trodde vi skulle

klara oss men imorse vaknade vi till en halsrosslande snorig ögonrinnande liten hostande nysande feberbäbi. det är gifvetvis görjobbigt att se liten vara sjuk – särskilt att ha så jobbigt att andas, men eftersom det inte finns nåt att göra försöker vi bara göra vad vi kan för att underlätta: gosa hela tiden, torka snor, mata lite extra (för att hon inte ska få vätskebrist). har kletat åttatimmarskräm under nosen på henne för att preventera sårig ömhet. det tog två minuter, sen hade hon kräm och snor i hela ansiktet…

det var kallt inomhus igår kväll, och för att hindra isfingrar (dom blir kalla av att hela tiden stoppas i munnen och bli blöta) tog vi till morfarns tips: strumpor!

image354

det är fånigt att matcha sig själv med sin bäbi, men det här speglar mer min skära förtjusning än ett medvetet accessoariserande :)

 
 

min mamma har varit här och fikat med mig hela dan: roligt med sällskap!

nu: pussa trösta mata sjuklingen (har faktiskt två såna här hemma, det är bara jag och månsarna som mår okej i la famiglia).

tjinixen!

2 svar på “trodde vi skulle”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *