24.9 – om febrig medicinerad bäbi.

Feber är en sak. Sömnlöshet en annan. Som gissat blev natten en reinkarnation av forna tiders kolik. Otröstlig på gränsen till panikartad gråt på bäbi som nu förstår så mycket mer än det månadsgamla pyre jag timme ut och timme in bar i min famn, vyssandes vaggandes till sömn. Förkrossat trötta bäbiögon visar att hon förstår, hon förstår att hon har ont – men absolut inte varför. Och det gjorde ju inte vi heller. Men BVC vet eller iallafall gissar och bokar genast tid med läkare (fan, redan här blir man ju skitnersigorolig; läkare? varför?) som konstaterar öroninflammation med tillhörande halsont och ordinerar penicillin. Överpåläst Maalimamma oroas igen – hur var det med antibiotikaresistansen…

Vi hoppas på engångsbacilluskvirus och att öronen ska hålla sig friska i fortsättningen. Själv hade jag aldrig några probs med dom när jag var liten, Tias däremot var tydligen kroniskt öronbarn. Kan det va ärftligt tro?



Kan mitt i all "sorg" som vanligt inte låta bli att förundras över sjuka barns förmåga att bortse från allt det onda. Teorin att barnet inte lärt sig förknippa sjukdom med ynklighet låter både naturlig och trolig. Kommer inte ihåg vem det var som levererade klokheten, men vet med bestämdhet att det var nån av mina bloggisar!






Maalis lyckligt leende feberblanksögon tröstar i huggande modershjärtat!

Tjinixen!

10 svar på “24.9 – om febrig medicinerad bäbi.”

  1. Sikket leende=) Tänk om man hade ett sånt när man var alldeles febrig och hade ont i öronen…

    Hoppas att lilla tösabiten mår bättre snart!!

    Kramar!!

  2. Tyvärr är det ärftligt för det handlar om trånga öronkanaler! Tyvärr är det så också att ju tidigare man får det första gången desto större är risken att man får det ofta.

    Min stora tjej fick sin första öroninflammation då hon var 6 månader och sedan vid varje förkylning.

    Men jag kan också trösta dig med att det går över! När min stora tjej var ca 4 år så fick hon inte öroninflammation så lätt längre. Men än i dag sätter det sig på örat (bara ont i öronen) då hon väl blir förkyld.

    Bra råd inför framtiden är att när du märker att ditt barn är förkyld, ge näsdroppar! Det förebygger öroninflammationer. Om du vill vara riktigt skonsam mot barnet och det är bara lite förkylt så kan du välja koksaltlösning man kan köpa på apoteket och det kan du ge barnet hur ofta som helst!

    Var inte orolig! Det brukar ge med sig rätt snabbt. Fattar också det där med antibiotikan och känner mig också dubbel kring det MEN om det går hål i trumhinnan så är det inte så lyckat heller, om det blir för ofta…Vi kollade min stora tjejs hörsel en extra gång då hon var 4 år för hon hade haft öroninflammation så ofta (och blivit hål rätt snabbt) men det var inget fel alls på hörseln! I dag är hon mycket mycket sällan sjuk:)!

    Jag skulle gett antibiotika om jag fick det utskrivet.

  3. En bekant liten arg blond flickunge fick öroninflammation när hon var tre år morinosa stoppa in en vitlöksklyfta invirad i gasbinda , på den tiden hjälpte det , vet inte hur det är nu.

    Nämnda blonda flickebarn fick inte öroninflammation ien innan hon gick i nian, eller skulle gått där om hon inte skolkat så mycket, så det behöver inte alls hålla på hela uppväxten.

    Krama om den ljuvliga lilla bäban med det goa leendet och ljusblåa fina ögonen.

  4. Stora hade täta öroninflammationer tills en läkare hade vänligheten att säga "ni vet väl att öronbarn aldrig ska ligga ner och dricka ur flaska". Naeh, det hade vi aldrig hört. Efter det fick hon inga fler.

  5. Julia: mår mycket bättre idag så mitt leende är ockås rätt stort!

    Noemi: det var både sorgsna besked och bra råd! med tanke på hur ofta hon (och alla andra ungar) är förkylda ser jag fram emot tiotalet penicillinkurer per år då… blä.

    det är såklart inte enbart negativt med medicin. braigt med antibiotika är ju att det hjälper. hon är en helt annan unge idag, efter bara tre doser (varav man kan räkna bort ungefär en med tanke på allt kladd som rinner utanför).

    vi är redan idag storkonsumenter av neceril och koksalt. ska inte sänka inköpskvoten i fortsättningen heller!

    Bobby: är inte helt nöjd med din förvånade ton darling ;)

    morinosa: två gånger på sexton år är klart godkänd statistik! ska kramas massor.

    Sonja: inte ligga? oj. det är ju vår räddning och framgångsrika omsomningstaktik att ge välling i sängen på morronen. hur ska vi klara oss nu?

    Anna: ja visst är det märkligt! skitont ena sekunden, strålande lycklig i nästa!

  6. Åh det har jag också hört. Att barnen lär sig ynka och gnälla för att vi ojar oss så mycket när de slår sig (och blir sjuka då)

    om inte mamma gör en stor grej av det, är det ingen stor grej för dem. tja.. gäller fram tills en viss ålder i alla fall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *