23.7 – om ytterligare en bortglömd namnsdag…

…och det är såklart våldsamt slarvigt att ha missat Maalis första egna namnsdag. Särskilt med tanke på att vi uppmärksammade den förra året – innan vi egentligen visste att det faktiskt var en EmmaLi vi hade gjort!

Barnets farmor hade dock huvet på skaft och grattade med finfin och görmjuk body samt Lolles-placerad hakklapp. Den sistnämnda i mitt tycke en smula onödig med tanke på att kökslådan svämmas över av densammas det verkar vara en present i samma stil som strumpor, "vi köper en ‘liten sak’ som säkert ingen annan tänkt på!" vilket resulterar i mängder värdiga en samlare…, men jag låter bli att bokstavligt kommentera*. Har tagit för vana att "acceptera" gåvor för det de är: en vilja att skänka något som ämnas glädja mottagaren!

Go’natt!

* att bloggberätta om är ju en helt annan sak ;)

6 svar på “23.7 – om ytterligare en bortglömd namnsdag…”

  1. Namnsdagar är som gjorda för att glömmas bort!!

    Vi har en Cresent från Vrio. Den har gått sönder och gnisslar jättemycket men jag har varit för lat för att gå tillbaka med den :P

    Jag gillar att läsa din blogg! Men jag är väldigt dålig på att kommentera, jag bara läser och läser :)

  2. Erica: som jag hos dig då! gillar alltså. och läser. fast inte alltid kommenterar :)

    ang vagnen. tyckte faktiskt att den påminde om en Crescent :) synd att den pajjat, men dom har generösa garantier. väldans generösa. vi fick en helt ny!

  3. Jag gav upp att komma ihåg namnsdagar när de ändrades gång på gång för några år sedan. Fruntimmersveckan ligger ju som tur är där den ligger, men mina barns namn flög om kring fram och tillbaka mellan månaderna och ett par av dem försvann plötsligt. Nu minns jag ingen utom min egen.

  4. Annaa M: kan inte heller många. knappt mina egna. men din kan jag; nionde december va?

    nu måste vi sova!

    sov mums!

  5. Tja.. När mina barn var små, så tänkte alla "en halklapp kan jag inte köpa, det har säkert alla andra gjort" vilket resulterade i ständig, akut haklappsbrist *S

    Svar: Nej, jag skulle inte göra nåt annat än prata med sonen S* Men det var faktiskt riktigt kul att städa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *