrömmar och grät” men jag tror bara det var ensamt att sova själv :)
Idag har jag varit trött men utomhus och har ådragit mig en rätt o-charmig linnebaserad bonnabränna. Nå. Den lever jag gärna med!
Tjenixen!
12.7 – om felplacering med negativt resultat.
Några jobbkompisar tog initiativ till stegtävling i lag och jag hakade på. Inte för att jag har för avsikt att minska i vikt (det känns som ett för tillfället inte bara hopplöst utan också korkat uppdrag) utan för att jag är undermedveten tävlingsmänniska.
Gissa mitt missnöje när jag dag efter annan finner mitt eviga trampande ligga inte bara några hundra utan flera tusen efter dom flesta andra. Inte är jag nån lattrövare inte? Nä. Det visade jag mig inte heller vara. Igår blidde jag extra missnöjd och tog mig för att kontrollräkna min stegräknare. Och jojomensan. För varje hundrade steg jag tog – och manuellt räknade – visade apparaten envist mellan femton och tjugofem steg fel. Det blir rätt många fel på en dag. Så. Idag fick räknaren bannor (tillika ny plats) och vips har jag travat mycket mer i enlighet med egen gissning! Jag ligger då såklart ändå inte i topp men iallafall inte längre i botten. Hejja!
Tjenixen
11.7 – om hjärnsläpp men glatt återseende.
Njo. Det är nog stressigt att lägga en lördag i Ullared med familjen, men för den sakens skull är det inte okej att ta ut sin irritation varken på sina ungar eller på t ex mig. Om jag uttrycker mig diplomatiskt; jag och mina kunder har haft bättre dagar.
Väldans skojigt då att käraste ex-kollega Wallensvansen kom på visit. Lille herr Wallensvans är förtjusande charmig. Ser mycket fram emot att sammanföra honom med min EmmaLi!
Tjenixen!
