Kan inte låta
bli att vara totally oseriös och länka till det mest insiktsfulla inlägg jag läst på denna portal på ett tag.
På förekommen tanke har jag kommit på att jag nu är som dom mammor till nästan femmånadingar jag nån ynka gång under tiden som pre-förälder i smyg kallade "tråkiga och lite gnälliga": livet som mamma är obeskrivbart underbart och jag är f’n inget annat än mat och jag vill bara sova, lägga mig ner och sova i hundra år!!. Tur att veta att ingen är unik. I alla fall inte jag… Fast min bäbis är gifvetvis otroligt unik! Unikast :)
Trött är jag iaf. Bådar gott inför sommartiden som inatt snor ytterligare en timme av min dyrbara sömn…
Mina SAAB-grannar är nog slöast i stan. Flera gånger om dan ser jag dom åka iväg på femminuters-trippar och kommer tillbaka med allt från nästan tomma påsar från Statoil till blomsterkvastar i Kvantumomslag. Synd att veta att inte alla bryr sig så mycket om miljön.
På Philip just nu Kustbevakarna. Har skrivit om faståkande pellarna i den serien förr å kan inte låta bli att göra det igen. Jag förfasas över hur mycket imbicilla idioter det finns. Att tro att lanternor är till för att ”ni inte gillar att vi kör i mörkret” (ni är här alltså kustbevakningen/sjöpolisen) och inte för att det är farligt att inte synas är ungefär lika puckat som att tycka man efter ”två öl” är en bra båtchaufför. Skrämmande att se är också alla bortförklaringar och ilskna utbrott. Hoppas de ser sig själva på TV och skäms ögonen ur sig. Fy. Skäms.
Apropå TV. Tittade på Let’s Dance igår. Röstade också men säg det inte till nån. Höjdpunkten, förutom punkiga showdansen, var när Jessica efter att ha redovisat att de fått en miljon röster förtjust piper ”Vi engagerar verkligen hela Sverige!”. Jadu. För i Sverige bor en miljon. Och ALLA tittar på Let’s Dance. Jag morrade i soffan (”Håll du dig till dina travhästar”) och det har ingenting med hennes fagra yttre att göra. Apselut inte.
Nu ska jag pussa på min unika bäbi!
Vem var först?
Husbandet har klurat fram att både Britney Spears och Katherine Heigl (shit vad jag är ouppdaterad; vem är den sistnämnda?!) läser min (b)logg och inspireras/härmas så det står härliga till! Fast, min är gifvetvis den klart finaste!
Släck lampan ikväll!
På australiensiskt incitament beräknas ungefär 30 000 000 människor jorden runt följa projektet ”Earth Hour” och hålla lamporna släckta mellan klockan 20 och 21 (svensk tid) för att visa sig villiga att spara el och miljö.
Riktigt bra gåvor
fick EmmaLi [kanske lite förvånande] från min bror!
Och med gottaste samvetet kommer vi om ett tag leka med snuttefilten fåniga finger-fåret från samma ställe :)
Janne Josefsson gjorde
det svårt för sig genom att välja ämnen som så tydligt påminner om honom själv. Men samtidigt tycker jag det blev en godkänd insats – trots att publiken inte riktigt lät sig tyglas.
Jobbigast att se var Wanja Lundby-Wedins krokodilrullslika försök till undkommande från frågan ”Tror du inte fackets tydliga socialdemokratiska stöd kan stöta bort medlemmar?”.
Dålig lokalkännedom är
Årets första solglasögonpromenad idag och det såg säkert görskumt ut med solisar under luvan men den lite konstiga vårvintervärmen [egentligen kallt som fasen men i solig lä alldeles underbart!] kräfvde dessa båda attribut och jag njöt nåt alldeles oerhört under den klarblå himlen! Såna här dagar är det så lätt att leva! Passerade höghusen på Söderhöjd och fascinerades över hur väl arkitekterade och planerade de är! Snygga hus, och i sin omgivning syns det knappt att de faktiskt är 14 vångar höga. Eller är det mer?
Snålheten bedrog mig när jag lämnade Coop-butiken på Apelvikshöjd utan planerade köpet eftersom jag tyckte varan var för dyr där. Skuttade in på Willys istället och satte i halsen när jag såg att priset hos dem var högre! Ha! Jag fick iaf möjlighet att jämföra kö-kultur och folks allmänna beteende på två olika butikerna. Exempelvis: log mot alla jag mötte och registerade hur många som besvarade min vänlighet. Till min förtjusning uppstod sen exakt samma situation med långa köer och en ny kassa som öppnades precis framför nosen på mig. Coop-kunderna vann stort här. Roff-pellarna på Willys hade ingen respekt för turordning utan kastade sig handlöst fram till den nya kassan. Lite skrattretande faktiskt! Nu snabbt soffgos och sen snark.
väl okej, men precis som vid felstavad litteratur, trycksaker etc tycker jag det är kasst när korrektur är överskattat! Jag hittade denna skylt vid en parallellgata till den den hänvisar till: det är väl inte överdrivet positivt att inte känna till adressen på vilken man bygger? – på Snidaregatan :)
få min bästis att köpa bortanför oss och som jag skrivit om tidigare!)
havsutsikten däruppifrån är avundsvärd!
Tjinixen!
En träningsvärksavsaknadsförklaring är
på sin plats förstår jag för det är inte så att jag maskade minsann!:
Ganska många av övningarna i gårdagens mamma-barn-gympa var nästintill omöjliga att fixa med sitt medhavda barn nånannanstans än bredvid sig på golvet å eftersom mitt barn sällan är av typen ”ligga bredvid på golvet” så blev resultatet därefter. De rörelser vi båda framgångsrikt kunde delta i var snälla armhävningar över lycklig Maali! samt benövningar (böjning, utfall etc) och med tanke på min forna kolikbäbi gung-gung-gunga lessna bäbin implicerar de sistnämnda muskler jag redan tränat dagligen sedan fyra månader tillbaka…
Första halvtimmens core-träning avlöstes av yoga som säkert är bamsebra för otränade mammor, men EmmaLi var trött och irriterad och inte alls intresserad av nån bamsebra träning. Fick visserligen möjligheten att lämna henne i vänlig receptionistas vård efter ett tag och kunde på så vis fokusera på sista tio minuterna, men ööh… jag är inte bara otränad utan också skrattretande ovig så det blev inte så mycket av mina solar, livsträd och hundar och allt vad det vad vi skulle åla oss fram i/till.
Men! Nästa gång har jag bokat babysitter för hela passet så då jämrans ska det mamma-barn-gympas – utan barn måste det ju funka finfint?
”Skräpkod” var enkla
förklaringen till det märkliga beteendet på mina nosar. Hade jag varit lite mer hackig hade jag gifvetvis kommit på det själv: nu fick jag stå där med varmrosa skinn och skämmas. Snällaste A-L på blogg.se fixade dock biffen kvickare än en blink blink så nu är allt back to ordning i leden. Det har *suck* verkligen varit änna oroliga dagar det här…
Dagsens mammarytmik gick sådär (jag kommer inte ha så mycket träningsvärk imorron – om jag uttrycker mig snällt). Men. Irriterande positivt: det bästa med det är att det nästa gång bara kan bli bättre.
Jag har sållat mig till massorna och surfar nu med Eldräven. Utlåtande hittills: perfa.
Centerns förslag om barnbidrag har varit mitt ett långt tag. Tydligen är det (framför allt?) administrativt byråkratiskta motstånd som hindrar då register över t ex inkomst inte får samköras i vårt land. Gör om och rätt anser jag.
Fick se att Wallander är på gång igen. Min favvo Mankell har knåpat ihop tolv (TOLV!) nya kluriga historier, med ”politisk touch”. Jag och resten av Sverige väntar med spänning. Tänk om det blir lika bra som succéerna med Sunes pappa som Beck?
Eftersom jag inte har nåt mer vettigt att säga lägger jag av för ikväll. Men passar först på att tacka för alla raraste kommenterade tankar som jag tyvärr inte hunnit svarat på pronto, kanske inte imorron heller med MVC-bäbisfik och Röda Kors-kursavslutning, men det skymtar i horisonten. Promise!
Sorry för ovanligt oseriösa ullisarna. – funderade på att lägga in en dagsens outfit men hejdade mig i sista sekund. Bjussar istället på min allra sötaste nos, i obelixbyxor och i dubbelt så fin version!
Go’natt.
Du vet att du är förälder när…
- Du inte kan minnas när du senast sov mer än sex timmar i sträck.
- Du varje gång du går ut för att "köpa nya kläder" kommer hem med bodiesar och pyjamasar likadana de du själv växte upp i.
- Du med halvöppen mun lyssnar fascinerat när andra pratar om filmer, teaterpjäser, nya romaner och annat du aldrig hört talas om.
- Du inte längre kräver att det du har på dig ska vara rent, "inte såå fläckigt" duger fint.
- Du bara har tid att laga maten, inte äta den.
- Du gömmer dig i badrummet för att få vara ifred.
- Barnet kräks, och du fångar det i händerna.
- Du fixar barnvakt eftersom du och din man inte gjort nåt "eget" på evigheter. Ni tillbringar halva kvällen med att prata om barnet (och ringa hem å kolla så allt går bra).
- Du använder ditt eget saliv till att tvätta ditt barn i ansiktet.
- Du har funnit det som slår CSI, Cityakuten och fotbolls-EM. Och en California-Mustang -68. Och sex. Och Clintan. Och typ allt!
Brownies for dummies
ihop med kaffe var vår (min) reservplan, men gästerna var imponerande förutseende så det blev stalkerfika med dubbel dos mumsbitar faktiskt. Eftersom jag varken är kak- eller bullmonster *ostbågar är min passion* hade omtänksamma stalkern fixat särskilt U-fika också i form av perfekt mogen melon. Sicka gäster! Tänk om alla man bjöd hem var såna? Ja. Okej. Om alla som bjuder hem sig själva var såna ;)
konstaterat: Nåt klur i nosarnas mallar är det. Tack alla som hjälpt mig konstatera detta! Har sökt proffessionell hjälp för åkomman så vi får se om det finns medicin mot för liten text och ……… förflyttad marginal.
Blev inspirerad av aspiranten och placerade mig framför PS3 och Call of Duty. Precis som förutspått sög jag fotsvamp och satsade därför på att hålla mig ur vägen samt låta grabbarna sköta grovjobbet för att sen storma in och slå i avgörande spiken. Detta var en taktik som tog mig genom hela två förvirrade missions (”vart f’n ska jag?”, ”är dom gubbarna mina?”, ”ojdå!” och ”kan jag plocka upp den här arbetslampan?” osv) men sen blev det tvärstopp i tv-kontrollrummet. Så när M kom hem med käket (jupp, söndags-takeaway) satt jag framför Vännerna på Femman och flabbade istället. ”Insett mina begränsningar” var förklaringen som godtogs utan kommentar eller ens antydan till flin. Han är gullig maken.
Imorron förmiddag första gången mammarytmik. Hade tänkt leta fram gymkläder nu och sen skutta i säng men det blir sängskutt direkt för att skapa bästaste förutsättningar för att ta mig nya veckan an med glatt mod och ny energi!
Tjinixen!
PS. Skratta inte, jag visste inte förrän idag att Piratvikens logga bl a är ett kasettband över korsade benknotor. Humorn är ännu icke död i fifflarsläktet!
Är det bara
på min Blåfisk som (b)loggen ser märklig ut eller har det spritt sig till andra datorer också? Snöspatt kanske?
Tur att klockan är så mycket att jag måste gå å lägga mig… får isf ta tag i imorron…
Go’natt-tjinix!
God Jul! önskas
…det är mycket snö vid E:s vänstra ben minsann!
…å så kommer allt på några timmar – sista veckan i mars!?
Tyvärr kryper kvicksilvret över nollstrecket under natten gissar jag. Fortsätter gissa att vi vaknar upp till slask imorron :( Men fram tills dess njuter jag av min vita vackra trädgård! Och just nu; oj vad det kryper i snöbollsarmen!! Fast nä. Vi ska gå och lägga oss…
Jag hör till
världens lyckligast lottade när det gäller mycket. Varför är jag då inte världens lyckligaste? Vad ska till för att jag ska vara nöjd? Att älska och vara älskad av en omtänksam make och tillsammans med honom ha förmånen att få uppfostra en alldeles underbar liten dotter torde vara nog för livslång glädje! – och ändå har jag svårt att njuta av stunden, jag grälar istället för att försöka förstå, oroar istället för att flyta med. Att ha bostad, trädgård, bil och garage (visserligen för litet för bilen, men iaf). – och ändå snegla avundsjukt på dom som har finare, modernare och större (så bilen får plats inomhus?). Att vara frisk, ha möjlighet att unna mig en stund för mig själv, kanske åka på semester då och då, kunna köpa en kastrull för femhundra spänn. – och ändå inte vara tillfreds med mig själv. Att ha föräldrar som älskar mig, en lillebror jag delar en uppväxt och framtid med. Att ha svärföräldrar med samma värderingar som jag själv. Att ha underbara människor jag kan kalla vänner i min närhet. Att ha ett jobb och medarbetare jag trivs med, en (ekonomisk) trygghet att falla tillbaka på om det skulle gå åt pipsvängen. Hur många är det förunnat?
Så vad ska till för att göra mig nöjd? Jag inser mitt priviligerade tillstånd, och ändå letar jag ständigt förbättringar. Är det en del av människans vilja att "utvecklas" som gör att de som har mycket vill ha mer? – eller är det bara mig det är fel på?
Med förhoppning om alla människors lycka önskar jag er alla en alldeles otroligt underbar fortsättning (på påsken, året, livet osv!)!
Det händer å andra sidan att jag blir alldeles överväldigad av min saliga lycka! Att jag nästan gråter av tacksamhet. Att jag av dåligt samvete skänker till dom som inte har. Att jag försöker se positivt på min tillvaro. Faktiskt. Och. (av förklarliga skäl har) Dessa stunder under de senaste fyra månaderna kommit allt oftare. Mitt barn har nämligen gett mig mer än glädje. Hon ger mig en mening! En mening med allt. Så tack EmmaLi! Ett leende från dig ger mig mer än jag nånsin kan beskriva eller förklara! Och tack Mattias! En kram från dig ger mig kraft att klara allt!
Efter misslyckad läggning
av från babybjörnselning sovande dotter till horisontell jysk-sitter vaknar barnet,
m: åh. varför gjorde du så?
u: att du inte kan samarbeta med mig är inte mitt fel.
(m: det där borde vara en kommentar underbar för en terapeut att få höra.)
end of conversation.
Fick ett påsktrivselsrecept
via mail från kamrat Lasson som jag gifvetvis delar med mig av!
Lättlagad och trevlig Påsk-kaka
1 dl socker
4 ägg
2 dl torkad frukt
1 tsk salt
1 dl farinsocker
4 msk citronsaft
nötter
2 liter whisky
Ta fram en mellanstor skål.
Kolla whiskyn genom att smaka.
Häll whisky i ett decilitermått och drick.
Upprepa.
Sätt på elvispen. Smaka återigen på whiskyn, om den fortfarande
håller kvalitén.
Blanda 1 dl smör i en stor skål, lägg till 1 msk socker och vispa
igen.
Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp.
Schtäng av elvischpen.
Knäck två hönor och schläng i schkålen, med all torkad fjukt.
Schätt på elvischpen igen…
Om den fjuktade torken fastnar i schkålen, vrid loss den med en
muvschkrejsel.
Schmaka sen om whiskyn forfarande är god.
Schen schka du schila 2 dl schalt, eller nåt schånt.
De é inte schå noga.
Kolla whischkyn.
Schila citronsaften, lägg till en ma…sched… och schå socker,
eller nåt, va fan.
Schmörj ugnen.
Vrid kakformen på 220 grader, glöm inte att schtänga av elvischpen.
Schläng ut schkålen genom fönschtret, icg….schå kolla schen
whiskyn.
Gå å lägg dej….Vem fan schänner för å äta en jävla fjuktkaka i alla
fall….?
Sjukdom är förklaringen
och han kan inte hjälpa det och stod tålmodigt ut under min graviditet osv. Men. Jeflar vad en snorig karl kan snarka! Decibellnivån är imponerande hög! Och dottern är inte långt efter = nåt har hon garanterat ärvt av sin far. Såsom också sin charm och ovänliga tarmar!
Det blåser och viner ute. Den befarade snöstormen har bedarrat, passerat och krävt sina offer. Årstiderna går verkligen ihop nuförtiden :( Påsk? Njo, men det hade ju lika gärna kunnat vara jul…
Fattiga, men inte
fullt så fattiga som vi faktiskt kunnat vara om jag inte haft sån våldsam självbevarelsedrift, lämnade vi Freeport med förättat ärende. Exakt den önskade kastrullen gick tyvärr inte att få tag på (i lagom storlek och med praktiskt häll-lock) så det blev två* andra (i annan men också lagom storlek och utan praktiskt häll-lock) istället. Innan jag hann lämna butiken blev jag påhoppad av några kiwi-lyktor i köksmatchad färg, och för att hindra fler prylar från att övertala mig till ytterligare shoppning galopperade jag kvickt över till Borås Cottons halva priset/ägarbytes-outlet där jag fann mig tvingad att köpa ett bäddset till Maali. Sen skyndade vi fortaste fort till bilen och jag körde sen o-ullisigt lagligt hem till sjuklagd make och matning av stensovd raKET-vaggad bäbi.
Ergo, förutom att jag varit omringad av sjuklingar har det varit en riktigt gosig dag! Alldeles strålande soligt – som prolog till stundande snöovädret?!
Kärvänliga påskpussar till er allesammans!
*Turligt är att maken inte är en av mina nosar:s allra trognaste läsare för då hade han troligen satt snoret i halsen när jag erkänner att en av kastrullerna har ett ordinarie pris på niohundra spänn. Men oj va fin den är!
Nu åker vi
till Freeport, jag och EmmaLi. Såg annons i GP att Fabriksboden har ytterligare rabatt på sina redan från början lägre andrasorteringspriser och har nu för avsikt att pricka av punkt 1) från listan. Och sjuka Mallís kan vara hemma ensam och kurera sig.
Tjo!
Erbjöd mig generöst
att NäsFrida förkylde maken som snorar, snyter och nyser sig värre än värstaste snorungen. Han avböjde vänligt. Kom då på bästaste knepet vi lärde oss på röda korset-kursen om näsblödning (det är ju typ lika samma som massivt snor-rinn) och minuten senare ynkade stackars Mallís omkring med en ituklippt tampong stl mini i vardera nosborren :)
- att lägga till i listan över saker jag måste skaffa, punkt 4): en sax, och ett paket ob mini
För tillfället snorsnarkas det i kapp i sovrummet och jag ska strax göra Body Shop badskum Papaya sällskap i badrummet = egentid som heter duga!
Apropå egen tid: vi har lyckats bosätta oss bredvid historiens gulligaste granne som på alldeles eget bevåg skuttade iväg på en liten promenad med sovande bäbin för att vi skulle få möjlighet att fixa lite hemma… han såg hur trötta vi var… borde det inte kamma hem förstaplatsen på Dagsens O-Ego?
Vi kunde äta
nästan en hel måltid tillsammans maalipappan och jag medan älskade lilla host- och snorungen bumbosade för glatta livet! Precis innan hon kom på att hon nog skulle bli missnöjd lyfte vi ur henne (pedagogiskt?: sista minnet ska vara positivt :) och så mumsades det puréad potatis tills Spotti Hedberg hellre ville smaska mjölk.
fokuserad Maalifokuserad sallad
Sicken lunch!
Inuti påskpresententspaketet låg
en rolig mössa 
och en praktiskt men också snygg sickelscarf!
Efter lyckade lunchen (beskrivs ovan) packades bäbin in i bilen. Vi körde först till Babyhuset för att 
botanisera bland deras Trip Trap-stolar (kan man sitta i Bumbo kan man sitta i Trip Trap!) och åkte därifrån med hörselskydd, vantar och löfte om bra pris på kusin-begagnad Stokke. Färden gick sedan tvärs över vägen till sopstationen där bland annat säsongens ranson värmeljusbehållare nogsamt lämnades till återvinning 
(Ergo: en smartare container för ändamålet bör plockas fram – snarast…! Det mesigt lilla hålet gör ingen lycklig. Särskilt inte den som eldar mycket värmeljus.). Slutligen fick raKet:en sträcka ut på vägen till Lampfabriken i Hunnestad där ny belysning till garagenerfarten hittades. Och hela tiden lyste solen som besatt genom en repig framruta!
Slutsats: förutom att Mallís blivit görförkyld har det varit en mycket lyckad dag! Fler såna önskas!
jag måste köpa
1) en ny kastrull
den måste vara minst lika bra som den gamla - som nu tyvärr är söndernappad.
2) nytt schampo
mitt gamla verkar vara för fett hår. jag vill ha mot detsamma.
3) diskmedel
av den bra typen; ja
4) första hjälpen-utrustning
efter andre delen av röda kors-kursen igår inser jag hur taskigt utrustade vi är. vissa har-redan saker funkar lika bra egentligt ändamålsenliga, t ex nylonstrumpor som tryckförband, men massa saker saknas uschiamej.
