l u s s e v a k a

blir det kanske ikväll. jag och emmali har redan övat på morgondagens sånger. men i ärlighetens namn bör min dotter öva en smula på artikulationen. en viss dos tondövhet gör också sitt kanske. räknar med att denna växer bort med tiden å sen kan vi yla ihop dotra mi och jag! eller alltså, det gör vi ju redan, men då kan vi vara lite mer samstämda kanske ;)

dagsens personliga funderingar:

om att hjälpa och bli hjälpt
jag har en äldre släkting som varje år vill ha hjälp med julklapparna. hjälp att välja, och hjälp att köpa. och varje år har jag hjälpt. och varje år har jag dubbelt bryderi eftersom jag alltså inte bara ska fundera ut klappar för mig själv och min familj utan även för min släkting. och sedan stressa runt för att sedan köpa dessa. i år utgick släktingen från att jag och tis skulle hjälpa till "som vanligt". hade h*n "frågat" mig (det är inte fråga utan mer kräv tyvärr) hade jag inte kunnat säga nej, men eftersom h*n "frågade" mattias, som har lättare att vara ärlig i såna här sammanhang, förklarades det att vi faktiskt inte har tid. släktingen är själv pensionär och har all tid i världen att ägna åt både utfundering och inhandling av julgåvor. det kan tyckas snålt av oss att inte hjälpa till, men det kan också tyckas slött att inte själv ägna energi åt sina presenter. eller?

om att såra och bli sårad
det är inte alltid lätt att göra sig förstådd. ibland är det svårare än annars. en person jag försöker nå fram till väljer allt som oftast att enträget tolka mina ord och handlingar ur så negativ synpunkt som möjligt. trots att jag (och ibland andra) omåomigen förklarar och förklarar ser personen det ändå som att jag (och andra?) vill såra och håna. jag tror inte h*n tänker på att detta faktiskt sårar mig: att den här mänskan som jag älskar så otroligt mycket utgår från att jag vill göra illa? men det spelar kanske ingen roll?!

om att trösta och bli tröstad
det har hänt att jag blir skrämmande osäker på om jag alltid tröstar mitt gråtande barn för att hon är ledsen, eller bara för att hon ska bli tyst. en väldigt obehaglig tanke.

om att giva och få i jul
egentligen skulle jag bara vilja skicka hela planerade julklappsköparslanten till välgörenhet. det finns så många människor som har det skitkass och som behöver saker så mycket mer än vi. men, hur skulle detta mottagas av mina vänner och familjer? troligen som att jag fått komunistsvacka. nä. det blir nog till att offra till mammon även detta år. (å för dig som undrar: jess! jag hade gärna avstått mina klappar i vetskapen att pengarna istället går till bättre behövande!)

om att spendera tid
igår kväll efter matning la vi lilla bäbin i sin korg för sovning. och strax därpå började det. hon låg där å log och pratade och jollrade med plyschtummen och fallskärmsbjörnen och fastän både jag och m var urtrötta kunde vi inte låta bli att sitta och titta på henne och skratta och njuta och mysa! hur länge vi satt där? ingen aning. tiden är inte bara relativ, utan också oviktig!!

nu ska jag göda mig. börjar bli lite snurrig, och eftersom jag har ett sovande barn vid min barm vore det klantigt att snubblas av lågt blodsocker.

tjinixen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *