12.8 – om en regnig nästsista semesterdag.

Kanske kan vi blame it on the boogie. Vi kan iaf inte skylla på the sunshine. Kanske kan vi inte skylla på nåt alls. Men när Mattias först klämde Maalis kindskinn med cykelhjälmsspännet och tio minuter senare parerade kassare än askasst vid krypträning rök vi ihop så himlen öppnade sig. Monsunregnet rasade i backen på precis samma vis som bäbin nyss fallit handlöst på sin nos i laminatgolvet.

Stubinen var ovanligt kort så när jag genom köksfönstret får se en imponerande klantig chaufför som med sin mikroskopiskt lilla franska töntbil lyckas ta upp hela två parkeringsplatser på gatan fräste jag fula ord in i väggen. Strax efteråt kommer på makens mobil ett sms från en av hans bowlingkompisar som vill ha min hjälp för köp av ny ac-adapter till sin dator. GLÖM DET. JAG HAR SEMESTER. Fast bara i en dag till. Kanske är det det jag ska skylla dåliga humöret på. Inte vädret.

ännu oklämd bäbi


mossan har hjälmat

Strax är stringhyllan jag köpte i höstas deWaltad på sin plats. Skönt att vi fått nåt synbart gjort under ledigheten iaf…

det här har vi nämligen gjort mest
– dvs ingenting!

här på klipporna i Knarrevik

PS. Tror kanske inte vi kan skylla bäbins lack of poo i blöjor (sen BabyBjörns intåg) på nåt annat än lite tur blandat med rutin, men festligt är det att hon redan lärt sig att pottpink istället för skötbordetskiss är bättre – för alla parter!

13 svar på “12.8 – om en regnig nästsista semesterdag.”

  1. suck! Vädret påverkar också mitt humör enormt! Inget bra när man bor i Sverige..och hjälmklämmandet har hänt hos oss också ett par gånger. Det gör ont i mammahjärtat! Usch!

  2. jisses. är detta vanligt beteende??! funderar på att ta bort dom här kommentarerna innan maken ser så han inte får för sig att peka finger åt mig…

  3. Ibland kan det faktiskt vara lite gott att se tillbaka på "att ha gjort ingenting"….

    Klämt fingrar och nupit kinder på små barn pga olyckshändelse har man nog gjort i "allatider"…och jag är övertygad om att händelserna fastnar mer i mammors eller pappors medvetande än just det lilla barnet…..

    Nu är jag lite busig och skriver svar på din kommentar också: Tack snälla..det värmer..!!! Ja, jag ÄR orolig själv, men jag litar ändock på sjukvårdens kompetens – och jag hoppas fortfarande att oron är helt obefogad tills motsatsen är bevisad fullt ut! Återkommer till detta på min blogg

    Kramar

  4. Potträning…? Konstigt, men på något vis fixade barnen det själva, som kattungar ungefär. Jag tror inte vi "tränade" dem, utan de kom väl till insikt själva. Vad jag minns..

  5. Britt-Marie: lite anarkistiskt bus livar upp såhär på onsdagsmorronen!

    håller mina tummar för dig. tycker apselut du ska lita, men gärna inte helt blint, på svenska sjukvården. där finns en grym kompetens, tyvärr lite ont om tid bara.

    anne: kattungar lär sig inte själva, de tar efter sin mamma ;)

  6. Du… Är rätt ute.. Låt ungen sitta på pottan.. Det blir vad det blir.. Alla mina gosungar var torra vid 1,5 års ålder, på dagen.. Nakenfisar som får känna på att kissa fattar grejen ganska snabbt.. Det blir ett evig torkande… Men som mest en månad… Sen funkar det finfint.. Man ska inte underskatta barns kapacietet eller vilja att själva utvecklas… De är bara helt otroliga om man ger dem möjlighet och frihet… ÅÅÅÅÅÅÅÅ… Förlåt, förlåt, förlåt… Inte få ångest nu mamman!!! Lova! Jag menar bara frihet, naturligtvis i ditt sällskap, för att våga utveckas… Hejja smarta värstanypkindebäbysen… Du kan och du vågar! Tant Malla hejja på dig!

    Pok

    Mallatrormycketpåbarnsnyfikenhetattutvecklasbralla

  7. Aj som f*n :-( Ska det vara så svårt att uppfinna ett hakband som är konstruerat på ett oklämmigt sätt. Vår dotter har blivit klämd ett antal gånger… hur försiktig man än har varit. Frågan är dock vem som får mest ont, dottern i skinnet eller föräldern i hjärtat.

  8. Men vadå, alltså inte bara en gång? Babybjörnpottan alltså. Jag kanske få en till helgen, fast där kan vi nog snacka om tur om nåt sånt skulle hända…

  9. Mallan: not to worry darling, jag vågar lämna lite bajsfrihet utan alltför stor oro ;)

    Satu: på den tid jag var hästtjej fanns klämskydd på min hjälm (tror jag). en rätt oavancerad konstruktion faktiskt. kostar kanske en femma i tillverkling.

  10. Karla: jag ska lära dig allt jag kan kompis! (jag börjar bli grym nu, vi tolkar varandra fina fisken jag och päronen!)

  11. Fast jag måste nog öva på mina inför signaler… Är lite svårt för mamma att fatta när jag ligger ensam på mitt rum på morgonen och är hur nöjd som helst…

  12. Karla: aha. ja då kan det va lite klurigt förståss. här i min familj har vi bestämt att jag ska bajsa på kvällen vilket har underlättat bruket av BabyBjörn avsevärt. kissat har jag gjort varje gång möjlighet givits.

    pappan gav faktiskt mamman kredd idag för att hon kom på idén att svänga om Babyhuset den där tisdan, trots att han protesterade väldans och högljutt. det var såattsäga "tur att det var hon som satt vid rodret", säger han. mamman blev mycket glad och stolt och kände sig som en bra och omtyckt mamma då!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *