25jan – om en isig promenadjogg och en bf eftermiddag å kväll.

Paltade tre lager på mig, drog mössan över öronen, spände nyköpta broddarna på tassarna, spotify å runkeeper å sen en runda i strålande vintersol i ett landskap täckt av snö… och eh is!


attiraljer för vinterlöpning – tydligen även här på västkusten de här dagarna!


Imorron kör det ihop sig rejält när maken ska på inköp i Skåne/Danmark och jag har tidigt jobbvecka. Resultatet blev barn hos farföräldrar och vi ensamma från i eftermiddags. Jag har bytt gardiner (japp!), druckit kaffe, hängt ett spetsdraperi framför ytterdörren (håller ute dragig ytterluft men släpper in ljuset), druckit lite mer kaffe, bläddrat i min stora husbok (och drömt om tillbyggnader, igår såg jag ett program om Villa Varming i Danmark) och när jag nosat klart här ska jag läsa bloggar och sen en skvätt i min bok ”Kalla det va fan du vill”. Ikväll var planen att bese årets PS-musikal på Varbergs Teater (Spamalot) men det sket sig och sen är veckan slut.






24jan – om äntligen snö på bästkusten!

Sovmorgon till trots (jag har sovit kopiösa mängder!?) har dagen gått lite i ett töcken. Rumlade ur sängen framåt förmiddagen, när maken gick till jobbet, och sen gick allt i rasande tempo – för att vara tjejerna å mig :D – och tre tandborsningar, en söndersliten nagel, fyra felpåklädningar, en kvarglömd kaffekoppstermos samt trekvart senare befann vi oss vid lekplatsen med pulkbacke precis vid vårt hus! Utan pulkor dock, två små stjärtlappar kändes mer lämpligt :)

Tillsammans med grannkidsen (å en annan mamma) skapades sedan den här!

snögubbe 24jan15


Sen gick vi till stan å åt lunch. Töcken till trots: En typiskt bra ledig lördag minsann!






22jan – om att vara beviljad.

Jättesent kom vi på att vi hujedamej inte begärt ledigt för EmmaLi när vi ska fira svärfar i Puerto Rico om en månad!! Nå. Kvickt och lätt var den saken biff genom blankett från skolans websida och med vändande ryggsäck hade rektor signerat beviljning. Nu är det förresten inte ens fyra veckor kvar tills vi far! Jag hinner inteb med så fort allt går?!






20jan – om en arbetsdag i Stockholm!


01 reklam i Stockholm 19jan15
snabba dom måste vara när dom byter reklamaffischer :p :p

02 Östermalmstorg Stockholm 20jan15
konst i tbanan – här Östermalmstorg

03 mitt allra första försök till gatufotografering Stockholm 20jan15
allra första gatufotografiet!

04 #ppaann @GamlaStan i Stockholm 20jan15
snabbt tbanetåg på Gamla Stan

05 utanför Tommy Hilfiger i Lumapark, Stockholm 20jan15
maken utanför Luma, inför Hilfigerinköp

06 mässing på Hilfiger i Stockholm 20jan15
alltid snyggt hos Tommy Hilfiger!


Vi har hunnit köpa kläder för en förmögenhet – till Mallias butik – och nu ska vi skutta till Riche för kvällsdinering! Stockholm levererar :)






19jan – om en Globenpremiär!

Så var den oskulden tagen: nu har även jag varit i Globen!

Idrottsgalan då’rå. Hur var den? Tja. Lite bra, lite seg, lite lite helt fantastisk, lite opersonlig men ändå generös och stundtals rolig som tusan. Summa: en bra bit över förväntan faktiskt!


vi är äntligen insläppta, det är rätt ”glatt” på parketten :)

 


Charlotte Perrelli levererade verkligen!


Nu ska jag sova – jobb imorron – men jag har förberett en review på hela galan. Kanske får tillfälle att återkomma till den! ;)

Tjenixen!

ps. det är en mycket liten smula snö i Stockholm! jag är förundrad!






18jan – om att inte vara det minsta packad.

Imorron far vi på inköpsresa till Stockholm. Jag har inte packat en pinal! :D heeelt olikt mig att vara så flowig with the streem, men jag jobbar ju på att släppa kontrollen!

Gissar jag får ta ”stort” handbagage, joggkläderna ska promt mä nämligen :)






17jan – om lite jobbplanering.

Först: TACK för alla grattisar till familjens lilla nybakade femåring! Jag ligger bedrövligt efter i kommentering men… varenda grattiskort, sms, telefonsamtal, presanger och annan korrespondens har mottagits med både glädje och tacksamhet från både jubilar och liten jubilars mamma! ♥

Sen. Jo. Först ”vanligt” jobb hela helgen, men på måndag blir det en smula ovanligt för då far vi till huvudstan för inköp till makens butik. Jo, lite ovanligt. Börjar få rutin i att hjälpa Lolles välja rätt inför stundande säsonger. Skojigt att få lite vuxentid och annorlunda arbetsuppgifter! Säljmöten, biljetter, parkering och hotell bokat. Och barnvakt såklart (vi är så himla tacksamma för våra mammors viljor och möjligheter att hjälpas i såna här situationer!)! Hemmet preppat för bortavaro. Dessutom. Kvällsunderhållning för ena kvällen förberedd – fyndade två biljetter till ett event i Globen på måndag kväll :p Å jaaa… eftersom vi bor på Riddargatan kommer vi om planen går i lås kvickt spatsera förbi min favoritbutik för komplettering av brickbord i Villa Morkulla :) Funderar förresten ärligt på att packa löpardojjorna, för ehum en morronrunda längs Strandvägen ut mot Djurgården ser väl okej ut i Runkeeperstatistiken :D?

Sist. Jag tankade GSLen full idag. Det kostade ungefär som vanligt och jag glädjs generöst åt att Preembjörnen äntligen kan göra sig lite förtjänst på sin bränsleförsäljning! Att oljan kostar mindre än typ nånsin genererar uppenbarligen ingen prissänkning för oss konsumenter. Men du som ska åka skidor i Norge i vår lär kunna lyxa lite extra: norska kronan står jämförelsevis bredvid den svenska just nu! Men… saker återgår nog till som de brukar vara snarare än vi tror. Och då går sannolikt både bensin- och dieselpriserna upp – för att möta världsmarknadspriserna… :/


    edit 23:53

Men asså ååååh!! Preciiiis nyss får vi se att Dramaten satt in en extraföreställning av Utvandrarna på måndagen… hmm… plötsligt känns Idrottsgalan – som redan tidigare var fånig – extremt fånig…!! Men… äähh… MJAU!!






15jan – h u r r a f ö r M i l l a ♡

Detta inlägg är skyddat!






14jan – om en flashback fem år tillbaka…

…då, en dag efter beräknad födsel, när jag satt vid datorn halva natten för att lite efter tre släpa mig uppför trappan till sovrummet. På toaletten var jag tydligen bedrövligt kissnödig. Först när jag satte mig i sängen fattade jag: det var vattnet som gått! Magen var komplett borta – typ – kunde sitta skräddare hur bekvämt som helst :)

Försökte väcka maken som sov stenhårt. Ringde förlossningen som gav mig en tid några timmar framåt på morronkröken. Då slog den till. Som en oväntad käfsmäll fast i solarplexus. HÅRT. Första värken var som en hästspark. Jag blev stört livrädd. Så. Här. Ont. Ska. Det. Inte. Göra?? Förra gången födde jag på akupunktur å lite lustgas. Inför det här hade jag övat profylax och var hur peppad som helst. Men. Nä. Där låg jag och var beredd att själv trycka epiduralen, spruträdslan till trots (japp! enbart därför jag vägrar EDA!). Och det på en värk?!

Nå. Det blev inte värre. Eller asså, jo det blev det ju men inte så mycket. Å snart hade kroppen lärt sig. Ont hade jag. Tusen gånger värre än med EmmaLi 2,2 år tidigare. Men ont är inte farligt. Inte för såna som mig!

Mormorn var väckt och kom rusande. Jag kravlade i badkaret, kravlade ur badkaret. Klockan var väl kvart i sju? Fick en madrass till golvet i vardagsrummet. Låg på den. Länge. Tvååringen satt bredvid mig, klappade försiktigt och lite oroligt. Vår kloka underbara EmmaLi! Mattias å mormor berättade varför jag hade ont. Att det inte var farligt. ”Dä gå’ b’a mamma!” peppade den lilla medan hon lite avvaktande men tröstande och kärleksfullt smekte mitt hår.

Runt tio orkade jag inte mer. Värkarna kom tätt. Det tog två eller tre värkar att ta sig ut i bilen på trottoaren (vi bor i en enåenhalvplans villa…). Mattias var grym. Vi vinkade – tror jag – och sen var vi på sjukhuset för vi har lyckan att bo nästgårds.

Efter vad som kändes som en golgatavandring hur-jävla-lång-kan-en-sjukhuskorridor-vara blev vi insläppta på förlossningen. Fick ett rum direkt (där gick vår ha-en-lugn-förberedelse-med-spakänsla-och-platt-tv-på-då-splitternya-förlossningsavdelningen) och en barnmorskestudent vid vår sida. Lyxigt! Men sen tog lyxen slut.

Fem timmar, en brutal mängd oxytocin, en imponerande perfekt tvåbarnsfar, två läkare varav den ena var kass, en lugn och rutinerad barnmorska, en sjuksköterska jag nog aldrig såg, den vid detta laget något skärrade barnmorskestudenten samt en avslutningsvis lyckosamt närvarande barnläkare… lilla bäbin hade försvunnit iväg med faslig fart. Stunden hon var borta från oss var längre än längst. Ljusårs evighet. Moderkakan var ute, sköterskan hade börjat tråckla, när dörren slogs upp i vårt rum. Hon var hos oss!

Makalösa lilla Milla! Vårt mirakel och virvelvindsbarn! Du finurliga lilla människa, som kan läsa enkla ord själv men inte ta på dig vantar ;) Nu fyller du fem. En handfull har du nästan alltid varit, nu är du detsamma i ålder! Vi älskar dig innerligt oändligt! ALLTID!


Millan! januari 2015







13jan – om vaccinerade små barn, kalasförberedelse och genomskinliga fönster.

Sjuåringen hyser en närmast manisk skräck för sprutor, därför hade vi inte berättat att vi idag skulle besöka vaccinationskliniken för avslutande dos Havrex (eller Twinrix eller vad det nu heter?). Först på väg till vårdcentralen avslöjades destination å syfte och sammanbitet emottogs nyheten. I väntsalen blev det uppenbart att stundande aktivitet var riktigt läskig för då var den lilla annars så spralliga alldeles stilla och märkbart blek om nosen. Lillasyster, som såg syrrans oro, tröstade med både kram och puss (den däringa syskonkärleken är förjefla fin asså!!) och jag tror faktiskt den omtanken hjälpte lite.

Snart var det vår tur och vi gick direkt till pudelns kärna. Spruterskan var förberedd på rädslan och tog emot oss med ett professionellt vi-gör-det-här-bums! I knät på pappan bröt tårarna fram och vi är så otroligt verkligt stolta över vår kloka lilla nos som med tillbakahållen panik tog emot sprutan för att efteråt försiktigt bryta ihop i min famn. Strax därefter var det lillasysters tur och även hon var lite skraj men modig. Båda ungarna förstår verkligen när saker måste genomlidas. Det är sånt som föräldrastoltheten mallar sig över ♥

Vi avslutade såklart med fika på stan där två lite rödgråtna mumsade paj och bulle!


*********

Fyraåringen är bara två dagar från femåring och vi planerar nu gemensamt hennes kalas! Ponnykalas har hon bestämt :) eftersom favvostallet numera bara har tre små shettisar kvar blir det ett extremt bantat kalasbarnsantal… det rabblades lyckligt förskolekompisar att bjuda och vi fick till slut enas om fem vänner att skriva inbjudningskort till. Förra året resulterade objudna barn i förlorad vänskap, men jag är inte orolig för upprepat debacle. De flesta jag känner är inte rädda för att höra av sig och reda ut frågetecknen istället för att bete sig som en barnunge, å nu har jag dessutom ”varnat” i samma medie som förra året orsakat uppsagd bekantskap :D


*********

Den däringa Kärscher-tvätten jag skrev om fick idag bekänna färg. Och jajamen! Nu ser vi bra ut igen!






12jan – om om-fundering?

Tidigare har jag fått frågan, ärligt och bestämt nekat, men… asså: ska vi kanske inte ändå åka nån skojig stans när jag fyller år i vår? Å torde det inte funka förträffligt fin fisk att lämna trettiotalet i NYC? Jag menar: tänk att åka från stan som aldrig sover å kunna säga att den gjorde mig ett helt år äldre :D ju mer vi funderar på saken, desto vettigare verkar det.

När vi var där 2009 var jag gravid och trött, men åååh som vi njöt av stan! Ett återtåg kan bara bli succé!


Battery Park & the Bowling Green på södra Manhattan, september 2009

Vår i the Village liksom?! Jag kan änna definitivt make it there!






11jan – om att ge sin man en skrapa!

Rutorna är så saltstinna att de är att missta för vägg. Då passar det finfint att maken förra veckan i gåva fick en fönstertvättmakapär från Kärscher :D snacka om att vara i aktiv fas av planering :p

Apropå förberedelse har jag ikväll förundrats en smula över alla sönderblåsta och bortvindade attiraljer det berättas om på fejjan. Öh? Tur att jag hållit fingrarna borta från kommentarsfälten. Annars hade alla ”stackars er!” kompletterats med ”stormsäkring ftw!”…

Vid sidan om trasiga trädgårdsmöbler har FB och Instagram annars svämmat över av makalösa foton. Med stor avund har jag tagit del av ett skummande Västerhav, en stenbeströdd Strandpromenad, översvämmade hamnkajar och småbåtshamnar, vågbrytare framför höghushöga vågor och havsfåglar ovanför virvlande vackra vågor. Idag ville jag varit vid havet! Inte på jobbet. Vattennivån är ett par meter över normal nivå. Hela Barnens Badstrand är borta! Det är rätt coolt.






10jan – om Stormen Egon.

Som jag skrev häromdan tar vi alla stormvarningar på allvar och denna gång stämde prognosen med verkligheten: Egon har gjort entré! På vägen hem från jobbet ikväll fick jag hålla stadigt i ratten. Ett träd låg lite slarvigt slängt över länsväg 153 mellan Flähult och Borsthult, små grenar yrde omkring i Rolfstorp (undrar hur bilen ser ut på taket…) och längs fält och ängar runt Hunnestad förundrades jag över hur vindbyarna fick 1,8 ton GSL att kännas lätt.

Pga det trillade trädet satt mobilen i kö fyra gånger. Först på 11414 (det första numret jag fick i huvudet), sen på 11313 (som var numret jag fick av växeltelefonisten på 11414) och slutligen på 0771921921 (som var dit jag tydligen skulle ringt in the first place). Till det sista numret, dvs hos Trafikverket, köade jag i över femton minuter – inklusive inledande ”yada yada bluttan bläh etc ‘tryck 4 för trafikanmälning'” – och i exakt samma sekund jag backade ner vid Villa Morkulla kom jag fram. Fördelen med det var att jag då kunde prata med mobilen vid örat istället för manuell handsfree (läs: högtalartelefon från sin hållare i ventilationsgallret!).

Nu hoppas jag att allt skräp håller sig borta från vägen tills imorron när vi ska till jobbet. Min bil är högbent, stark och fyrhjulsdriven vid behov, men just trädbestigning är nog lite out of the league även för en vit Volvo :)

Har stormen Egon drabbat dig på nåt vis?






9jan – om årets första löprunda och inbjudningar till ett familjekalas.

Gav mig i eftermiddags ut på årets första löprunda. I motvind och spöregn kändes det ändå ganska okej. Tills jag efter 2,1 km känner en välkänd molande värk, i vänster knä… förböfvelen! Inte v ä n s t e r knä?! Helt fel. Jag fattar inte!? Hur kan jag få löparknä av att inte springa alls??

Hur det gick iaf då? Tja. 3,65 kilometer med ett snitt på 6:09. Jag gick lite på mitten, när knät gav sig till känna, och sen tappade jag liksom lusten. Så. Sjukt. Orättvist. Fastän jag tar det lugnt går jag sönder ändå?! Nåväl. Jag köper la ett knäskydd till och stretchar/kör mer rehab. Surt sa en tjurig räv.

Millan har idag ringt runt och bjudit till familjekalaset på torsdag kväll. Ännu är hon fyra år, men snart; en handfull gammal! <3






8jan – om den där lördagen vid Kåsa.

Bilderna från lördagen vid havet, här är en bunt!


Kläderna fick verkligen bekänna färg! Skor från Viking, byxor och vantar från Polarn o Pyret plus en jacka från Polarn och en från Isbjörn. Kidsen torra som kork trots att åtminstone den ena av dem både jumpade och senare låg på knä i strandbrynet. Heja bra barnkläder! – med lite hjälp av impregneringsspray :)

Idag är det exakt tio år sen Stormen Gudrun. Kan inte fatta att det är så länge sen vi låg vakna en hel natt och hörde taktegel rasa ner, en efter en. Numera har vi nytt tak, och det sitter som berget. Det är naglat i sektioner och går typ inte ens att få ner med våld. Liksom alla otäcka katastrofer och naturfenomen blir beredskapen bättre efter varje händelse: numera tar vi alltid stormvarningar på allvar. Det kan såklart hända att varningen är i onödan, men vi förbereder alltid för det värsta. Hellre säker än lessen.






7jan – J e S u i s C h a r l i e ?

Så många känslor inför det vidriga terrordådet i Paris idag. Den viktigaste jag vill lyfta fram är att det är nödvändigt att minnas att militanta fundamentalismer aldrig är representativa för sin ”flock”. Det här är inte avskyvärda handlingar av sjuka och tokiga muslimer i huvudsak, det är avskyvärda handlingar av sjuka och trasiga människor som använder islam som anledning att få mörda och bete sig vedervärdigt. Ändå vet jag att detta kommer användas som motiv för hat av rasistiska, främlingsfientliga och högerextrema individer över hela Europa. Och det är sååå jävla bedrövligt.

Fast. Medan jag fördömer allt våld försvarar jag inte karikatyrer baraföratt. Jag är osäker på om #jesuischarlie?






Dagsens tips: tvätta händerna!

T o m på seriösa sajter framhålls ofta handsprit som nån slags allsmäktig bot mot mag- och kräksjuka. Jag säger: nixpix! Tvål är enda medusinen!


t ex nån sånhär fin, lokalproducerad å allt!


Tvätta tvätta, skölj och torka! Så hindras smittsam sjukdom från att spridas. Bara så. Handsprit är bara grädden på moset, finfin, men ingalunda allena lösning. Såde’så!






4jan – om en familjewalk vid Gubbanäsan.

När man är så lyckligt förunnad som vi, att bo på en plats mänskor betalar för att få besöka, då blir det tyvärr lätt så att det behövs besökande vänner för att ta del av den natur vi alldeles gratis omges av. Men ibland så! Som t ex igår och idag: i flera flera timmar har vi andats friska vindar och havsluft, klättrat i berg och hoppat i vågor. Västkusten är förjefla fin asså!


Som vanligt kan du se bildtexter antingen om du för muspekaren över fotot, eller om du ”öppnar” bilden! Å som vanligt har jag valt utifrån känsla mer än uppenbart snyggt foto :) bah så du vet lixsom!






3jan – om en promenad efter stormen Svea.

I efterdyningarna av stormen Svea var Kattegatt vilt. Vågorna var till stor glädje för både surfare och vanligt folk, folk som t ex mina båda tjejer som tillsammans med kameran och mig gick en 3K-promenad i det alldeles strålande högtrycksvädret. Ytterkläderna fick verkligen bekänna färg när kidsen lekte på stranden vid Kåsa i över en timme!

Det blev ett minneskort fullt – bokstavligen – och alla varken kan eller vill jag visa. Men ett urval ska jag nosa! Jag sparar havet till en annan gång och börjar med en bunt från Hästhagaberget (tipsar: sitter du vid en dator kan du som vanligt skapa dig ett stilrent bildspel genom att klicka på första fotot och sen bläddra dig framåt!).


Det känns märkligt att inte lösenordsskydda fotona, men jag tycker dom är fina och inte så ”privata” att jag behöver skydda dem – faktiskt… äh, jag ångrar mig säkert å lägger dom bakom lås om några dar :)






1jan – om nya året, löften och gårdagsens nyårsafton!

Nytt år, nya möjligheter blah blah. Äh! Det ligger så mycket predestinerat misslyckande, ödesmättad prestationsångest och undertryckt bluttanblä i nyårslöften att jag håller mig ifrån att lova för mycket just i samband med nya år. Faktum är att det var flera år sen jag gav ett nyårslöfte, men, för 2015 är det faktiskt en sak har jag gett mig på att försöka genomföra: jag ska försöka joggspringa 45 mil i år. Ett tag funderade jag på att lägga in X antal löprundor i lovningen också, men… njä… utmana inte predestinerat bluttanblä!



fick tulpaner från min älskade man!


Nå. Nyårsafton igår då? Jo. Due to bedrövligt felplacerat virus i veckan blev det inga gäster och knappt nån dricka ur barskåpet, men vi åt en god måltid tillsammans (eller asså, jag åt inte så mycket men den såg smarrig ut!), spelade MIG Familj (fyraåringen, som fyller fem om femton dar, ljudade sig i eftermiddags fram till F A M I L J och jag typ dog lite), tittade på Hotell Transylvanen, hade snabbdisco framför Shazam å Spotify och skålade slutligen in tolvslaget på altanen under ett hav av andras fyrverkerier!

Vi andra säckade runt i myskläder hela dan men Milla, som har ärvt sin fars känsla för estetisk stil och finess, klädde på eget initiativ glatt upp sig kvällen till ära :)



finklädd och med sked på näsan!


För att jämna ut antalet oskyddade foton på kidsen i nosarna kommer en lyckobild från enda planerat lediga mellandagen i lördags! Kidsen å jag passade på att byta lite julklappar, och i frostglädjen på vägen till stan passerade vi en å annan isfläck att skejta på!


lycklig på is! - 27 dec 2014
polarnopyret från topp till tå i dotterns egenvalda outfit!


Nu kör vi 2015! Jag inleder året med en sjukdag från jobbet imorron; smittar i minst 48 timmar från senaste symptom säger bl a 1177. Är förutom det faktum att jag inte är helt i ordning än självfallet inte ett dugg sugen på att smitta kollegor och kunder. Som det ser ut nu är jag redo för umgänge på lördag eftermiddag. Och resten av la family är änsålänge inte det minsta påverkad! Heja!






29/12 – o f o r m l i g t .

Detta inlägg är skyddat!






27/12 – l e d i g !

Detta inlägg är skyddat!






26/12 – t s u n a m i n .

Jag vill bara kort, för minnesbankens skull, notera att det idag var tio år sen jordbävningen i Indiska Oceanen. Den efterföljande tsunamin över bl a Indonesien, Thailand och senare Indien dödade nästan en kvarts miljon människor och är därmed troligen den värsta naturkatastrofen i modern tid.

Trots att jag själv inte känner någon nära som drabbades har jag drömt många hemska mardrömmar om flodvågor. Särskilt efter att jag blev förälder upplever jag tidvis något som skulle kunna liknas vid en märklig variant av PTSD. Jag älskar havet men det skrämmer mig också nästan mer än något annat. Jag klarar inte att se varken dokumentärer eller youtube-klipp av tsunamivågor som drar in över land, allra värst är det långsamt svepande brungrå vattnet som liksom en stark strömmande flod drar allt med i sin väg. Jag skakar av blotta tanken, får andnöd av känslan att förlora greppet om mitt barns hand… hjärtat skriker men jag kan långsamt dämpa ångesten med verklighet; mina barn är hos mig, varmt levande och trygga.

Ibland känner jag mig så lyckligt förunnad att jag vill hoppa högt. Jag vill jubla och skratta och tacka jagvetintevad för att min man och våra älskade små ungar får vara friska och må bra. Ofta tar jag lyckan bara för givet, men ibland känner jag mig ödmjuk inför det faktum att jag faktiskt har allt. Ja. Jag. Har. Allt. Faktiskt.

Ta hand om dig du som läser detta! Du är nämligen mycket viktig för andra människor. Din lycka är någon annans. Ditt liv är viktigt, inte bara för dig själv. Din olycka kan delas, bördan kan bäras av flera för att lätta från dina axlar. Glöm aldrig att ensam inte är starkast. Det finns alltid någon som lyssnar. Alltid!






25/12 – k ö l d k n ä p p .

Från ingenstans, som en välkommen julklapp, står frosten utanför dörren. Från åtta plus till fem minus och wihoo! Lite vinterkänsla på Bästkusten! – fast det är lite halt på vägen till å från jobbet, å japp jag kör försiktigt!

Surt förresten att rekordlågt oljepris ger en liter bensin under tolv spänn, men dieseln kostar fortfarande närmare 13 :( det kostar på att hoppa in i ljummen kupé då, men hujedamej så värt! Dieselvärmare ftw :D

Go’fortsättning sötnosar!






24/12 – J u l a f t o n !

Inför detta halfvt havererade pepparkakshus, som redan från början var defekt (ena takplattan fattades, men vem orkar gå tillbaka med ett färdigköpt snikbilligt pepparkakshus till butiken och klaga? det var pinsamt nog att köpa det ;) pyntar jag mig själv inför kvällen framför underverket Dorsin, Kalle å hans vänner!

Alla vänner, nosare och smygläsare: en fröjdefull underbar jul önskas er alla!


Happy Holidays från min familj å mig!





23/12 – u p p e s i t t a r k v ä l l .

Nänä, Bingolotto existerar inte i vårt hus! Men hos Lasse Kronér på ettan är det familjärt och tokigt och charmigt direktsänt. Här har vi suttit hela kvällen med brasa och varsitt glas öl å vin och skrattat och känt julen smyga sig på! Det är rätt fint det.

Nu passar jag på att önska alla fina nosare en underbar julhelg!






22/12 – t o m t a t !

Nu är det jul här i vårt hus! Å inte är det särdeles

    se hur tomtar krypa upp ur vråna,
    lyssnar spejar tassar fram på tårna

    :)

 

Ipren är bra skit f’resten! Imorse mådde jag skräp men nu bara lite holidays-stressigt. Å sjuåringen sväljer penicillin som en kung och är pigg som en mört. Bådar gott det här!