2mars – om att va på banan igen. 

Asså. Jag har trott det var första mars idag, heela dan, tills en kund rättade mig klockan halv sju typ. Undrar hur många jag hunnit lura?! Har missat en hel dag ju!! Buhu.






1mars – om halvdö’a nosar och hemma igen.

Blidde nåt vajs med nos-servern (eller rättare sagt med mitt lagringsutrymme) men nu verkar jag vara på banan igen?

Ont om kommentarer från vår resa och det kan jag förstå. Vem orkar skriva nåt under mina vi-har-det-så-jäkla-bra-och-njuter-inlägg :) kul att ni velat följa iaf – besöksantalet ligger t o m något högre än vanlig (helgen undantagen då det inte gick att komma in)!

 

För att belysa skillnaden mellan igår och idag… asså… typ såhär;

vs

 

Vi är alltså hemma igen. Det känns okej, men jag har inte stuckit nosen utanför dörren idag. Snöblandat regn och en temp på sisådär fem grader har inte lockat avsevärt. Men jag höll på att tappa hakan när jag framåt eftermiddagen kollade ömsom ut genom fönster och ömsom på vägguret och såg att det klockan tjugo över fem fortfarande var ljust ute! Å i trädgårdslandet fick jag se en liten klunga förskrämda små krokusar försiktigt sticka nosen över markytan. Det har hänt mycket på vårfronten på en halv månad :)


ps. vi skubbade från simskolan idag… tycker barnen fått nog med vattenträning de senaste två månaderna (fel: veckorna! :) för att med gott samvete sitta i soffan å kolla femmil och världscuphoppning från Scandinavium! en typiskt mysig söndag.






27feb – om morgonstund på balkongen. 

07:47 gjorde jag maken sällskap på balkongen. Solen var ännu gömd och temperaturen koftkrävande.  På strandpromenaden nedanför samsades joggare, strandstädare och morronpigga turister. Strax efter åtta steg strålarna över bergshorisonten och nästan genast sköt kvicksilvret uppåt i ett hujj. Området kommer snart myllra av aktivitet, ännu är det stilla. Det här är kanske dagens bästa stund?

 

 


Himlen går i spektrum från isfärg längst bort vid kanten mot det alldeles stilla havet och klaraste skarp himmelsblå rakt upp. Alla nyanser är utan endaste antydan till moln. Ännu en het dag väntar.

Imorn åker vi hem. Tack Puerto Rico! Du har varit högst tillmötesgående!






24feb – om vykort

Halva förmiddan gick åt att plita ihop vykort till närmast träffade där hemma. Postens tjänst ”Riktiga vykort” (använder via app i mobilen) har varit vår leverantör i många år och det funkar skitbra, men alltid är det nåt som strular såklart. Vissen internetuppkoppling är vanligaste orsak… å så brukar det ta en liten stund att välja foton såklart :)






23feb – om att va steglös.

Hujedamej. Få knop gjorda idag… Kanske inte mitt smartaste drag att först torka ut av några kilometers jogg i värmen för att ett par timmar senare bli kompis med Rioja på finrestaurang ;)

Frukosten imorse var en sorglig historia, lunchen detsamma (fast av en helt annan och femårig anledning) och som kvällsmat åt vi hopplock från lokala Spar (mataffären). Kidsen förtjusta i sylt på microvärmda typ våfflor och kladdiga ostar landade fint i magen på oss vuxna.

Vädret förhållandevis kass idag faktiskt. Jag har verkligen vädergudarna med mig på den här resan!






21feb – om turkost på Gran Canaria.

Efter tre turer bort mot Amadores (badviken ”efter” Puerto Rico, västerut sett) tog jag den här gången med hela familjen. Asså. Jag visste inte ens det fanns såna här stränder på Kanarieöarna!? Turkost som i paradiset – och bara en smuuula kyligare än i Luciers boning… sisådär 18 grader i Atlanten gissar jag!

Typ oredigerat från gamla ifånfemman såg det ut såhär idag. De första bilderna är från Amadores-playan, därefter från boardwalken tillbaka till Puerto Rico (där vi bor) och slutligen från hamnen i PC. Då hade solen gått nästan helt i moln och kom bara tillbaka sporadiskt. Annars har vi helt ofantlig tur med vädret: soligt varenda dag, och v a r m t ! Det har vi inte alltid varit bortskämda med här på Kanarieöarna! Mattias är skitbrun såklart men även vi andra har passerat albylnyans och syns nu även i starkt solljus :p

Väl tillbaka på hotellet åt vi lunch och sen gick vi upp på rummet för att se Norge missa pallen i 3-milen och nu är kidsen i poolen medan jag utnyttjar wifit i receptionen. På datorn faktiskt! Lyxigt att slippa knappra på små mobiltangenter :)

Ikväll blir det hemlagat och mello med chips! SVT1 finns på rummet, tillsammans med fem miljarder spanska och tyska barnkanaler med tecknad dynga. Barnen älskar’t… vi förhandlar hårt. Glass är finfin valuta i såna här fall :D

Tjenixen!






20feb – om min första hela 5K på läääänge!

På eftermiddagen i ljuvligt väder var det dags. Min första hela halvmil på ett halvår tror jag?! Har sprungit längre i höst men då har jag gått vissa sträckor. Allt för att få upp kondition och spara knän.

Nå. Jag började på planmark längs strandpromenaden här i Puerto Rico och skuttade fram första km i glada 5:53. Sen började klättringen uppåt mot Amadores och tiden blev därefter, 6:42 för andra km. Tredje till femte kilometern snittade jag några sekunder över 6 och landade därför precis över halvtimmen på 5K. På slutet spurtade jag fram i 4:50-tempo så hade jag haft knän jag vågat pressa hade jag fortsatt längs strandpromenaden hemma och kanske fått ner snitt-tiden under 6min/km då. Men. Jag är nöjd med resultatet som blev! 5,05 km på 31:10 (snitt 6:11 – allt enligt RunKeeper)! Är även nöjd med hur jag prickade sträckan så exakt att jag nådde målet elva meter från hotellingången :D

ps. Omgivningarna att springa i är underbara. Hade det bara varit lite mindre kuperat hade jag kunnat njuta av naturen lite mer :) se foton från Boardwalken mellan Puerto Rico och Amadores i inlägget ovanför här.






18feb – om min dag i 360.

Efter en riktigt skojig sista kväll med gänget blev natten kort men vi var uppe i tid till frukost och kunde sen vinka av Mattias päron vid bussen till aeropuerton. Lite tomt är det såklart nu, men båda kidsen har varit högst egengångna idag så även utan barnvakt har det varit en typiskt lugn dag! För mig såg det ut såhär mellan elva å tre:


Igår var jag desto mer aktiv f’resten! Vid halvfemtiden, i ljuvligt väder, tog Asics å jag en tur till Amadores längs en väldigt backig boardwalk! Skrapade ihop 4,7 km på en halvtimme. Är under rådande förutsättningar nöjd med det; värmen, grymt kuperad väg, knäna samt konditionen :) det går framåt! Ligger efter enligt årsplan men jag hoppas kunna fixa ändå?


Bloggar uteslutande från mobilen hittills. Wifit på rummet lämnar mkt att önska… tur jag kan leva utan wifi (dvs: har tankat mitt kanariska kontantkort med surf)! Å här i receptionen är uppkopplingen faktisk okej.

Nu ska vi strax shoppas flipflops till Millan å mej. Å leta kvällsmat.

Tjenixen!






Dagsens tips: istället för semla :)

Detta inlägg är skyddat!






15feb – om söndagssol!

Vi har funnit oss tillrätta. Det var en lååång alla hjärtans lördag igår som avslutades på grillrestaurang med ohemul mängd jättegod mat och reserva-Rioja. Millan – som sovit sex timmar i natt och nada mer – slocknade i ett vuxet knä och EmmaLi var redo för detsamma när vi snurrade upp på rummet kl närmare elva på kvällen. En m y c k e t bra förstadag i Puerto Rico!

 









Andradan har vart fin fisk den mä :) strandslott på fm, poolare på em och nu när solen gömt sig bakom grå moln ska vi göra oss tidigt färdiga för visit hos svärföräldrarna i deras rum på VIP-avdelningen å sen fiskrestaurang. Sjuåringen som älskar fisk överlycklig! Femåringen… inte lika much men vi har lovat att där finns annat å äta också!






14feb – om off we go, utan Valentin!

Kvart i åtta lyfter vi mot Gran Canaria!

Resfebern har gått i vågor men just nu är den hanterbar. Dags för frukost, om en nu får i sig nåt…

Igår gjordes de sista ärendena på stan i sällskap av min hipstertjej – syrran var hemma å underhöll en snäll mormor med Happy Feet samt högläsning. Vädret var halvvisset på oss men wir nicht klagen. Tänkte liksom att det väl förhoppningsvis blir lite bättre i Puerto Rico? :)

 

Tjenixen!






13feb – om mitt språkarv.

Lite surt konstaterar jag att ett nosat utkast från i höstas trollat bort sig. Kanske blir det så när malligheten blir för stor… :p

Det var nämligen i höstas vi upptäckte att Milla kunde läsa. Storasyster var på skolan och vi andra tre satt på ett fik. Fyraåringen fick spela lite på min telefon – vi vuxna behövde prata om en grej – och taskig förälder som jag är finns bara pedagogiska appar på min mobil (i paddan finns leksaker däremot). Där sitter hon då, spelar ”Skrivis” och jag uppmärksammar att det går rätt bra. Men såklart, hon har ju spelat det några gånger och har väl lärt sig orden tänkte jag. Men när jag hör hur hon ljudar sig fram till APA… då flyger nåt galet i mig och jag skriver SOL på en servett. ”Kan du läsa det här?” frågar vi och ungen ljudar ssss oo l… ”sol?”. Testar med ytterligare några ord (mor, Julia och lampa) och hon klarar allihop.

Några kvällar senare hör vi hur fyraåringen från toaletten sitter och ”läser” i sin bok. Men så hojtar hon till. ”Mamma!! Står det SLUT här?”. Öh. Ja.

Nu är hon fyllda fem och ljudar väldigt bra. Hon stavar inte så tokigt heller, och komponerar många ord, tillåmed korta meningar, alldeles på egen hand.

Troligen beror våra barns tidiga språkförståelse på eget intresse. Båda tjejerna pratade tidigt, de kunde alla bokstäver och siffror när de var två, tre år (EmmaLi var exceptionellt tidig som kunde skriva när hon var tre, fast då fick vi såklart hjälpa henne att stava!) och även om eLi inte var så tidig med att själv koda text och läsa så har hon alltid haft en stor förståelse för grammatik (och lingvistik). Att lillasyster nu öppnat språkbanken är egentligen rätt naturligt. Hon får så mycket gratis, hon är t ex ofta i närheten när EmmaLi gör läxorna. Och det händer ofta att dom små samarbetar t ex när något ska skrivas eller läsas.


Självfallet är vi stolta över och förälskade i våra barn oavsett vilka framsteg eller bakslag de har i inlärningsprocesser. Men som språkälskare blir jag ogenerat mallig att ha fått nytta av mina kranka gener. När det sen gäller matematik och idrott, då får barnen använda någon annans arvsanlag :D






12feb – om reporänta, nioåringen i Malmö och hur snabba vi är på att döma.

Riksbanken sänker reporäntan till minusnivå. Den ligger nu på -01%. Redan låga bolån kan ju inte gärna bli lägre, och bankerna kan väl inte börja ta betalt för att hantera min pengar på lönekontot. Eller?


Jag vill kort skriva om händelsen i Malmö där en ordningsvakt enligt order kvarhöll ett barn i väntan på polis. När jag först läste nyheten och såg en snutt på den första filmen reagerade jag såklart som ”alla andra”. Jag funderade kring övervåld och att ett barn inte får behandlas sådär. Men när jag hörde att polisen initialt inte tänkte anmäla händelsen anade jag att nåt mer låg bakom.

Näppeligen INGEN av alla oss som sitter hemma och tycker saker om det här har hela sanningen. Jag var inte där. Var du där? Enligt vad som rapporteras från flera håll är det mycket som fattas i historien:

  • pojken var inte nio år utan tretton?
  • ordningsvakt och polis hade kallats till platsen eftersom de två pojkarna levt rövare ombord på ett tåg, de hade t ex oprovocerat attackerat medpassagerare (har t o m läst att de rånat en 82-åring men det låter som en för bra historia för att vara sann)
  • i filmen kan man tolka det som att vakten dunkar pojkens huvud mot golvet, kan det vara så att pojken själv står för dunkandet? för att komma loss?
  • det figurerar nu längre – oklippta? – versioner av filmen där pojken efter att polisen anlänt och tagit över gör en hoppspark i ryggen på ordningsvakten

Min fundering är nu alltså. Ponera att det här är en trettonårig ligist, som rånar och spottar på oskyldiga medmänniskor. HUR ska vi sätta stopp för det beteendet? VAD skulle ordningsvakten gjort annorlunda?

Ett barn är ett barn när det uppför sig som ett barn. Det får inte stå oemotsagt när det gör uppenbart åthelvete fel. Ett ”normalt” barn hade INTE betett sig som pojken på filmen när det blir omhändertaget av en ordningsvakt. Eller?

En nioåring (eller trettonåring) är inte för sent att rädda, men med enbart silkesvantar och västindienresor lär vi inte få fason på sånt här beteende?. Och framför allt. Vi får inte vara för snabba att skrika ”SKANDAL!” innan vi verkligen har alla papper på bordet.

Den här är lånad från internet, vet tyvärr inte vilket geni som ligger bakom!



edit 13feb kl 8:27

Vad många verkar glömma att det här inte är ett barn i vår traditionella mening. Det är stor skillnad på barn uppvuxna i trygga miljöer och barn som fostras av krig, fattigdom och svält. Nioåringen (tretton, whatever) är streetsmart för att han måste. Det finns så många barn i världen som tvingas växa upp och ta hand om sig själva redan som treåringar, hur ”barnsligt” är ett sådant barn vid nio?

Jämförelsen många gör i krönikor, kommentatorsfält och på Facebook med sina egna små åtta- och nioåringar haltar därför enormt. Det är det jag menar med ”normalt” barn här ovanför.






11feb – om kommentarslöst.

Kan inte låta bli att fundera över vad det kan bero på att jag tappat i stort sett alla mina kommentatorer? – utom vid få tillfällen närmast sörjande och vänner :) antalet besökare är någorlunda statiskt (uppåt knappa hundra unika nosare per dag) men i kommentatorsfältet gapar det tomt. Jag undrar faktiskt varför?






10feb – om första klassens utvecklingssamtal nr 2 :)

Detta inlägg är skyddat!






9feb – grötskalle.

edit 10feb :p

fick ett sms från en go kollega dan efter… :D

 

Inte haft min mest topnotchiga dag på jobbet. Yrade runt mellan hit och dit halva dan kändes det som, misslyckades sen med det mesta i kassan (glömde t ex ta bort rätt antal pengar ur växelkassan), gjorde konststycket att paketera en datorskärm utan kablar (vilket rättades till efter påpekande av undrande/skrattande/pikande kollegor), åt två kilo Polly (vi har lite gammalt godis som inte kan säljas) samt hann inte fysiskt stoppa en larmande tjyv (men mina kollegor gjorde jobbet färdigt!). Nåväl. Nu slipper dom mig i Ullared resten av månaden; hemmajobb, semester och gärna sol för hela slanten nu!






7feb – om årets enda livesedda melodifestivaldeltävling.

Har ondgjort mig en smula (på Facebook) över På Spåret-spoliers (på Facebook), å har (på Facebook) deklamerat tv-tablån som typ antik, boring och död. Men! Mello – och dylika direktsändningar, typ sport etc – ser även the Hedberts live (fast resterande tre deltävlingar kommer vi missa: om man inte kan se från Canaries?). Så. Nu är speedade små barn precis i säng och två utmattade föräldrar ska strax rinna ner i soffan med resterna chips (och en jäkligt god rom). Å typ andas.

Båda föräldrarna f’resten nöjda med att fått varsin låt till final. Tjejerna hejjade på samma som jag tror jag, och lite på dom däringa dockorna. Eg tyckte jag Molly (bidrag nr 1 asså, inte en av dollsen) var bättre än Saade, men folket tycker aldrig som jag (förutom när Las Vegas vann men det var ett jefla gnäll efteråt).

Filippa Bark. Säger bara. Filippa. Bark. BAM!






6feb – om färdigvelat och en liten fredagskock!

Detta inlägg är skyddat!






5feb – om fler hotellfunderingar och en solig torsdag med playdate!

En strålande vinterdag, lite snö på marken och en klarblå himmel: perfekta förutsättningar för en utomhuslekdejt! Kidsen lekte lite försiktigt – faktiskt – vi när vi mammor frös om tassarna tvingade vi in oss för fördelning av ovanvåninglek, kaffe, te och kaka. Det blev en fin eftermiddag!

De yngsta bytte födelsedagspaket (och eftersom det andra barnets mamma är Millans faddermor blidde det extra presang till Millan!), lekte och vi vuxna tjötade lite i köket medan den äldsta höll sig på sin kant med en dos minecraft. När besökarna åkt hem hoppade femåringen i nya kjolen och vi läste lite i nya Lassemaja-boken under en go filt i soffan. En typiskt fin eftermiddag!


”jag fick örhängen också!” om dekorationen på paketet :)


Det däringa med hotell då? Äh vi blir inte klokare. Jag mailade med en instagram-bekant som bor i NYC och han tyckte alla våra alternativ va bra. ÅÅÅh! Fel svar! :D Imorron ska vi betala flygresan och då måste vi typ bestämma hotell också. Uäääh! Läget är lika bra på dem alla tre. Kanske bara ska välja det billigaste?






3feb – om hotellbeslut.

Efter att ha yrt från Waldorf Astoria till Brooklyn har allt nu kokat ner till:

the Standard (East Village)
the Marcel at Gramercy
samt
Washington Square Hotel

Bort från listan trillade tidigare favorittippade the Bowery eftersom dom inte hade nåt avtal med vår resebyrå.

Japp. Vi ska bo på nedre Manhattan. Japp. Vi ska bo på ett ”snyggt” hotell. Japp. Det skiljer lite i pris mellan de tre. Japp. En föräras bara en förtiårsdag i NYC. Japp. Olika fördelar vägs och mäts. Och japp. Vi. Har. Kört. Fast.

Idéer någon?






Dagsens tips: f ö r n y a : )

Dags för ny header igen! Nu ser den ut såhär:

Har också byttat sidor på widgetmarginalen och brödtext igen: nu är nosningen till höger!






2feb – om dubbelvabb.

Två plötsligt-inte-alls-särskilt-snoriga-kids (vad hände med hur-sjuk-som-helst?) ska sysselsättas och då kommer alla pyssliga presanger från helgens femårskalas väl till pass!


Vi kan väl säga som så att jag verkligen behöver jobba på mitt perfektionistbehov när jag får kli av två lyckliga små ungars dekorerande… :/ Men herregud vad dom leker bra ihop. Jag kan inte fatta vilken tur vi haft i vår familj: systrarna är bästisar! Verkligen!






1feb – om terminens simskolestart.

Lyckosamt är båda barnens simskolegrupper nu exakt samtidigt! Och lyckligtvis hade båda kidsen riktigt bra premiärer.

Femåringen simmade med sina kejsarpingviner och sin far i aktivitetsbassängen och hoppade i från kanten och simmade tillbaka (fem gånger), dök från kanten (strålande snyggt!), övade vändningar från mage till rygg (å tvärtom) med flytkorv, ryggsimsstart (”köttbulle/spagetti” från kanten), flytövning med rotation och såklart sånger och dopp-lekar! Hon var själv en smula missnöjd efter lektionen, men det gick jättebra.

Sjuåringen hade sin första lektion i medley järn och inledde med riktig uppvärmning och hade sen en bröstsimssession i bassängen. Det blev en hel del lekar också och simmerskan var överlycklig över hur roligt hon haft!

På vägen hem möttes vi av snöstormen smhi flaggat för… :p

IMG_3078.JPG
vi har verkligen noll snö… ett par mil norrut ser det tydligen annorlunda ut!


Tyvärr är den stora tösen helt full av snor och host och ond hals, vi hade fuskat med Ipren inför simskolan :( det blir vabb imorgon.






31jan – om Millas femårsponnykalas!

Detta inlägg är skyddat!






30jan – om premiärkids!

Dubbla premiärer för de hedbertska töserna denna fredag när den äldsta har sin första bortasovning (haft kompisar hemma över natten men aldrig själv sovit borta förr!) och den yngsta går på musikal på teatern.

Sjuåringen cool såklart, men sprallig, när hon imorse vinkade hejdå när jag for till jobbet i ottan. Rapporterna säger att allt gått precis som förväntat; lek, kvällsmys med godis och chips, Scoobydoo på TV, gonattsaga (”Har Loppan en snopp?”) och avslutningsvis fniss i sängen innan de somnade som goa små stenar <3

Femåringen var i teaterfoajén inledningsvis lite premiärnervös tror jag men så fort föreställningen började satt hon i mitt knät med blicken klistrad mot scenen. Att uppsättningen (underbart roliga ”Spamalot”) var på engelska bekom nog inte särskilt – vi översatte vid några få tillfällen – och jag är faktiskt imponerad att hon klarade koncentrationen hela föreställningen! Fast när det var slut var hon detsamma. Hon bars ut till cykeln, och väl hemma sov hon i ungefär samma stund som huvudet träffade kudden. Snacka om äventyr för en liten tjej som imorron har ponnykalas för sina fem närmsta kompisar :)






29jan – om tbt.

I throw back Thursday. Happily! Imorgon är det fredag, månadens enda ”riktiga” freda’ mä!

Go’natt!






28jan – om en årsdag för äventyr!

Asså. För exakt ett år sen, exakt just nu, satt två väluppfostrade små flickor och deras då oväntat lugna mamma på ett flygplan från Thai Air, typ nånstans över västra Asien. Kan inte fatta att det gått ett helt år. En tillbakablick passar bra idag. En liten. Annars blir jag nostalgisk! :)

underbara Koh Bulonero på Koh Mook

typiskt Thailand!

semester på Koh Mook

spår från nattlig aktivitet på Koh Mook

ullisar på Koh Mook

 


Det är märkligt. Jag har nu när jag känner efter samma känsla som för ett år sen. Nyfikenhet blandat med fjärilar. Oro. Och lycka. Att kroppen kan minnas så? Det blir som en doft. En doft av då. Det doftar lindblomste. Min madeleinekaka!

ps. Allt om min resa och sånt därtill hittar du under taggen Thailand 2014. Om du liksom missat eller vill återblicka – som jag!